Arbetsministern kan inte lova anvisningar för god revisionssed på svenska

04.05.2010 kl. 17:35

 Ålands riksdagsledamot Elisabeth Nauclér lämnade den 26 mars in ett skriftligt spörsmål om god revisionssed som nu besvarats av arbetsminister Anni Sinnemäki. I sitt spörsmål lyfte Nauclér fram de problem som svenskspråkiga revisorer i Finland kämpar med, det vill säga bristen på anvisningar om god revisionssed på svenska. Minister Sinnemäki vädjade i sitt svar om förståelse för att ministeriet inte kan lova att satsa stora resurser på översättningen i nuläget, då de väntar på att de internationella revisionsstandarderna införs även i Finland.

För tillfället finns de centrala normgivande rekommendationerna tillgängliga enbart på finska. Ledamot Nauclérs fråga gäller hur rättssäkerheten för revisorer kan garanteras vid eventuella disciplinärenden, klagomål eller vid ansvarsprövning vid domstol. Det rådande läget ställer svenskspråkiga revisorer i en svagare ställning än de som har finska som modersmål med tanke på rättssäkerheten.

Justitieombudsmannen har i sitt beslut om god revisionssed av den 11.6.2008 framfört att det ministerium som ansvarar för revisionslagstiftningen (arbets- och näringsministeriet) "ska skapa sådana förutsättningar att rättssäkerheten kan tillgodoses också för revisorernas vidkommande." Därtill har JO meddelat ministeriet för kännedom att det i nuläget råder ett rättssäkerhetsproblem som eventuellt kommer att kvarstå också efter att de internationella revisionsstandarderna har godkänts.

- Liksom i fallet med översättningen av kollektivavtalen gör ministern också detta till en kostnadsfråga. Förutsättningarna för att man som revisor ska kunna följa god revisionssed är att man kan tillgodogöra sig revisionsanvisningarna. Rättssäkerheten kan aldrig och får inte vara en kostnadsfråga, anser Elisabeth Nauclér.

Nedan anges Elisabeth Nauclérs spörsmål och sedan Minister Sinnemäkis svar:

 

God revisionssed

Till riksdagens talman

 Enligt revisionslagen 22 § (459/2007 http://fakta.eduskunta.fi/triphome/bin/vepssk.scr?%7bKIELI%7d=fs&%7bSAADK%7d=459/2007 ) skall en revisor iaktta god revisionssed vid utförandet av uppgifter som avses i lagen. En revisor skall följa de särskilda anvisningar som bolagsmännen samt bolagsstämman eller motsvarande organ ger, om anvisningarna inte står i strid med lag, bolagsordningen, stadgarna, bolagsavtalet, internationella revisionsstandarder, god revisionssed eller de yrkesetiska principerna.

Revisorer i Finland skall därtill följa de revisionsstandarder som godkänts för att tillämpas inom gemenskapen och som avses i artikel 26 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG om lagstadgad revision av årsbokslut och sammanställd redovisning och om ändring av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG samt om upphävande av rådets direktiv 84/253/EEG (internationella revisionsstandarder).

För tillfället finns de centrala normgivande rekommendationerna enbart tillgängliga på finska. Frågan gäller hur rättssäkerheten för revisorer kan garanteras vid eventuella disciplinärenden, klagomål eller vid ansvarsprövning vid domstol. Det rådande läget ställer svenskspråkiga revisorer i en svagare ställning än de som har finska som sitt modersmål med tanke på rättssäkerheten.

Justitieombudsmannen har i sitt beslut om god revisionssed av den 11.6.2008 framfört, att det ministerium som ansvarar för revisionslagstiftningen, arbets- och näringsministeriet, skall skapa förutsättningar för att garantera rättssäkerheten även för revisorer. Rättsäkerheten för revisorerna har inte förbättras sedan justitieombudsmannens första beslut i frågan (2008). Justitieombudsmannen har i mars 2010 skickat ett tredje påpekande till arbets- och näringsministeriet i samma ärende. Ministeriets passivitet i frågan kan inte anses vara förenlig med grundlagens 17 § som fastställer att det allmänna skall tillgodose landets finsk- och svenskspråkiga befolknings samhälleliga behov på lika grunder och inte heller med grundlagens 22 §, som fastställer att det allmänna skall se till att de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna tillgodoses.

Med hänvisning till det som anförs ovan får vi i den ordning 27 § riksdagens arbetsordning föreskriver ställa följande spörsmål till den minister som saken gäller:

Varför reagerar ministeriet inte på justitieombudsmannens upprepade rekommendationer och är det förenligt med rättsstatsprinciperna att i lagen ha en bestämmelse om god revisionssed, då de svenskspråkiga i landet inte har tillgång till dessa rekommendationer på sitt modersmål?

