Gruppanförande 25.5

26.05.2010 kl. 10:50
Gruppanförande under den gemensamma parlamentariska överläggningen om EU-politiken

Aldrig förr har sammanhållningen inom EU – den europeiska gemenskapen, som ju unionen hette tidigare – satts på så hårda prov som i fallet Grekland. EU klarade provet, då de övriga euroländerna ställde upp med lån. Det gjorde de inte bara av solidaritetsskäl, utan också för att problemen inte skulle sprida sig till andra länder och hela euroområdet.

Det skedde exakt 60 år efter att utrikesminister Robert Schuman presenterade deklarationen som låg till grund för EU.

På samma sätt motiveras det betydligt större så kallade stabiliseringspaketet av potentiella lånegarantier både med ideell solidaritet och realistisk egoism. Världens valutamarknader och börser får ett kraftfullt bevis på Europas handlingskraft.

Men de här räddningsaktionerna räcker inte. Den så kallade Lissabonstrategin som fram till i år skulle göra Europa till världens konkurrenskraftigaste ekonomiska område blev ingen framgångshistoria. Strategins implementering på nationell nivå blev på hälft i alltför många länder – ingalunda bara i Grekland.

EU har nu föresatt sig att i stället enas om en ny strategi som fram till 2020 ska stärka Europas konkurrenskraft och ekonomiska effektivitet. Det gäller att lära av misstagen med Lissabonstrategin. Vi måste informera varandra bättre, vi måste koordinera mera, och framför allt måste varje land ta ett större ansvar för sina egna åtgärder.

Den offentliga ekonomin som präglas av stor skuldsättning håller på att bli en belastning för EU och en budgetsanering är oundviklig i många medlemsländer. Även inbördes konkurrens- och rättviseskäl talar för det. Annars tvingas de länder – inte minst de nordiska – som sköter sin ekonomi enligt EU:s målsättningar betala för detta. Det gäller särskilt att öka budgetintäkterna med hjälp av åtgärder för att främja tillväxt och sysselsättning.

Då kommissionen vill ha större insyn i och kontroll över de nationella budgetarna måste vi ändå säga ifrån: insyn ja, goda råd ja, sanktionshot vid grova överträdelser, men inte beslutanderätt. På den punkten måste våra nationella demokratiska system visa att vi själva kan bära vårt ansvar, inte leva över våra tillgångar och trygga vår välfärd även långsiktigt.

Det finns de som vill se en konflikt mellan 2020-strategin och den fortsatta gemensamma jordbrukspolitiken från 2014 framåt. Svenska riksdagsgruppen hör inte till dem.

På samma sätt som 2020-strategin måste gå hand i hand med klimatstrategin, måste också landsbygdens framtid tryggas. Det finns utrymme för reformer och omfördelningar och måhända för mer nationellt stöd till jordbruk och landsbygd. Men målet att hålla landsbygden befolkad och livskraftig överallt i EU-området måste förbli en angelägenhet för unionen.

På samma sätt får inte en stärkning av konkurrenskraften gå ut över centrala miljövärden. För Finland är en förbättring av vattenmiljön i Östersjön av högsta prioritet.

Svenska riksdagsgruppen vill också i dagens debatt lyfta fram ett tema som lätt hamnar i skymundan för de makroekonomiska och välfärds- och miljörelaterade bekymren: den diskriminerande behandlingen av många språkminoriteter i många länder i Europa.

Det vore lätt att räkna upp ett stort antal länder och ett stort antal etniska och språkliga minoriteter som i olika avseenden diskrimineras. Men låt oss i stället nämna bara en minoritet, som någorlunda jämnt fördelat prickar mer eller mindre alla länder: romerna.

Då vi i Finland ojar oss över de romska tiggarna från östra Centraleuropa och pekar finger åt deras hemländer för att diskrimineringen och fattigdomen inte åtgärdas där, är det hälsosamt att påminna om bibelns varning: den som är oskyldig må kasta den första stenen. Hela Europa bär ansvaret, och EU bör bära sin del av det. I EU ligger Europas framtid.

Gruppanförandet hölls av Håkan Nordman 25.5.2010

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellation om bättre villkor för kvinnor i arbetslivet

Interpellanterna lyfter upp ett tema som sysselsatt flera generationer och som fortfarande är ett delvis olöst problem, det vill säga att skapa en större jämställdhet inom arbetslivet. Oppositionen påminner om att regeringen lovat befrämja jämställdheten genom ett program med målsättningen att få bort omotiverade löneskillnader.
30.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om alkoholpolitiken

Oppositionen skall ha ett erkännande för en saklig och välformulerad interpellationstext. Här behövs inga teoriska och känsloladdade reaktioner. Problemet är tillräckligt allvarligt ändå.
23.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00