Postväsendet omformas

06.06.2010 kl. 10:00
--- "All kommunikationsservice, såväl post som trafik- och Internetförbindelser, är samhälleliga jämlikhetsfrågor."...


Vårt kommunikationsministerium förbereder som bäst en ny postlag. Finland har fått en anmärkning från EU-kommissionen som påtalar att postkonkurrensen inte fungerar i vårt land, och inte följer EU:s postdirektiv. Med andra ord så ska vi liberalisera postmarknaden och alla sådana liberaliseringsförslag brukar var utmanande för landsbygden.

Nu är det inte bara EU-direktiv som kräver att postlagen uppdateras. Möjligheten att söka information och kommunicera via Internet har sänkt postens volymer avsevärt. I synnerhet har breven minskat i antal de senaste åren. Idag står företagen för 80 procent av brevförsändelserna och en allt större del av dessa kommer att gå över till elektroniska utskick och e-fakturor. Både postdirektivet och den nya postlagen ska garantera basservicen, som betyder postutdelning för alla fem dagar i veckan, möjlighet att skicka brev och paket inom ett rimligt avstånd från boningsorten och samma pris för alla. Postservicen ska alltså även framöver nå ut till alla, var än man bor. Idag finns 139 hushåll i Finland som är placerade på så svåråtkomliga ställen att de inte får service fem dagar i veckan och det antalet borde inte få öka.

För de allra flesta är det betydligt intressantare när på dagen man får sin tidning än när breven, som ju vanligen är räkningar, kommer. Tidningar berörs inte av postlagen och vårt grundlagsutskott har i flera utlåtanden konstaterat att dagstidningarna är så viktiga för yttrandefriheten att de inte får var beroende av myndighetsbeslut i distributionen. Nuvarande postlag kräver att 85 procent av förstaklassbreven ska vara framme dagen efter att de sänts och 98 procent inom två dagar. En av tankarna som nu diskuteras är att man i den nya lagen skulle tillåta att posten kommer fram först efter två dagar. Fördelen med det förslaget är att man kunde göra sorteringen dagtid och ha tidig utdelning därpå följande dag. Tidig postutdelning skulle ge tidig tidningsutdelning på de ställen där tidningarna inte själva distribuerar. Tidigare tidningsutdelning är en sak som väldigt många har efterlyst länge.

I nuvarande lag står det att varje kommun skall ha en fast betjäningspunkt för posten. Kommunsammanslagningarna har gjort att den formuleringen inte längre anses tidsenlig och det nya lagförslaget talar om att en fast betjäningspunkt skall finnas på skäligt avstånd från kunden. Vilket det skäliga avståndet är har ännu inte definierats. Det beslutet kommer att tas efter riksdagsvalet och kan eventuellt påverkas av vem som blir nästa kommunikationsminister. Det viktiga är att alla skall kunna sköta sina postärenden också i framtiden utan större hinder. Frågan kommer definitivt att debatteras livligt framöver.

Postlagen berör också äldre personers rättigheter. Kommunikationsverket kommer att bestämma exempelvis var postlådorna skall placeras och när posten skall bäras till dörren. Nu finns det en rekommendation som säger att personer över 75 år har rätt att få posten till dörren, men i kommunikationsministeriets arbetsgruppsbetänkande talas det om en bestämmelse om 80-års åldersgräns. Också den frågan kräver diskussion.

All kommunikationsservice, såväl post som trafik- och Internetförbindelser, är samhälleliga jämlikhetsfrågor. De är också betydelsefulla för att vårt land skall hållas bebott i alla delar och därmed konkurrenskraftigt. Boende på landsbygden måste kunna vara ett reellt alternativ, därför måste basservicen garanteras, också för postutdelningen.

Mats Nylund, riksdagsledamot (SFP), Pedersöre.



 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets meddelande om valfinansieringen

Demokrati förutsätter val. Val förutsätter kandidater och partier. Men val förutsätter också valkampanjer. Valkampanjer är inte gratis, de kostar. Det räcker inte med att nå ut till väljarna bara på torg- och stugmöten och med dörrknackning – inte för att de är helt gratis, de heller.
30.09.2009 kl. 15:35

Interpellationsdebatt om äldreomsorgen

Det är uppfriskande att oppositionen också intresserar sig för politiska substansfrågor som direkt berör medborgarnas vardagliga liv. Äldreomsorgen är utan tvekan en sådan. Äldreomsorgen är ändå mindre lämplig som föremål för en interpellation eftersom den är en gemensam angelägenhet för regeringen och hela riksdagen, och inte minst för kommunerna där oppositionen här i riksdagen bär samma ansvar som regeringspartierna.
29.09.2009 kl. 15:15

Remissdebatt om budgetförslaget för 2010

Minns någon en statsbudget som alla skulle ha varit helt tillfreds med? Knappast. Oppositionen hittar alltid stora brister i budgetförslagen och regeringspartier hittar mindre brister. Knappast har det ens funnits någon finansminister som skulle ha varit helt nöjd med alla detaljer. Det hör till sakens natur, eftersom varje budget är en balansgång och pengarna aldrig räcker till.
15.09.2009 kl. 16:05

Statsrådets redogörelse om mänskliga rättigheter

För att Finlands människorättspolitik utåt ska vara trovärdig gäller den gamla goda visdomen att det gäller att först sopa rent för egen dörr. Svenska riksdagsgruppen välkomnar därför att denna fjärde redogörelse också täcker respekten för de mänskliga rättigheterna och grundläggande fri- och rättigheterna i det egna landet.
09.09.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsrådets långsiktiga energi- och klimatstrategi

Utmaningarna har växt ytterligare för regeringens långsiktiga energi- och klimatstrategi under vintern och våren. Den ekonomiska nedgången har ytterligare försämrat ekonomin och därmed också höjt ribban en aning för ekonomiska satsningar på klimatpolitiken.
17.06.2009 kl. 15:45

Statsministerns upplysning om det ekonomiska läget

Det är minsann inget lätt jobb att sköta Finlands ekonomi i dagens situation. Det är osäkert och det är snabba förändringar som gör det nästan omöjligt att förutspå den ekonomiska utvecklingen.
17.06.2009 kl. 11:15

Responsdebatt om redogörelsen om Finlands säkerhets- och försvarspolitik

Svenska riksdagsgruppen har många gånger framhållit att EU är den samarbetsram inom vilken Finland ska stärka säkerheten såväl i Europa som ur ett globalt perspektiv. Säkerheten och stabiliteten i EU och övriga Europa stärks genom den mångomtalade solidaritetsklausulen.
16.06.2009 kl. 13:55