Elisabeth Nauclér lämnar in nytt spörsmål om sjöfart

30.06.2010 kl. 11:15
Riksdagsledamot Elisabeth Nauclér var inte helt nöjd med finansminsiter Katainens svar på hennes skriftliga spörsmål om sjöfartens kokurrenskraft och har därför lämnat in ett nytt spörsmål.
I sitt tdigare spörsmål frågade hon efter den utredning om anskaffningsreserveringar som utlovats i regeringsprogrammet. Av svaret framgick att finansminsiseriet nu gjort en sådan utredning. Med anledning av svaret frågar nu ledamot Nauclér vad regeringen ämnar göra för att även rederier utanför tonnageskattesystemet skall kunna göra återanskaffnignsreserveringar.

Riksdagsledamot Elisabeth Nauclér var inte helt nöjd med finansminsiter Katainens svar på hennes skriftliga spörsmål om sjöfartens kokurrenskraft och har därför lämnat in ett nytt spörsmål.


I sitt tdigare spörsmål frågade hon efter den utredning om anskaffningsreserveringar som utlovats i regeringsprogrammet. Av svaret framgick att finansminsiseriet nu gjort en sådan utredning. Med anledning av svaret frågar nu ledamot Nauclér vad regeringen ämnar göra för att även rederier utanför tonnageskattesystemet skall kunna göra återanskaffnignsreserveringar.

SKRIFTLIGT SPÖRSMÅL
Att förbättra den finländska sjöfartens konkurrenskraft Till riksdagens talman

I svaret på mitt och övriga undertecknares skriftliga spörsmål (SS 462/2010 rd) om vad regeringen ämnar göra för att se till att den i regeringsprogrammet utlovade utredningen om ibruktagandet av generella fartygsanskaffningsreserveringar utförs, har finansminister Katainen den 21 juni medde-lat, att finansministeriet redan utrett möjligheten att införa ett system för fartygsanskaffningsreser-veringar och beskriver därefter utförligt slutsatserna av utredningen. Finansministerns slutsats är, att ett fartygsanskaffningsreserveringssystem inte kan instiftas på grund av de begränsningar som upp-ställts i EU:s riktlinjer för statligt stöd, eftersom motsvarande reserveringar inte används inom nå-gon annan företagssektor.
Däremot konstaterar finansministern att återanskaffningsreserveringar är helt i överensstämmelse med EU:s riktlinjer för statligt stöd till sjötransporter. Denna av EU godkända möjlighet till återan-skaffningsreservering ingår nämligen i den reviderade tonnageskattelagen.
Alldeles som finansminister Katainen konstaterar i sitt svar, öppnas möjligheten för rederierna att använda sig av återanskaffningsreserveringen om rederiet går in i tonnageskatteregimen. Om rede-riet av olika skäl inte kan gå in i tonnageskatteordningen kan rederiet inte heller göra en återan-skaffningsreservering i sin beskattning. Vi vet, att ett antal finska rederier inte kommer att tillämpa tonnageskattelagen, men de är likväl i behov av att förnya sitt tonnage och skulle därför ha nytta av en reserveringsmöjlighet som skulle underlätta anskaffningen av nya fartyg..
Den i regeringsprogrammet utlovade utredningen av möjligheterna att ta i bruk generella avsätt-ningar har finansministeriet nu gjort, enligt minister Katainens svar, och den visar, att en återan-skaffningsreservering i samband med försäljning av fartyg är godtagbar i ljuset av EU:s stödpolitik för sjöfarten.

Med hänvisning till det som anförs ovan får jag i den ordning 27 § riksdagens arbetsordning föreskriver ställa följande spörsmål till den minister som saken gäller:


Vad ämnar regeringen göra för att alla rederiföretag verksamma i Finland behandlas jämlikt vad gäller nyanskaffningar av tonnage, så att även rederier utanför tonnageskattesystemet inom ramen för den normala företagsbeskattningen har möjlighet till återanskaffningsreserveringar?

Helsingfors den 30 juni 2010
Elisabeth Nauclér /sv

 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00