Mer medborgardelaktighet

28.05.2010 kl. 02:00
"En principiellt viktig fråga är om medborgarinitiativ får innehålla förslag som strider mot rättsstatsprincipen..."


Representativ demokrati med sina regelbundet återkommande val utgör i regel grundstenen i dagens moderna stater. I Finland håller vi kommunalval och riksdagsval vart fjärde år, presidentval vart sjätte år och val till Europaparlamentet vart femte år. Dessvärre är det allt färre medborgare som väljer att utnyttja sin rösträtt.

Bland annat trenden med sviktande valdeltagande och allt färre partipolitiskt aktiva har lett till att majoriteten i grundlagskommittén, och nu också vår regering, förordar en vitaminspruta för den finländska demokratin i form av medborgarinitiativ. Syftet med att införa mer direkt demokrati är att utveckla medborgarnas inflytande och stärka den representativa demokratin. På onsdagen behandlades förslaget för första gången i plenum.

Ett medborgarinitiativ som är undertecknat av 50 000 röstberättigade finska medborgare skall enligt förslaget kunna överlämnas till riksdagen för behandling. Medborgarinitiativet kan föreslå förändringar i eller upphävande av gällande lag, eller att en helt ny lag stiftas. Själva lagstiftningsarbetet skall ändå fortsättningsvis i huvudsak utgå från regeringens propositioner och beredningen ska ske i våra ministerier. Riksdagen skall ha rätt att göra ändringar i medborgarinitiativen och bestämma om de godkänns eller inte.

En principiellt viktig fråga är om medborgarinitiativ får innehålla förslag som strider mot rättsstatsprincipen, Finlands internationella avtal eller mot allmänt vedertagna mänskliga rättigheter. I Schweiz, som kanske har den längst utvecklade direkta demokratin med medborgarinitiativ och bindande folkomröstningar, har folkomröstningarna under de senaste åren förvandlats till ett av de främlingsfientliga krafternas effektivaste verktyg. Med andra ord ett redskap genom vilket man legalt och aktivt diskriminerar minoriteter.

Allt oftare tvingas det schweiziska parlamentet att väga den grundlagsenliga rätten till medborgarinitiativ mot landets internationella folkrättsliga förpliktelser. Folkomröstningen som ledde till beslutet om förbud mot byggande av minareter är bara ett exempel. Andra exempel är ett initiativ som påbjuder automatiska livstidsdomar för vissa brott och för tillfället behandlar schweiziska parlamentet ett medborgarinitiativ som strävar till automatiskt utvisande av utlänningar som begår brott. Det initiativet står i strid med såväl grundläggande rättigheter, internationell folkrätt som EU:s och Schweiz avtal om fri rörlighet.

Det går att i lag begränsa i vilka frågor man kan göra medborgarinitiativ. I Spanien får initiativ inte gälla exempelvis beskattning och internationella frågor och initiativrätten har där haft begränsad effekt på lagstiftningen. Jag anser att man även i Finland bör allvarligt överväga begränsningen av initiativrätten till vissa politiska områden. Jag skulle ogärna se medborgarinitiativ med 50 000 undertecknare, något som är ganska lätt att få via nätet idag, som föreslår omedelbar utvisning av alla utlänningar, att göra Finland till enspråkigt land, kriminalisering av homosexualitet eller förbjud av lantbruksstöd. Medborgarinitiativ är rätt använt en förstärkning av demokratin. Men utan regler kan det leda till situationer vi inte vill ha.

Mats Nylund, riksdagsledamot, SFP
Riksdagskrönika i Vasabladet

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellation om regeringens ställningstagande till högre pensionsålder

Vi har upplevt dramatiska veckor i politiken, något som har sin naturliga bakgrund i det som har hänt i världsekonomin men som också har med vårt lands åldersstruktur och arbetsmarknad att göra. Med stor tillfredsställelse kan vi notera att förståelsen för regeringens framförda förslag till åtgärder börjar vinna allt större understöd.
11.03.2009 kl. 16:30

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17