Stärk beredskapen för oljebekämpning

08.06.2010 kl. 10:15
Katastrofen i Mexikanska bukten visar hur förödande följderna kan bli för naturen om oljebekämpningsberedskapen är bristfällig.

Sedan 1995 har mängden olja som transporteras i tankfartyg över Finska viken ökat från 20 miljoner ton till över 150 miljoner ton olja 2009. Prognoserna visar att mängden kan öka till 250 miljoner ton olja år 2015. Mängden är hisnande stor och värdet av lasten uppgår i skyhöga summor. Därför är det skäligt att kräva att en stark oljebekämpningskapacitet snabbt byggs ut och att allt tänkbart görs för att öka sjösäker-heten på hela Östersjön. Största delen av oljan förs ut i världen från den innersta delen av Finska viken, från den ryska hamnen Primorsk. En ny hamn, Ust-Luga kommer att vara den andra stora oljehamnen år 2015, med en leverans på över 70 miljoner ton olja. Därtill transporteras olja från Tallinn, Sköldvik, Vysotsk och St Petersburg. Varje dag transporteras en mängd olja som är värd närmare 300 miljoner euro genom Finska viken. Tankfartygen kan ha en last på upp till 150 000 ton olja.

Årligen sker ca 120-140 olyckor i fartygstrafiken på Östersjön och i 7 % av fallen uppstår någon form av utsläpp. I tio procent av fallen är tankfartyg inblandade. Grundstötning är den vanligaste olycksorsaken och kollision den näst vanligaste orsaken. Riskfaktorer är bl.a. de stora transportmängderna, trånga farlederna, den livliga trafiken och den särskilt svåra väderleken under vinterhalvåret. På Östersjön trafikerar hela tiden 2000 fartyg och på Finska viken 400 fartyg. Den tvärgående trafiken mellan Estland och Finland ökar riskerna för kollisioner.

Inom ramen för Helcom (Helsingfors kommissionen) pågår ett samarbetsprojekt (BRISK) som har som mål att minska riskerna för oljeolyckor och att förbättra oljebekämpningsberedskapen samt att öka samar-betet vid olyckssituationer. Projektet finansieras av EU och nordiska ministerrådet och ingår i EU:s strategi för Östersjöregionen. En koordinering av bekämpning och förbättrad sjösäkerhet är helt nödvändig och därför borde detta projekt få ett starkt stöd av alla länder runt Östersjön samt av EU också i framtiden. Förutom ett hinderfritt samarbete bör också alla länder kring Östersjön stärka sin nationella oljebekämpningsberedskap. I Finland har oljebekämpningsberedskapen förbättrats under de senaste åren och beslut om anskaffning av flera oljebekämpningsfartyg har gjorts. Dess värre är en hel del fartyg först nu i ombyggnads- eller byggnadsskede vilket innebär att en stor olycka vid vår kust inte ännu idag kunde bekämpas effektivt. Riksdagen har nyligen höjt den oljeskyddsavgift som betalas för all importerad olja. Intäkterna används för att stärka oljebekämpningsberedskapen i kommuner och på statlig nivå. Utöver detta behövs statliga budgetmedel. Man räknar med att utbyggnaden av en tillfredsställande oljebekämpningskapacitet för Finlands del kräver närmare 300 miljoner euro fram till år 2015.

En brist idag är också mängden oljebekämpningsbommar till havs och för skärgårdsförhållanden. Om en storolycka skulle ske så skulle bara några tiotal kilometer kust kunna skyddas med oljebommar. Därför bör också anskaffningen av dessa påskyndas. Insamlingen av olja är betydligt lättare i vattnet än då oljan har nått stränderna.

Vid Östersjötoppmötet i Helsingfors i februari 2010 gav Östersjöparlamentarikerna (BSPC) ett löfte om att verka för att fartygsledningssystemen i Östersjön förenhetligas och utvecklas. På Östersjörådets toppmöte i Vilnius den 2 juni lyftes frågan upp på ett tacknämligt sätt av statsminister Vanhanen. Jag hoppas att Finlands regering och även landets blivande statsminister aktivt och snabbt driver frågan vidare i internationella forum. Katastrofen i Mexikanska bukten visar hur förödande följderna kan bli för naturen om oljebekämpningsberedskapen är bristfällig.

Insändare publicerad i HBL 8.6.2010

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om äldreomsorgen

Det är uppfriskande att oppositionen också intresserar sig för politiska substansfrågor som direkt berör medborgarnas vardagliga liv. Äldreomsorgen är utan tvekan en sådan. Äldreomsorgen är ändå mindre lämplig som föremål för en interpellation eftersom den är en gemensam angelägenhet för regeringen och hela riksdagen, och inte minst för kommunerna där oppositionen här i riksdagen bär samma ansvar som regeringspartierna.
29.09.2009 kl. 15:15

Remissdebatt om budgetförslaget för 2010

Minns någon en statsbudget som alla skulle ha varit helt tillfreds med? Knappast. Oppositionen hittar alltid stora brister i budgetförslagen och regeringspartier hittar mindre brister. Knappast har det ens funnits någon finansminister som skulle ha varit helt nöjd med alla detaljer. Det hör till sakens natur, eftersom varje budget är en balansgång och pengarna aldrig räcker till.
15.09.2009 kl. 16:05

Statsrådets redogörelse om mänskliga rättigheter

För att Finlands människorättspolitik utåt ska vara trovärdig gäller den gamla goda visdomen att det gäller att först sopa rent för egen dörr. Svenska riksdagsgruppen välkomnar därför att denna fjärde redogörelse också täcker respekten för de mänskliga rättigheterna och grundläggande fri- och rättigheterna i det egna landet.
09.09.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsrådets långsiktiga energi- och klimatstrategi

Utmaningarna har växt ytterligare för regeringens långsiktiga energi- och klimatstrategi under vintern och våren. Den ekonomiska nedgången har ytterligare försämrat ekonomin och därmed också höjt ribban en aning för ekonomiska satsningar på klimatpolitiken.
17.06.2009 kl. 15:45

Statsministerns upplysning om det ekonomiska läget

Det är minsann inget lätt jobb att sköta Finlands ekonomi i dagens situation. Det är osäkert och det är snabba förändringar som gör det nästan omöjligt att förutspå den ekonomiska utvecklingen.
17.06.2009 kl. 11:15

Responsdebatt om redogörelsen om Finlands säkerhets- och försvarspolitik

Svenska riksdagsgruppen har många gånger framhållit att EU är den samarbetsram inom vilken Finland ska stärka säkerheten såväl i Europa som ur ett globalt perspektiv. Säkerheten och stabiliteten i EU och övriga Europa stärks genom den mångomtalade solidaritetsklausulen.
16.06.2009 kl. 13:55