Skriftligt spörsmål om förbättrandet av sjöfartens konkurrenskraft

02.06.2010 kl. 16:35

PRESSMEDDELANDE: Nauclér lämnade in ett skriftligt spörsmål om förbättrandet av den finländska sjöfartens konkurrenskraft

Ålands riksdagsledamot Elisabeth Nauclér har lämnat in ett skriftligt spörsmål om att förbättra den finländska sjöfartens konkurrenskraft. I spörsmålet påminner hon regeringen om att det i regeringsprogrammet från 2007 sägs "Den finländska sjöfartens konkurrenskraft förbättras så att den ligger på samma nivå som i de viktigaste konkurrentländerna med hjälp av de stödformer som tillåts av EU och genom en revidering av beskattningen av rederier. Tonnageskattelagstiftningen revideras så att den skall bli konkurrenskraftig. Ibruktagandet av generella avsättningar utreds. Målet för havspolitiken är att trygga en positiv utveckling av den finska handelsflottan, sysselsättningen av finländska sjöfarare samt försörjningsberedskapen."

Nu har tonnageskattelagen reviderats, men flera viktiga finländska rederier har blivit utanför tonnageskatteregimen och därför är en utredning om generella fartygsanskaffningsreserveringar viktig. Nauclér ställer regeringen frågan om vad de har för avsikt att göra för att se till att den i regeringsprogrammet utlovade utredningen genomförs. Svar på spörsmålet kan förväntas omkring midsommar.

Nedan återges det skriftliga spörsmålet.

 

SKRIFTLIGT SPÖRSMÅL

Om förbättrandet av den finländska sjöfartens konkurrenskraft

Till riksdagens talman

Under åren 1981-1998 fanns ett system för fartygsanskaffningsreserveringar i stöd av lagen om skattelättnader för sjöfarten. Det var ett fungerande system som möjliggjorde nyanskaffningar av fartyg och ledde till en föryngring av tonnaget i Finland.

Fartygsanskaffningsreserveringen var inte till sin natur en skattelättnad eller ett slutgiltigt skattestöd, utan en periodiceringsregel.

I nu gällande regeringsprogram sägs "Den finländska sjöfartens konkurrenskraft förbättras så att den ligger på samma nivå som i de viktigaste konkurrentländerna med hjälp av de stödformer som tillåts av EU och genom en revidering av beskattningen av rederier. Tonnageskattelagstiftningen revideras så att den skall bli konkurrenskraftig. Ibruktagandet av generella avsättningar utreds. Målet för havspolitiken är att trygga en positiv utveckling av den finska handelsflottan, sysselsättningen av finländska sjöfarare samt försörjningsberedskapen."

Tonnageskattelagen har nu reviderats och granskas för närvarande av EU-kommissionen. Den reviderade tonnageskattelagen uppfyller tveklöst regeringsprogrammets utfästelser vad gäller lastfartygsrederierna.

Redan under beredningen av tonnageskattelagrevideringen visste man emellertid att ett antal viktiga finländska rederier inte kommer att kunna ansluta sig till den nya tonnageskatteregimen. På grund av detta och med tanke på vikten av en välfungerande företagsbeskattning i landet är regeringsprogrammets utfästelse om en utredning om generella reserveringar av stor betydelse.

Med hänvisning till det som anförs ovan får jag i den ordning 27 § riksdagens arbetsordning föreskriver ställa följande spörsmål till den minister som saken gäller:

Vad ämnar regeringen göra för att se till att den i regeringsprogrammet utlovade utredningen genomförs?

Helsingfors den 25 maj 2010

Elisabeth Nauclér

 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00