Katainen lovade Nauclér att politisk vilja finns

28.05.2010 kl. 10:50

Nedan anges Elisabeth Nauclérs och finansminister Jyrki Katainens anföranden i sin helhet:

Elisabeth Nauclér: Ärade herr talman! De geografiska förutsättningarna för vindkraft är mycket gynsamma på Åland och en stor tillgång för Finland. Eftersom EU inte känner några självstyrande områden som medlemmar har vi en gemensam kvot. Finland och Åland har förbundit sig att följa EU:s klimatpolitik och för att uppnå dessa mål måste vi styra energipolitiken så att kravet på 38 procent förnybar energi kan nås.

Genom en kabel till riket skulle energin komma in i det finska nätet och vara till nationell nytta. Ålandsdelegationen, det organ som Nationernas förbund skapade 1921 i Genève för att avgöra juridiska oklarheter mellan riket och Åland, har nu sagt att det finns inga juridiska hinder för att stödja vindkraften på samma sätt som i riket. Min fråga till finansministern är därför: Finns det en politisk vilja att lösa den här frågan, så att Finland kan få den vindkraft som Åland kan bidra med?

Finansminister Jyrki Katainen: Ärade talman! Det låter väldigt bra att Åland skulle ha möjlighet att producera vindkraft för fastlandets behov. Ni frågade om vi har den politiska viljan, det har vi. Där är bara, åtminstone har där varit, bara några juridiska problem. Om där inte är sådana problem är jag ganska säker att vi ska fortsätta att hitta möjligheter att få vindkraft från Åland.

Elisabeth Nauclér: Det är mycket glädjande, herr talman, att höra att det finns en politisk vilja. I andra fall där Finland och Åland har en sådan här gemensam europeisk kvot har man konstaterat att man måste samråda och komma överens. Det första fallet som var aktuellt var laxkvoten och det gick ända upp till högsta domstolen som sa att Finlands regering inte ensam kan bestämma utan man måste samråda med landskapsregeringen. Jag undrar hur finansministern tänker sig att det här samrådet i praktiken ska gå till.

Finansminister Jyrki Katainen: Ärade talman! Jag vet inte om fiskepolitiken, men som riksdagsledamot Nauclér vet har vi förbättrat våra samtal mellan Åland och fastlandet, till exempel i beskattningspolitiken och sådana saker så jag tror att det är ganska bra.

Länk till protokollet: http://fakta.eduskunta.fi/faktatmp/utatmp/akxtmp/skt_57_2010_94_p.shtml

 

 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00