Helsingfors den 26 mars 2010

Elisabeth Nauclér /sv

Kimmo Sasi /saml

Jacob Söderman /sd

 

 Till riksdagens talman

 

I det syfte som anges i 27 § i riksdagens arbetsordning har Ni, Herr talman, till den minister som saken gäller översänt följande skriftliga spörsmål SS 243/2010 rd undertecknat av riksdagsledamot Elisabeth Nauclér /sv m.fl.:

Varför reagerar ministeriet inte på justitieombudsmannens upprepade

rekommendationer och är det förenligt med rättsstatsprinciperna att i lagen ha en bestämmelse om god revisionssed, då de svenskspråkiga i landet inte har tillgång till dessa rekommendationer på sitt modersmål?

Som svar på detta spörsmål anför jag följande:

I 13 § i revisionslagen (459/2007) finns en bestämmelse om internationella revisionsstandarder. Enligt detta lagrum ska utöver det som föreskrivs i revisionslagen och i författningar som meddelats med stöd av den, i ett uppdrag som avses i 1 § 1 mom. 1 punkten följas de revisionsstandarder som har godkänts för att tillämpas inom gemenskapen och som avses i artikel 26 i Europaparlamentets och rådets direktiv (2006/43/EG) om revision (internationella revisionsstandarder). För närvarande existerar det inom EU inga sådana internationella revisionsstandarder som avses i direktivet, eftersom standarderna inom branschen inte har godkänts i EU. Detta betyder att de åberopade internationella revisionsstandarderna varken i Finland eller i EU är bindande lagstiftning.

Ministeriet har i sitt svar av den 17 december 2009 på riksdagens biträdande justitieombudsmans begäran om utredning (Dnr 2825/2/08) bl.a. konstaterat att Europeiska unionens kommission har tillsatt en särskild expertgrupp (Expert Group for ISA translations) för att bereda de olika språkversionerna av de internationella revisionsstandarderna (de s.k. ISA-standarderna). Den förutsatta tidtabellen för godkännandet av revisionsstandarderna i EU har försenats och inte heller översättningarna har ännu blivit klara. Eftersom de internationella revisionsstandarderna tillsvidare inte har godkänts i EU, har inte heller kommissionen varit skyldig att ställa standarderna till medlemsstaternas förfogande på deras officiella språk. Därför står branschstandarderna ännu inte till förfogande i kommissionens översättning.

Arbets- och näringsministeriet har med fog varit av den uppfattningen att de internationella revisionsstandarderna redan skulle ha blivit godkända i Europeiska unionen. I så fall skulle också alla språkversioner ha stått till buds. Efter att justitieombudsmannen har fäst uppmärksamhet vid saken har arbets- och näringsministeriet dessutom försökt klarlägga möjligheterna att få standarderna på svenska från Sverige, så att översättningarna till svenska trots dröjsmålet i EU så fort som möjligt ska bli tillgängliga för användarna i Finland. Ministeriet har ansett det ändamålsenligare att utnyttja dessa svenska översättningar än att starta en överlappande översättningsprocess, som ministeriet har uppskattat att skulle ta en klart längre tid i anspråk än godkännandet av standarderna i EU eller färdigställandet av de svenska översättningarna. Tyvärr är översättningsarbetet inte heller i Sverige slutfört och de internationella revisionsstandarderna finns inte tillgängliga på svenska ens i Sverige.

I 22 § i revisionslagen föreskrivs om skyldighet att iaktta god revisionssed. De internationella standarderna inom revisionsbranschen har betydelse i utformningen av den goda revisionssed som avses i 22 § i revisionslagen. De rekommendationer som KHT-yhdistys - Föreningen CGR ry publicerar och som berör revisionsbranschen baserar sig på dessa internationella revisionsstandarder som utfärdas av det internationella revisorsförbundet IFAC (International Federation of Accountants). Dessa har under de senaste åren närmat sig varandra och är numera nästan identiska. God revisionssed är dock fortfarande en sedvanerätt i ständig förändring Dess innehåll påverkas förutom av ovan nämnda rekommendationer bland annat av rättspraxis, avgörandepraxis hos revisorernas tillsynsorgan samt av rättslitteraturen. Eftersom en god revisionssed kommer från olika källor och de rekommendationer som Föreningen CGR - en rent privaträttslig sammanslutning - publicerar, till sin karaktär uttryckligen är rekommendationer och inte direkt förpliktande normer, anser sig ministeriet inte vara skyldigt att översätta dem.

Ministeriet kan inte lova att ansvara för översättningen av privaträttsliga föreningars eller andra sammanslutningars rekommendationer, vilket i nuläget skulle innebära en kostnad på över åttiotusen euro Ministeriet konstaterar dock att läget kommer att förändras genast då de internationella revisionsstandarderna införlivas med den bindande lagstiftningen. Då kommer de omedelbart att vara översätta till både finska och svenska. Till slut konstaterar ministeriet ytterligare att översättning av rekommendationerna till svenska i Finland i det här skedet skulle leda till en oklar situation med dels standarder översatta till svenska i Finland, dels standarder som revisionsbranschen i Sverige själv har översatt samt dessutom som en tredje variant kommissionens officiella översättning till svenska.

Helsingfors den 26 april 2010

Arbetsminister Anni Sinnemäki

 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35