Orsak och konsekvens

08.05.2010 kl. 02:00
..."Bedömningen i riksdagen kommer inte att handla om hur det går för grekerna om vi beviljar lån eller inte, utan vad det innebär för Finland och finländarna."...

 

I alla euroländers parlament behandlas lån till Grekland som bäst. Och i Grekland, demokratins vagga, avlöser demonstrationer och strejker varandra. Greklands förfärliga ekonomiska situation går över hela euroområdet som en tryckvåg. Avsaknaden av budgetdisciplin och sparande har tillsammans med den kraftiga korruptionen lett till ett budgetunderskott på 13,6 procent. Ett budgetunderskott som tyvärr inte bara är Greklands problem utan ger konsekvenser över hela EU.

Greklands stora ekonomiska problem uppdagades senaste höst när det kom fram att man gett ut felaktig information om landets ekonomiska situation. Nu riktas blickarna förutom mot den grekiska regeringen och parlamentet också mot de banker och investerare som gjort stora vinster på att låna pengar till Grekland för ockerränta de senaste månaderna. Andra euroländer med svag budgetdisciplin som Portugal, Spanien och Irland har också hamnat i blickfånget. Och alla euroländer kommer att drabbas oavsett om de skött sig utmärkt eller inte, bäst i klassen ges inget undantag.

Nästa onsdag avgör riksdagen Finlands lån på 1,6 miljarder euro till Grekland. Innan det hörs sakkunniga förutom från finansministeriet också från universitet, banker och näringsliv bland andra. Bedömningen i riksdagen kommer inte att handla om hur det går för grekerna om vi beviljar lån eller inte, utan vad det innebär för Finland och finländarna. Absoluta merparten av alla sakkunniga som hörs ser mycket stora risker med att inte bevilja lånet. Om Grekland inte har fått lån den 15 maj försätts landet i praktiken i likvidation. Konsekvenserna av ett sådant scenario förutspås bli att förtroendet för euron försvagas radikalt, att lånekranarna även stryps för åtminstone Spanien och Portugal, och att det leder till en ny recession i stil med den som vi just är på väg att arbeta oss ur. Vi ska komma ihåg att senaste recession startade från en stor lånebubbla i USA:s bostadsmarknad.

Den recession som vi gått igenom beräknas kosta oss åtskilliga miljarder euro per år i uteblivna skatteintäkter för staten, utöver allt elände den förorsakar via arbetslöshet, fabriksstängningar och konkurser. Riksdagen har nu att välja mellan två ytterst dåliga alternativ: Att bevilja ett lån på ofantliga 1,6 miljarder euro där risken att vi aldrig får lånet tillbaka är uppenbar, eller att inte bevilja lånet och riskera att hela EU dras in i en ny recession innan vi hunnit återhämta oss från den förra. En av mina kolleger beskrev situationen med ett exempel ur den grekiska mytologin: Vi har att välja mellan Skylla och Karybdis.

Valet står alltså mellan det motbjudande alternativet att bevilja lån för att andra klantat sig, eller att inte göra det och sannolikt få leva med ännu värre konsekvenser. Som villkor för stödpaketet har euroländerna ställt hårda krav på Grekland. Momsen och övriga skatter ska höjas och egentligen alla budgetmoment i deras statsbudget ställs under lupp. Skolor kommer att stängas, olönsamma järnvägsavsnitt likaså och de sociala förmånerna beskärs radikalt. Bland annat höjs pensionsåldern med fjorton år från nuvarande 53 år. Greklands parlament godkände sent på torsdagskvällen ett 30 miljarders euros sparpaket som måste verkställas för att lånen ska utbetalas.

Nu handlar det först och främst om att lösa en akut situation, men frågan uppstår förstås om och vem som skall ställas till svars och hur man undviker liknande i framtiden. Min uppfattning är att EU och IMF kan och bör ställa hårda krav på omfattande utredningar mot de instanser och personer som fört hela EU, Europa och även världen bakom ljuset en längre tid. På grund av den utbredda korruptionen bör naturligtvis en tredje part fungera som granskare.

Lite av en ödets ironi är det trots allt jag som i tiderna motsatte mig ett EU-medlemskap nu ska vara med och försöka rädda finländska arbetsplatser genom att försvara euron, samtidigt som socialdemokraterna, som var ledande regeringsparti när Finland gick med i eurosamarbete, av debatten att döma verkar rösta emot.

Mats Nylund, riksdagsledamot SFP, Pedersöre.
Publiceras i Vasabladet 9.5.2010

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15