Riksdagsledamot Nauclér till JO om översättningen av rekommendationer

02.07.2010 kl. 11:15

Ålands riksdagsledamot Elisabeth Nauclér lämnade igår ett brev till riksdagens justiteombudsman med anledning av svaret på hennes skriftliga spörsmål om god bokföringssed. I svaret hänvisade minister Sinnemäki till de höga kostnader som en översättning av bokföringsnämndens rekommendationer skulle medföra.


Nauclér begär nu att JO, som upprepade gånger uppmanat ministeriet att sköta översättningen, även skulle se på ärendet i förhållande till Ålands självstyrelselag.
Självstyrelselagen reglerar Ålands språkliga rättigheter, språklagen som gälller i övriga Finland gäller ju inte på Åland.. I samband med självstyrelsens tillkomst talade man aldrig om kostnadsgränser, framhåller Nauclér.
 

God revisionssed

Den 26 mars 2010 ställde jag ett skriftligt spörsmål (SS 243/2010 rd) där jag frågade om det är förenligt med rättsstatsprinciperna att i revisionslagen (FFs 459/2007) ha en bestämmelse om god revisionssed som förutsätter att man kan tillgodogöra sig centrala normgivande rekommendationer som enbart finns på finska, och således ställer den svenskspråkiga delen av befolkningen i en helt annan situation än den finskspråkiga. Trots upprepade påpekanden från justitieombudsmannen har frågan inte lösts, och jag hänvisade därför i mitt spörsmål till er behandling av ärendet.

Arbetsminister Anni Sinnenmäki svarar att ministeriet inte kan ansvara för översättningen av privaträttsliga föreningars eller sammanslutningars rekommendationer, eftersom det skulle innebära en kostnad på 80 000 euro, trots att innehållet i dessa rekommendationer kan läggas till grund för en eventuell domstolbehandling och vara av avgörande betydelse för utgången av fallet. Det är enligt min åsikt inte möjligt kringgå grundlagens bestämmelser genom att till en privaträttslig förening eller sammanslutning överlåta utfärdandet av sådana rekommendationer, vars innehåll man måste känna till för att få en rättvis rättegång.
Den frågan har behandlats av grundlagsutskottet i ett flertal sammanhang och nu senast i samband med behandlingen av regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av 22 § i ordningslagen, lagen om ordningsvakter och lagen om privata säkerhetstjänster (GrUU 13/2010 rd). I betänkandet sägs att ”Grundlagens 124 § kräver inte längre att det i lag hänvisas till allmänna förvaltningslagar, eftersom de allmänna förvaltningslagarna tillämpas med stöd av de i dem ingående bestämmelserna om tillämpningsområde, definition på myndighet eller enskildas skyldighet att ge språklig service också på enskilda när de utför ett offentligt förvaltningsuppdrag (GrUU 42/2005 rd, s. 3). Det går att i ett avtal mellan myndighet och privat aktör säkerställa att de allmänna förvaltningslagar som garanterar rättssäkerheten tillämpas. Utskottet påpekar att skyldigheten att följa dessa lagar också i det fallet följer direkt av lag (GrUU 3/2009 rd, s. 5).”

Det är framför allt med tanke på Ålands självstyrelseordning ministerns hänvisning till de höga kostnaderna är mycket förvånande och starkt måste ifrågasättas. Den konfliktlösning som tillkom på Nationernas förbunds försorg i Genève år 1921, och som väckt intresse världen över som exempel på en internationell konfliktlösning som kan tjäna som exempel för andra områden, innehöll inte några begränsningar vad gällde kostnaderna. Åland fick garantier för det svenska språket och den svenska kulturen oavsett de kostnader det kunde komma att medföra. De språkliga bestämmelser som reglerar förhållandena i riket återfinns förutom i grundlagen också i språklagen, och justitieombudsmannens tidigare behandling av ärendet har utgått från förenligheten med dessa lagar. Språklagen gäller inte i landskapet Åland, utan Ålands språkliga rättigheter återfinns i självstyrelselagen som i sin tur bygger på ett internationellt beslut. Jag vill härmed fästa justitieombudsmannens uppmärksamhet på det svar jag erhöll på mitt skriftliga spörsmål för att ärendet också skall få en behandling i förhållande till Ålands självstyrelseordning.

Helsingfors den 30 juni 2010


Elisabeth Nauclér
Riksdagsledamot

 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00