Tredje tilläggsbudgeten

21.06.2010 kl. 15:30
Den tredje tilläggsbudgeten inger aningen hopp om att ekonomin försiktigt håller på att förbättrats eftersom samfundsskatteintäkterna växer mera än prognostiserat.

En större summa av Finlands Banks vinst än budgeterat överförs till staten. De här medför att låneupptagningen blir lite mindre än man trodde I samband med den andra tilläggsbudgeten. Sammanlagt kommer låneupptagningen att uppgå till den ansenliga summan 12 miljarder euro år 2010, vilket innebär att statsskulden är 76 miljarder euro i slutet av året. Det motsvarar 43 % av BNP och trenden är på sikt ohållbar och måste brytas. Statsskulden har snabbt stigit och Finlands ekonomiska underskott är större än stabilitets- och framtidspakten stipulerar. Den nya regeringen blir tvungen att se över både skattebasen, skattenivåerna och utgifterna.

Den globala eknomiska recessionen har inte lämnat Finland oberörd. Förutom att sysselsättningsläget försvagats och skatteintäkterna minskat radikalt har Finland i solidaritetens namn också fått delta i de ekonomiska räddningsaktionerna som blivit nödvändiga inom euroområdet.

Lånet till Grekland påverkar Finlands låntagning och ekonomi. I den tredje tilläggsbudgeten finns upptaget statsgarantin för dtn europeiska finansiering och garanti-instrumentet. I finansutskottet har vi fått höra att det är högst osannolikt att pengarna i finansieringsgarantiinstrumentet skulle behövas. Sanningen är självklart att det ändå inte kan uteslutas att instrumentet används. Jag resonerar I det här fallet på samma sätt som jag gjorde då det gällde lånet till Grekland. Finland är en del av euroområdet och vi bör delta i de gemensamma åtgärderna som vidtas för att stärka euroområdets ekonomi. Regeringen har för sin del redan godkänt avtalet och själva lagen ligger fortfarande i finansutskottet.. Finasnsieringsinstrumentet behövs som en säkerhetsventil och. för att återställa trovärdigheten för euromområdets ekonomi. Sammanfattningsvis kan man säga att ekonomin är osäker inom hela euroområdet och att ingenting ännu tyder på en snabb återgång till normalläge.

I den tredje tilläggsbudgeten finns många viktiga tillägg upptagna. En ökning av anslagen till järnvägsnätet är välkommen. Händelser senaste vinter visade att järnvägsnätet är i dåligt skick och att stora insatser behövs för att tågtrafiken skall fungera tryggt och pålitligt. Finansutskottet påminner också om att det är viktigt att underhållet av farlederna till havs sköts bra under alla årstider.

Regeringen föreslår ett tillägg till miljövårdsanslagen för att förbättra rådgivningsverksamheten gällande verkställandet av förordningen för avloppsvattenhanteringen på glesbygden. För några år sedan lämnade jag in ett spörsmål där jag konstaterade att rådgivningen var otillräcklig och krävde åtgärder. Regeringen svarade då att man har läget under kontroll. Med facit på hand är faktumet att rådgivningen hela tiden varit otillräcklig och dålig. Finlands miljöcentral har inte klarat av sin uppgift och många privatpersoner har kännt sig villrådiga inför de stora investeringsbeslut som man ska ta. Jag hoppas därför att rådgivningen med denna summa, skall förbättras och underlätta informationsgången.

Viktigt är också att regeringen ser till att tillräckligt stora resurser reserveras för utbyggnaden av avloppsnätet. Många projekt väntar på finansieringsbeslut och i många fall skulle det vara klokare att bygga ut avloppsnätet och rena vattnet centraliserat än att hundratals enskilda fastigheter har sina egna minireningsverk.

Finansutskottet betonar i betänkandet en annan synnerligen aktuell och angelägen sak, nämligen anslaget för oljebekämpningsutrustning till ett mångfunktionellt fartyg. Utskottet påpekar att det är nödvändigt att tillräckligt stora anslag reserveras för oljebekämpningen. Trafiken på Östersjön och Finska viken ökar kraftigt och riskerna för olyckor är stora. Dagligen transporteras en mängd olja av ett värde på över 200 miljoner euro genom Finska viken. I Finland behövs 200-300 miljoner euro för att man till år 2015 skulle ha byggt upp en tillfredsställande oljebekämpningskapacitet. Även Ryssland och Estland måste göra betydande investeringar. Med tanke på värdet av oljan så förefaller kostnaderna för oljebekämpningen inte stora. Frågan är hur oljeleverantörerna kunde delta i finansieringen av Östersjöns oljebekämpningberedskap. Finlands oljeskyddsavgift är en nationell, fungerande avgift, men något motsvarande borde finnas på regional nivå i Östersjön.

Tal i plenum 21.6.2010

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.
23.05.2007 kl. 14:30