Skriftligt spörsmål om språket i flygledningen på Åland

04.06.2010 kl. 14:20

SKRIFTLIGT SPÖRSMÅL

Om språket i flygledningen på Åland 

Till riksdagens talman

Finavia är ett företag som i sin helhet ägs av staten och kommunikationsministeriet ansvarar för ägarstyrningen. Finavia upprätthåller flygtrafiksystemet i Finland och 25 flygplatser i landet, också Mariehamns flygplats på Åland.

Ålands geografiska läge mitt emellan Sverige och Finlands fastland gör att flygplatsen på Åland besöks regelbundet av privatflygare från Sverige och också de åländska privatflygarna har en relativt livlig verksamhet. Flygledningen i Mariehamn ger emellertid service enbart på finska och engelska, vilket upprepade gånger påtalats av piloter, som uppmärksammat faran i att rikssvenska och lokala piloter inte förstår det språk som talas, och att man inte kan använda sig av det lokala språket på Åland.

Landskapet Åland är svenskspråkigt. Ämbetsspråket i stats-, landskaps- och kommunalförvaltningen är svenska. Finskspråkiga medborgare har rätt att inför statsmyndigheter i landskapet Åland använda finska i egen sak. (36 § och 37 § i SjstL för Åland FFS 1991:1144).

Den aktuella revideringen av EUs direktiv om europeiskt flygledarcertifikat kommer att ställa krav på att flygledare skall kunna tala och förstå engelska på tillfredsställande nivå, vilket naturligtvis också kommer att krävas av alla med flygcertifikat. Därtill kommer man av säkerhetsskäl att kräva att flygledarna talar och förstår ”det lokala språket”. Detta motiverar också att man redan nu går in för att flygledningen på Åland ger service på svenska.

I en nödsituation är det en extra stressfaktor att inte få tala sitt modersmål. Med tanke på Ålands svenskspråkiga status, Finlands två nationalspråk och på flygsäkerheten är det rimligt att flygledningen ger service på engelska och på Finlands båda nationalspråk på Åland.

På varje flygplats i landet finns informationstavlor för inkommande och avgående flyg, dessa tavlor upprätthålls och uppdateras centralt av Finanvia. Där har man gått in för helt finskspråkiga lösningar beträffande ortnamnen, trots att de flesta orter med flygplats också har ett officiellt svenskt namn, t.ex Helsingfors/Helsinki, Åbo/Turku. Mariehamn har däremot ingen officiell version av sitt namn på finska, Maarianhamina är enbart en översättning. 

Helt mot bestämmelserna i språklagen och forskningscentralens för inhemska språk rekommendationer talar man enbart om Helsinki, Turku, Tampere och så vidare på dessa informationstavlor.

Finavia säger på sin hemsida att kundens intresse är sporren i deras verksamhet och att kunden kan lita på dem i alla situationer och att de reagerar snabbt på kundrespons. Trots otaliga kundresponser om det orimliga i att man använder enbart den finska versionen av ortnamn på informationstavlorna på flygplatserna har ändå ingen reaktion märkts! 

Med hänvisning till det som anförs ovan får jag i den ordning 27 § riksdagens arbetsordning föreskriver ställa följande spörsmål till den minister som saken gäller:

Vad ämnar regeringen göra för att tillse att flygledningen på Åland ger service också på svenska och att det statsägda företaget Finnavia i sin verksamhet följer språklagen och de rekommendationer som forskningscentralen för inhemska språk vid Helsingfors universitet givit ut samt att Finnavia på Åland respekterar självstyrelselagens bestämmelser och Ålands enspråkiga status?

 

Helsingfors den 4 juni 2010

 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00