Nauclér lämnar in ett skriftligt spörsmål om Tibet-frågan

04.06.2010 kl. 14:25

Ålands riksdagsledamot Elisabeth Nauclér har den 4 juni ställt ett skriftligt spörsmål till regeringen. Spörsmålet handlade om att skapa en långsiktig strategi för att lösa Tibet-frågan, och om det inte skulle vara på sin plats att Finland initierade frågan inom EU?

Spörsmålet återges nedan. 

SKRIFTLIGT SPÖRSMÅL

Långsiktig strategi för att lösa Tibet-frågan 

Till riksdagens talman

Stor uppmärksamhet ägnades Tibet-frågan med anledning av de händelser som inträffade i samband med OS i Peking 2008. Inom EU behandlades frågan, men engagemanget var rätt så olika i de olika medlemsländerna. Sedan dess har intresset och aktiviteten inom EU falnat eller helt avstannat.

USA har länge visat stort intresse för Tibets framtid och alla tecken tyder på att president Obama har en välgenomtänkt strategi för sitt handlande. Då han under hösten före sin resa till Kina inte tog emot Dalai Lama i Washington skickade han några av sina närmaste medarbetare till Dalai Lama i Dharamsala i Indien för att bilda sig en uppfattning om läget. Han utlovade ett möte i mars 2010 och löftet infriades. Under sitt besök i Peking i november tog president Obama också upp frågan om Tibet med den kinesiska ledningen och gjorde ett uttalande särskilt om Tibet vid presskonferensen i Peking.

Det är klart att den kinesiska ledningen idag har en annan syn på västvärldens krav på demokrati och respekten för mänskliga rättigheter än tidigare. Kina skulle säkert också gärna se att frågan fick en lösning. Dalai Lama och den tibetanska ledningen i exil eftersträvar en större autonomi än den som invånarna för närvarande åtnjuter.

Tibetanerna i exil har gjort ett stort arbete på att studera andra autonomilösningar världen över. Bland annat har både Tibets parlamentariska institut i New Delhi har hållit seminarier och publicerat material om autonomilösningar. Stort intresse har visats för Finland p.g.a. ålandslösningen 1921, och även Grönland som har uppmärksammats på grund av likheterna i miljö- och naturskyddsfrågor. De sydtyrolska myndigheterna har också tagit ett särskilt initiativ eftersom de anser att de områden som redan idag är självstyrande har en skyldighet att dela med sig av sina goda erfarenheter.

Det finns en utbredd missuppfattning att Dalai Lama skulle eftersträva självständighet för sitt folk och det finns all anledning att korrigera denna feluppfattning. Liksom påståendet att Dalai Lama enbart är en religiös ledare som därför inte skulle få uttala sig i andra än religiösa frågor.

Dalai Lama har under hela sitt liv förespråkat icke-våld och fredliga medel i Tibetanernas strävanden. Tyvärr har det visat sig att de flesta frågor som det internationella samfundet uppmärksammat skett efter att strider utbrutit eller våldshandlingar förekommit, som t.ex. Kosovo och Östra Timor. Nationernas förbunds engagemang i Ålandsfrågans lösning är ett undantag. Nyligen har vi nåtts av nyheten at också Ryssland har ett engagemang i frågan och att utrikesminister Lavrov är beredd att bistå de båda parterna i att lösa konflikten. 

Med hänvisning till det som anförs ovan får jag i den ordning 27 § riksdagens arbetsordning föreskriver ställa följande spörsmål till den minister som saken gäller:

Borde inte också Tibet-frågan lösas utan att det föregås av mer våldsyttringar och borde inte EU, i likhet med USA ha en långsiktig strategi? Skulle det inte vara på sin plats att Finland initierar denna fråga inom EU? 

Helsingfors den 4 juni 2010

 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Gruppanförande 9.2

Gruppanförande i riksdagsdebatten i anledning av statsministerns meddelande om regeringens politik
09.02.2010 kl. 13:45

Gruppanförande i responsdebatten om statsbudgeten för år 2010

Äntligen syns det ljus i ändan av tunneln! Enligt färska uppgifter från Statistikcentralen har bruttonationalprodukten svängt till tillväxt under årets tredje kvartal. Det samma gäller åtta av Finlands tio viktigaste exportländer. Men där slutar de goda nyheterna för dagen.
14.12.2009 kl. 13:45

Statsrådets redogörelse om kommun- och servicestrukturreformen

Kommun- och servicestrukturreformen är en av de viktigaste strukturpolitiska förändringsprocesserna som detta land någonsin upplevt. Samtidigt är den ett av denna regerings viktigaste projekt. Det innebär samtidigt att denna redogörelse är av största vikt och vi måste noggrant avväga hur vi ska fortsätta och förädla denna process. De problem som uppstått i reformen måste samtidigt tas på största allvar!
24.11.2009 kl. 15:05

Valtioneuvoston kunta- ja palvelurakenneuudistusta koskevasta selonteko

Kunta- ja palvelurakenneuudistus on yksi maamme merkittävimmistä rakennepoliittisista muutosprosesseista. Sa-manaikaisesti se on tämän hallituksen tärkeimpiä hankkeita. Tämä merkitsee myös sitä, että tämä selonteko on mitä tärkein, ja meidän on tarkkaan harkittava miten jatkamme ja kehitämme tätä prosessia. Uudistuksessa syntyneisiin ongelmiin on suhtauduttava erittäin vakavasti!
24.11.2009 kl. 15:00

Debatt om Finland och de arktiska områdena

Den arktiska regionen väcker definitivt ett stort politiskt och ekonomiskt intresse på global nivå. Klimatforskarna har redan för länge sedan slagit larm och varnat för att områdena närmast polerna kommer att påverkas klimatuppvärmningen först och att förändringen kommer att vara dramatisk där. Finland och de övriga nordiska länderna har därför ett särskilt ansvar att både inom EU och i internationella sammanhang uppmärksamma den arktiska regionen och människorna som lever där.
18.11.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om den klimat- och energipolitiska framtidsredogörelsen

Framtidsredogörelsen om klimat- och energipolitiken är ett viktigt bidrag till den aktuella debatten om den nödvändiga vägen till ett utsläppssnålt Finland. Svenska riksdagsgruppen är glad för att redogörelsen utgår från klimatförändringens effekter ur ett globalt perspektiv och betonar de katastrofala riskerna för mänskligheten och livet på jorden om inget görs föra att förhindra utvecklingen.
21.10.2009 kl. 15:25

Statsrådets meddelande om valfinansieringen

Demokrati förutsätter val. Val förutsätter kandidater och partier. Men val förutsätter också valkampanjer. Valkampanjer är inte gratis, de kostar. Det räcker inte med att nå ut till väljarna bara på torg- och stugmöten och med dörrknackning – inte för att de är helt gratis, de heller.
30.09.2009 kl. 15:35