Elisabeth Nauclér lämnar in nytt spörsmål om sjöfart

30.06.2010 kl. 11:15
Riksdagsledamot Elisabeth Nauclér var inte helt nöjd med finansminsiter Katainens svar på hennes skriftliga spörsmål om sjöfartens kokurrenskraft och har därför lämnat in ett nytt spörsmål.
I sitt tdigare spörsmål frågade hon efter den utredning om anskaffningsreserveringar som utlovats i regeringsprogrammet. Av svaret framgick att finansminsiseriet nu gjort en sådan utredning. Med anledning av svaret frågar nu ledamot Nauclér vad regeringen ämnar göra för att även rederier utanför tonnageskattesystemet skall kunna göra återanskaffnignsreserveringar.

Riksdagsledamot Elisabeth Nauclér var inte helt nöjd med finansminsiter Katainens svar på hennes skriftliga spörsmål om sjöfartens kokurrenskraft och har därför lämnat in ett nytt spörsmål.


I sitt tdigare spörsmål frågade hon efter den utredning om anskaffningsreserveringar som utlovats i regeringsprogrammet. Av svaret framgick att finansminsiseriet nu gjort en sådan utredning. Med anledning av svaret frågar nu ledamot Nauclér vad regeringen ämnar göra för att även rederier utanför tonnageskattesystemet skall kunna göra återanskaffnignsreserveringar.

SKRIFTLIGT SPÖRSMÅL
Att förbättra den finländska sjöfartens konkurrenskraft Till riksdagens talman

I svaret på mitt och övriga undertecknares skriftliga spörsmål (SS 462/2010 rd) om vad regeringen ämnar göra för att se till att den i regeringsprogrammet utlovade utredningen om ibruktagandet av generella fartygsanskaffningsreserveringar utförs, har finansminister Katainen den 21 juni medde-lat, att finansministeriet redan utrett möjligheten att införa ett system för fartygsanskaffningsreser-veringar och beskriver därefter utförligt slutsatserna av utredningen. Finansministerns slutsats är, att ett fartygsanskaffningsreserveringssystem inte kan instiftas på grund av de begränsningar som upp-ställts i EU:s riktlinjer för statligt stöd, eftersom motsvarande reserveringar inte används inom nå-gon annan företagssektor.
Däremot konstaterar finansministern att återanskaffningsreserveringar är helt i överensstämmelse med EU:s riktlinjer för statligt stöd till sjötransporter. Denna av EU godkända möjlighet till återan-skaffningsreservering ingår nämligen i den reviderade tonnageskattelagen.
Alldeles som finansminister Katainen konstaterar i sitt svar, öppnas möjligheten för rederierna att använda sig av återanskaffningsreserveringen om rederiet går in i tonnageskatteregimen. Om rede-riet av olika skäl inte kan gå in i tonnageskatteordningen kan rederiet inte heller göra en återan-skaffningsreservering i sin beskattning. Vi vet, att ett antal finska rederier inte kommer att tillämpa tonnageskattelagen, men de är likväl i behov av att förnya sitt tonnage och skulle därför ha nytta av en reserveringsmöjlighet som skulle underlätta anskaffningen av nya fartyg..
Den i regeringsprogrammet utlovade utredningen av möjligheterna att ta i bruk generella avsätt-ningar har finansministeriet nu gjort, enligt minister Katainens svar, och den visar, att en återan-skaffningsreservering i samband med försäljning av fartyg är godtagbar i ljuset av EU:s stödpolitik för sjöfarten.

Med hänvisning till det som anförs ovan får jag i den ordning 27 § riksdagens arbetsordning föreskriver ställa följande spörsmål till den minister som saken gäller:


Vad ämnar regeringen göra för att alla rederiföretag verksamma i Finland behandlas jämlikt vad gäller nyanskaffningar av tonnage, så att även rederier utanför tonnageskattesystemet inom ramen för den normala företagsbeskattningen har möjlighet till återanskaffningsreserveringar?

Helsingfors den 30 juni 2010
Elisabeth Nauclér /sv

 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets meddelande om valfinansieringen

Demokrati förutsätter val. Val förutsätter kandidater och partier. Men val förutsätter också valkampanjer. Valkampanjer är inte gratis, de kostar. Det räcker inte med att nå ut till väljarna bara på torg- och stugmöten och med dörrknackning – inte för att de är helt gratis, de heller.
30.09.2009 kl. 15:35

Interpellationsdebatt om äldreomsorgen

Det är uppfriskande att oppositionen också intresserar sig för politiska substansfrågor som direkt berör medborgarnas vardagliga liv. Äldreomsorgen är utan tvekan en sådan. Äldreomsorgen är ändå mindre lämplig som föremål för en interpellation eftersom den är en gemensam angelägenhet för regeringen och hela riksdagen, och inte minst för kommunerna där oppositionen här i riksdagen bär samma ansvar som regeringspartierna.
29.09.2009 kl. 15:15

Remissdebatt om budgetförslaget för 2010

Minns någon en statsbudget som alla skulle ha varit helt tillfreds med? Knappast. Oppositionen hittar alltid stora brister i budgetförslagen och regeringspartier hittar mindre brister. Knappast har det ens funnits någon finansminister som skulle ha varit helt nöjd med alla detaljer. Det hör till sakens natur, eftersom varje budget är en balansgång och pengarna aldrig räcker till.
15.09.2009 kl. 16:05

Statsrådets redogörelse om mänskliga rättigheter

För att Finlands människorättspolitik utåt ska vara trovärdig gäller den gamla goda visdomen att det gäller att först sopa rent för egen dörr. Svenska riksdagsgruppen välkomnar därför att denna fjärde redogörelse också täcker respekten för de mänskliga rättigheterna och grundläggande fri- och rättigheterna i det egna landet.
09.09.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsrådets långsiktiga energi- och klimatstrategi

Utmaningarna har växt ytterligare för regeringens långsiktiga energi- och klimatstrategi under vintern och våren. Den ekonomiska nedgången har ytterligare försämrat ekonomin och därmed också höjt ribban en aning för ekonomiska satsningar på klimatpolitiken.
17.06.2009 kl. 15:45

Statsministerns upplysning om det ekonomiska läget

Det är minsann inget lätt jobb att sköta Finlands ekonomi i dagens situation. Det är osäkert och det är snabba förändringar som gör det nästan omöjligt att förutspå den ekonomiska utvecklingen.
17.06.2009 kl. 11:15

Responsdebatt om redogörelsen om Finlands säkerhets- och försvarspolitik

Svenska riksdagsgruppen har många gånger framhållit att EU är den samarbetsram inom vilken Finland ska stärka säkerheten såväl i Europa som ur ett globalt perspektiv. Säkerheten och stabiliteten i EU och övriga Europa stärks genom den mångomtalade solidaritetsklausulen.
16.06.2009 kl. 13:55