Energipolitiskt viktiga morötter

21.05.2010 kl. 14:00
"Energipaketet är viktigt i synnerhet för Österbotten, där de största vindkraftsetableringarna i hela landet planeras"...

 

De senaste veckorna kommer att gå till historien som de kanske viktigaste i Finlands energipolitiska historia. Regeringen har enats om två stora energipolitiska frågor, paketet för förnyelsebar energi och tillstånd för byggande av två nya kärnkraftsreaktorer och slutförvaring. Principbesluten om kärnkraft har redan avgetts till riksdagen för behandling och beslut och i höst kommer lagförslagen om förnyelsebar energi. Det energipolitiska paketet bottnar i den EU-målsättning som förbinder Finland att öka andelen förnyelsebar energi till 38 procent av vår totala energianvändning. För att uppnå målet måste produktionen av förnyelsebar energi öka med över 35 terawattimmar (TWh) till totalt 124 TWh.

Bioenergi, vindkraft, jordvärme, värmepumpar, biogas och solenergi är viktiga framtida energikällor. Skogen väntas stå för hälften av ökningen av förnyelsebar och kommer att ersätta importerat stenkol. Förhöjda stöd för gallring av ungskog och en ny form av energistöd för flisning av trä är två mycket viktiga morötter som regeringen föreslår. Nu måste regeringen också se till att KEMERA-stödets anslag tryggas i kommande budgetar.

För vindkraftverken införs ett system med inmatningstariff, ett så kallat garantiprissystem som kommer att ta mera än hälften av stödpengarna, eller ca 200 miljoner av totalt ca 340 miljoner euro år 2020. När samhället stimulerar vindkraftsetableringar ser jag det som rättvist att också lokalsamhället får del av satsningen. Därför har jag lämnat in en lagmotion för att samma fastighetsskatteprocentsats som tillämpas för övriga kraftverk (upp till 2,85 procent) också ska kunna tillämpas på vindkraftverk med en nominell effekt på över 2 megavoltampere. Fastighetsskatten tillfaller kommunerna, som kunde använda dessa skattemedel för att förstärka den lokala basservicen. En annan oerhört viktig fråga i samband med vindkraftsetablering är rättvisa ersättningar till mark- och vattenägare. Den frågan är ännu under behandling

Energipaketet är viktigt i synnerhet för Österbotten, där de största vindkraftsetableringarna i hela landet planeras, beroende naturligtvis av hur det går i planerings- och beslutsprocessen i respektive kommun. Kraftverken i Vasa och Kristinestad gynnas av satsningarna på flis och stödet för biogasproduktion leder förhoppningsvis till att planerade projekt förverkligas. Vad gäller skogsenergin har vi i Österbotten utnyttjat möjligheten till slutavverkning nästan fullt ut enligt det nationella skogsprogrammet, vår potential finns således i vården av ungskog, ca 17 000 hektar. För entreprenörer innebär detta nyanskaffningar, som lämpar sig för bl.a. året om avverkning på torvmarker. Viktigt är att systemet ger möjligheter för mindre decentraliserad energiproduktion att komma med i systemet.

Riksdagen behandlar som bäst TVO och Fennovoimas ansökningar om kärnkraftverk samt Posivas ansökan om tillstånd för slutförvaring. De viktigaste argumenten för ny kärnkraft är att den finländska industrins konkurrenskraft säkras och att vi blir självförsörjande av energi. Ser vi exempelvis till skogsindustrin står den idag för 70 procent av vår produktion av förnyelsebar energi. Också kravet på att minska utsläppen av koldioxid i atmosfären talar för kärnkraftsproduktion. De viktigaste argumenten mot är förstås säkerhetsfrågorna och de olika uppfattningar om hur säkra metoderna för slutförvaring är.

Finland har också förbundit sig till en 20 procentig effektivering av energianvändningen till år 2020. Några av de viktiga metoderna för att uppnå effektiveringen är bland annat värmepumpar och elbilar. En elbil förbrukar mindre än en fjärdedel av den energi som en bil med förbränningsmotor gör men utbredd användning av elbilar höjer ju förstås elkonsumtionen. Idag är 28 procent av den energi vi förbrukar av el. Prognoser visar att år 2050 kommer nästa hälften, 46 procent, av vår energiförbrukning att bestå av elkonsumtion. Det visar att en höjning av elkonsumtionen inte alls behöver stå i strid med energieffektivitet.

Mats Nylund, riksdagsledamot, Pedersöre
 

Publiceras i Syd-Österbotten 22.5.2010

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15