Energipolitiskt viktiga morötter

21.05.2010 kl. 14:00
"Energipaketet är viktigt i synnerhet för Österbotten, där de största vindkraftsetableringarna i hela landet planeras"...

 

De senaste veckorna kommer att gå till historien som de kanske viktigaste i Finlands energipolitiska historia. Regeringen har enats om två stora energipolitiska frågor, paketet för förnyelsebar energi och tillstånd för byggande av två nya kärnkraftsreaktorer och slutförvaring. Principbesluten om kärnkraft har redan avgetts till riksdagen för behandling och beslut och i höst kommer lagförslagen om förnyelsebar energi. Det energipolitiska paketet bottnar i den EU-målsättning som förbinder Finland att öka andelen förnyelsebar energi till 38 procent av vår totala energianvändning. För att uppnå målet måste produktionen av förnyelsebar energi öka med över 35 terawattimmar (TWh) till totalt 124 TWh.

Bioenergi, vindkraft, jordvärme, värmepumpar, biogas och solenergi är viktiga framtida energikällor. Skogen väntas stå för hälften av ökningen av förnyelsebar och kommer att ersätta importerat stenkol. Förhöjda stöd för gallring av ungskog och en ny form av energistöd för flisning av trä är två mycket viktiga morötter som regeringen föreslår. Nu måste regeringen också se till att KEMERA-stödets anslag tryggas i kommande budgetar.

För vindkraftverken införs ett system med inmatningstariff, ett så kallat garantiprissystem som kommer att ta mera än hälften av stödpengarna, eller ca 200 miljoner av totalt ca 340 miljoner euro år 2020. När samhället stimulerar vindkraftsetableringar ser jag det som rättvist att också lokalsamhället får del av satsningen. Därför har jag lämnat in en lagmotion för att samma fastighetsskatteprocentsats som tillämpas för övriga kraftverk (upp till 2,85 procent) också ska kunna tillämpas på vindkraftverk med en nominell effekt på över 2 megavoltampere. Fastighetsskatten tillfaller kommunerna, som kunde använda dessa skattemedel för att förstärka den lokala basservicen. En annan oerhört viktig fråga i samband med vindkraftsetablering är rättvisa ersättningar till mark- och vattenägare. Den frågan är ännu under behandling

Energipaketet är viktigt i synnerhet för Österbotten, där de största vindkraftsetableringarna i hela landet planeras, beroende naturligtvis av hur det går i planerings- och beslutsprocessen i respektive kommun. Kraftverken i Vasa och Kristinestad gynnas av satsningarna på flis och stödet för biogasproduktion leder förhoppningsvis till att planerade projekt förverkligas. Vad gäller skogsenergin har vi i Österbotten utnyttjat möjligheten till slutavverkning nästan fullt ut enligt det nationella skogsprogrammet, vår potential finns således i vården av ungskog, ca 17 000 hektar. För entreprenörer innebär detta nyanskaffningar, som lämpar sig för bl.a. året om avverkning på torvmarker. Viktigt är att systemet ger möjligheter för mindre decentraliserad energiproduktion att komma med i systemet.

Riksdagen behandlar som bäst TVO och Fennovoimas ansökningar om kärnkraftverk samt Posivas ansökan om tillstånd för slutförvaring. De viktigaste argumenten för ny kärnkraft är att den finländska industrins konkurrenskraft säkras och att vi blir självförsörjande av energi. Ser vi exempelvis till skogsindustrin står den idag för 70 procent av vår produktion av förnyelsebar energi. Också kravet på att minska utsläppen av koldioxid i atmosfären talar för kärnkraftsproduktion. De viktigaste argumenten mot är förstås säkerhetsfrågorna och de olika uppfattningar om hur säkra metoderna för slutförvaring är.

Finland har också förbundit sig till en 20 procentig effektivering av energianvändningen till år 2020. Några av de viktiga metoderna för att uppnå effektiveringen är bland annat värmepumpar och elbilar. En elbil förbrukar mindre än en fjärdedel av den energi som en bil med förbränningsmotor gör men utbredd användning av elbilar höjer ju förstås elkonsumtionen. Idag är 28 procent av den energi vi förbrukar av el. Prognoser visar att år 2050 kommer nästa hälften, 46 procent, av vår energiförbrukning att bestå av elkonsumtion. Det visar att en höjning av elkonsumtionen inte alls behöver stå i strid med energieffektivitet.

Mats Nylund, riksdagsledamot, Pedersöre
 

Publiceras i Syd-Österbotten 22.5.2010

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00