Katainen lovade Nauclér att politisk vilja finns

28.05.2010 kl. 10:50

Nedan anges Elisabeth Nauclérs och finansminister Jyrki Katainens anföranden i sin helhet:

Elisabeth Nauclér: Ärade herr talman! De geografiska förutsättningarna för vindkraft är mycket gynsamma på Åland och en stor tillgång för Finland. Eftersom EU inte känner några självstyrande områden som medlemmar har vi en gemensam kvot. Finland och Åland har förbundit sig att följa EU:s klimatpolitik och för att uppnå dessa mål måste vi styra energipolitiken så att kravet på 38 procent förnybar energi kan nås.

Genom en kabel till riket skulle energin komma in i det finska nätet och vara till nationell nytta. Ålandsdelegationen, det organ som Nationernas förbund skapade 1921 i Genève för att avgöra juridiska oklarheter mellan riket och Åland, har nu sagt att det finns inga juridiska hinder för att stödja vindkraften på samma sätt som i riket. Min fråga till finansministern är därför: Finns det en politisk vilja att lösa den här frågan, så att Finland kan få den vindkraft som Åland kan bidra med?

Finansminister Jyrki Katainen: Ärade talman! Det låter väldigt bra att Åland skulle ha möjlighet att producera vindkraft för fastlandets behov. Ni frågade om vi har den politiska viljan, det har vi. Där är bara, åtminstone har där varit, bara några juridiska problem. Om där inte är sådana problem är jag ganska säker att vi ska fortsätta att hitta möjligheter att få vindkraft från Åland.

Elisabeth Nauclér: Det är mycket glädjande, herr talman, att höra att det finns en politisk vilja. I andra fall där Finland och Åland har en sådan här gemensam europeisk kvot har man konstaterat att man måste samråda och komma överens. Det första fallet som var aktuellt var laxkvoten och det gick ända upp till högsta domstolen som sa att Finlands regering inte ensam kan bestämma utan man måste samråda med landskapsregeringen. Jag undrar hur finansministern tänker sig att det här samrådet i praktiken ska gå till.

Finansminister Jyrki Katainen: Ärade talman! Jag vet inte om fiskepolitiken, men som riksdagsledamot Nauclér vet har vi förbättrat våra samtal mellan Åland och fastlandet, till exempel i beskattningspolitiken och sådana saker så jag tror att det är ganska bra.

Länk till protokollet: http://fakta.eduskunta.fi/faktatmp/utatmp/akxtmp/skt_57_2010_94_p.shtml

 

 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15