Het debatt om lotterilagen i riksdagens plenum

09.06.2010 kl. 14:30

PRESSMEDDELANDE: Het debatt om lotterilagen i riksdagens plenum

 

Lotterilagens första del har behandlats i Finlands riksdag. Ärendet är av stort intresse för Åland på grund av att ändringar till lotterilagen kan ha återverkningar på PAF och dess möjligheter att tillhandahålla penningspel på internet. I regeringens proposition säger man att man vill behålla nuvarande situation och det rådande rättsläget. Tanken är inte att försöka förhindra eller begränsa PAF:s verksamhet.

 

Elisabeth Nauclér har varit nöjd med behandlingen i grundlagsutskottet och skrivningar i utskottets utlåtande till förvaltningsutskottet (GrUU 15/2010 rd) om ändringarna i lotterilagen. Förvaltningsutskottet har nu givit ett betänkande (FvUB 7/2010) som kan tolkas stå i strid med grundlagsutskottets utlåtande.

 

Nauclér ställer sig frågande till den lagstiftningsteknik som använts i förvaltningsutskottets betänkande. "Att i lagtexten direkt skriva in vad som får finnas i åländska publikationer och på åländska lotteriwebbplatser är en helt ny lagstiftningsteknik. Jag vågar påstå att om en motsvarande skrivning skulle finnas i en landskapslag, alltså att det i lagtexten skulle sägas vad som får eller inte får finnas på en lotteriwebbplats i riket eller i en publikation som utkommer i riket, är jag ganska säker på att den skulle skickas till högsta domstolen för utlåtande om Åland verkligen hållit sig inom sitt lagstiftningsområde" säger Nauclér.

 

Lotterilagen väckte stor uppmärksamhet under plenibehandlingen, grundlagsutskottets ordförande Kimmo Sasi stödde samma linje som Elisabeth Nauclér. Flera ledamöter deltog i diskussionen och talade för nuvarande monopol i riket och även för striktare kontroll. Nedan kan ni hitta skrivelserna från grundlags- och förvaltningsutskotten samt protokollen från båda plenidiskussionerna.

 

GrUU 15/2001: http://fakta.eduskunta.fi/triphome/bin/thw/trip?${APPL}=utpub&${BASE}=utpub&${THWIDS}=0.24/1276166784_1185984&${TRIPPIFE}=PDF.pdf  

 

FvUB 7/2010: http://fakta.eduskunta.fi/triphome/bin/thw/trip?${APPL}=utpub&${BASE}=utpub&${THWIDS}=0.4/1276167004_1213143&${TRIPPIFE}=PDF.pdf

 

Diskussionen i plenum torsdag 3.6.2010:

http://fakta.eduskunta.fi/faktatmp/utatmp/akxtmp/ptk_60_2010_ke_p_1.shtml  

Diskussionen i plenum tisdag 8.6.2010:

http://fakta.eduskunta.fi/faktatmp/utatmp/akxtmp/ptk_62_2010_ke_p_8.shtml  

 

Ytterligare information:

Riksdagsledamot Elisabeth Nauclér 09 432 3047, 050 512 1984

Assistent Laura Lyly, 09 432 4047

 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00