Elisabeth Nauclér lämnar in nytt spörsmål om sjöfart

30.06.2010 kl. 11:15
Riksdagsledamot Elisabeth Nauclér var inte helt nöjd med finansminsiter Katainens svar på hennes skriftliga spörsmål om sjöfartens kokurrenskraft och har därför lämnat in ett nytt spörsmål.
I sitt tdigare spörsmål frågade hon efter den utredning om anskaffningsreserveringar som utlovats i regeringsprogrammet. Av svaret framgick att finansminsiseriet nu gjort en sådan utredning. Med anledning av svaret frågar nu ledamot Nauclér vad regeringen ämnar göra för att även rederier utanför tonnageskattesystemet skall kunna göra återanskaffnignsreserveringar.

Riksdagsledamot Elisabeth Nauclér var inte helt nöjd med finansminsiter Katainens svar på hennes skriftliga spörsmål om sjöfartens kokurrenskraft och har därför lämnat in ett nytt spörsmål.


I sitt tdigare spörsmål frågade hon efter den utredning om anskaffningsreserveringar som utlovats i regeringsprogrammet. Av svaret framgick att finansminsiseriet nu gjort en sådan utredning. Med anledning av svaret frågar nu ledamot Nauclér vad regeringen ämnar göra för att även rederier utanför tonnageskattesystemet skall kunna göra återanskaffnignsreserveringar.

SKRIFTLIGT SPÖRSMÅL
Att förbättra den finländska sjöfartens konkurrenskraft Till riksdagens talman

I svaret på mitt och övriga undertecknares skriftliga spörsmål (SS 462/2010 rd) om vad regeringen ämnar göra för att se till att den i regeringsprogrammet utlovade utredningen om ibruktagandet av generella fartygsanskaffningsreserveringar utförs, har finansminister Katainen den 21 juni medde-lat, att finansministeriet redan utrett möjligheten att införa ett system för fartygsanskaffningsreser-veringar och beskriver därefter utförligt slutsatserna av utredningen. Finansministerns slutsats är, att ett fartygsanskaffningsreserveringssystem inte kan instiftas på grund av de begränsningar som upp-ställts i EU:s riktlinjer för statligt stöd, eftersom motsvarande reserveringar inte används inom nå-gon annan företagssektor.
Däremot konstaterar finansministern att återanskaffningsreserveringar är helt i överensstämmelse med EU:s riktlinjer för statligt stöd till sjötransporter. Denna av EU godkända möjlighet till återan-skaffningsreservering ingår nämligen i den reviderade tonnageskattelagen.
Alldeles som finansminister Katainen konstaterar i sitt svar, öppnas möjligheten för rederierna att använda sig av återanskaffningsreserveringen om rederiet går in i tonnageskatteregimen. Om rede-riet av olika skäl inte kan gå in i tonnageskatteordningen kan rederiet inte heller göra en återan-skaffningsreservering i sin beskattning. Vi vet, att ett antal finska rederier inte kommer att tillämpa tonnageskattelagen, men de är likväl i behov av att förnya sitt tonnage och skulle därför ha nytta av en reserveringsmöjlighet som skulle underlätta anskaffningen av nya fartyg..
Den i regeringsprogrammet utlovade utredningen av möjligheterna att ta i bruk generella avsätt-ningar har finansministeriet nu gjort, enligt minister Katainens svar, och den visar, att en återan-skaffningsreservering i samband med försäljning av fartyg är godtagbar i ljuset av EU:s stödpolitik för sjöfarten.

Med hänvisning till det som anförs ovan får jag i den ordning 27 § riksdagens arbetsordning föreskriver ställa följande spörsmål till den minister som saken gäller:


Vad ämnar regeringen göra för att alla rederiföretag verksamma i Finland behandlas jämlikt vad gäller nyanskaffningar av tonnage, så att även rederier utanför tonnageskattesystemet inom ramen för den normala företagsbeskattningen har möjlighet till återanskaffningsreserveringar?

Helsingfors den 30 juni 2010
Elisabeth Nauclér /sv

 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15