Översättning av kollektivavtalen diskuterades på frågetimmen

27.04.2010 kl. 16:00
Ålands riksdagsledamot Elisabeth Nauclér ställde svenska riksdagsgruppens fråga om översättningen av kollektivavtalen till statsminister Vanhanen under riksdagens frågetimme på torsdag 15.4.2010.

Ålands riksdagsledamot Elisabeth Nauclér ställde svenska riksdagsgruppens fråga om översättningen av kollektivavtalen till statsminister Vanhanen under riksdagens frågetimme på torsdag 15.4.2010.

- Justitiekanslern har i ett utlåtande slagit fast att allmänt bindande kollektivavtal enligt språklagen ska publiceras på svenska. Språklagen gäller inte på Åland, men samma sak följer av självstyrelselagen. Då jag frågade social- och hälsovårdsminister Hyssälä varför översättningen av kollektivavtalen dröjer fick jag som svar att det inte finns pengar inom ministeriet. Så min fråga till statsministern är: Vad tänker statsministern göra för att se till att de kommande kollektivavtalen översätts?

Enligt statsministern är justitiekanslerns linjedragning klar, lika så hör översättandet av dessa kollektivavtal till de statliga myndigheterna. Vanhanen sade sig ha bett att ministeriet tillsammans med arbetsmarknadsorganisationerna skulle komma fram med en plan om en tidtabell för översättningarna. Vanhanen fortsatte med att ta upp minister Hyssäläs konstaterande om att man med tanke på översättningens betydelse till avtalets innehåll, samtidigt måste klargöra på vilket sätt man kunde sammanslå innehållsförhandlingarna med översättandet. Statsministern avslutade med att påpeka att kollektivavtalen måste inom en rimlig tidtabell finnas tillgängliga också på svenska.

Nauclér fortsatte med att ifrågasätta kollektivavtalens bindande verkan för de åländska företagarna, likaså frågade Nauclér om de åländska arbetstagarna saknar skydd då avtalen bara finns på finska. Till detta svarade statsministern att situationen är problematisk men att avtalen också binder de åländska företagarna.

 

Diskussionen från plenums protokoll:

http://fakta.eduskunta.fi/faktatmp/utatmp/akxtmp/skt_38_2010_65_p.shtml 

Elisabeth Nauclér/r: Ärade herr talman! Justitiekanslern har i ett utlåtande slagit fast att allmänt bindande kollektivavtal enligt språklagen ska publiceras på svenska. Språklagen gäller inte på Åland, men samma sak följer av självstyrelselagen. Då jag frågade social- och hälsovårdsminister Hyssälä varför översättningen av kollektivavtalen dröjer fick jag som svar att det inte finns pengar inom ministeriet. Så min fråga till statsministern är:


Vad tänker statsministern göra för att se till att de kommande kollektivavtalen översätts?


Pääministeri Matti Vanhanen: Arvoisa puhemies! On lisäksi tainnut olla pieni ongelma siitä, että tätä tehtävää ei ole erikseen kenellekään ministerille osoitettu. Mutta tietysti sisäisen työnjaon perusteella ilman muuta STM:n tehtäviin kuuluu tämä käännöstoiminta. Oikeuskanslerin linjaus on selvä, että myös näitten yleissitovien sopimusten kääntäminen kuuluisi valtiovallalle. Sitä vastaan ei voi pullikoida. Sekin pitää paikkansa, että STM:llä ei ilmeisesti siihen resursseja ole. Olen itse antanut STM:lle sen toiveen, että he nyt laatisivat myös yhdessä työmarkkinajärjestöjen kanssa suunnitelman siitä, minkälaisella aikataululla näihin käännöstöihin päästäisiin. Niitä on noin 150 sopimusta kaikkiaan. Ministeri Hyssälä on todennut, että samassa yhteydessä pitää myös selvittää se, että kun kääntäminen helposti myös on tulkintakysymystä siitä, mikä on sopimuksen sisältö, että millä tavalla tämä käännöstoiminta ja sopimuksen sisältöneuvottelut vedetään yhteen. Mutta eiköhän näihin ratkaisut löydy. Jollakin kohtuullisella aikataululla nämä sopimukset pitää olla myös ruotsin kielellä saatavissa.

Elisabeth Nauclér/r: Herr talman! De åländska företagarna frågar sig, med rätta, om de är bundna av de allmänt bindande kollektivavtalen som inte finns på svenska, liksom de åländska arbetstagarna frågar sig om de skyddas av dessa avtal. Jag frågar därför statsministern:


Hur är det med den saken?


Pääministeri Matti Vanhanen: Arvoisa puhemies! Sitovat. Ymmärrän kyllä sen piikin, joka tähän työnantajien kannanottoon sisältyy.

 

Elisabeth Nauclér/r: Ärade herr talman! Justitiekanslern har i ett utlåtande slagit fast att allmänt bindande kollektivavtal enligt språklagen ska publiceras på svenska. Språklagen gäller inte på Åland, men samma sak följer av självstyrelselagen. Då jag frågade social- och hälsovårdsminister Hyssälä varför översättningen av kollektivavtalen dröjer fick jag som svar att det inte finns pengar inom ministeriet. Så min fråga till statsministern är:


Vad tänker statsministern göra för att se till att de kommande kollektivavtalen översätts?


Pääministeri Matti Vanhanen: Arvoisa puhemies! On lisäksi tainnut olla pieni ongelma siitä, että tätä tehtävää ei ole erikseen kenellekään ministerille osoitettu. Mutta tietysti sisäisen työnjaon perusteella ilman muuta STM:n tehtäviin kuuluu tämä käännöstoiminta. Oikeuskanslerin linjaus on selvä, että myös näitten yleissitovien sopimusten kääntäminen kuuluisi valtiovallalle. Sitä vastaan ei voi pullikoida. Sekin pitää paikkansa, että STM:llä ei ilmeisesti siihen resursseja ole. Olen itse antanut STM:lle sen toiveen, että he nyt laatisivat myös yhdessä työmarkkinajärjestöjen kanssa suunnitelman siitä, minkälaisella aikataululla näihin käännöstöihin päästäisiin. Niitä on noin 150 sopimusta kaikkiaan. Ministeri Hyssälä on todennut, että samassa yhteydessä pitää myös selvittää se, että kun kääntäminen helposti myös on tulkintakysymystä siitä, mikä on sopimuksen sisältö, että millä tavalla tämä käännöstoiminta ja sopimuksen sisältöneuvottelut vedetään yhteen. Mutta eiköhän näihin ratkaisut löydy. Jollakin kohtuullisella aikataululla nämä sopimukset pitää olla myös ruotsin kielellä saatavissa.

Elisabeth Nauclér/r: Herr talman! De åländska företagarna frågar sig, med rätta, om de är bundna av de allmänt bindande kollektivavtalen som inte finns på svenska, liksom de åländska arbetstagarna frågar sig om de skyddas av dessa avtal. Jag frågar därför statsministern:


Hur är det med den saken?


Pääministeri Matti Vanhanen: Arvoisa puhemies! Sitovat. Ymmärrän kyllä sen piikin, joka tähän työnantajien kannanottoon sisältyy.

 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15