Riksdagsledamot Nauclér till JO om översättningen av rekommendationer

02.07.2010 kl. 11:15

Ålands riksdagsledamot Elisabeth Nauclér lämnade igår ett brev till riksdagens justiteombudsman med anledning av svaret på hennes skriftliga spörsmål om god bokföringssed. I svaret hänvisade minister Sinnemäki till de höga kostnader som en översättning av bokföringsnämndens rekommendationer skulle medföra.


Nauclér begär nu att JO, som upprepade gånger uppmanat ministeriet att sköta översättningen, även skulle se på ärendet i förhållande till Ålands självstyrelselag.
Självstyrelselagen reglerar Ålands språkliga rättigheter, språklagen som gälller i övriga Finland gäller ju inte på Åland.. I samband med självstyrelsens tillkomst talade man aldrig om kostnadsgränser, framhåller Nauclér.
 

God revisionssed

Den 26 mars 2010 ställde jag ett skriftligt spörsmål (SS 243/2010 rd) där jag frågade om det är förenligt med rättsstatsprinciperna att i revisionslagen (FFs 459/2007) ha en bestämmelse om god revisionssed som förutsätter att man kan tillgodogöra sig centrala normgivande rekommendationer som enbart finns på finska, och således ställer den svenskspråkiga delen av befolkningen i en helt annan situation än den finskspråkiga. Trots upprepade påpekanden från justitieombudsmannen har frågan inte lösts, och jag hänvisade därför i mitt spörsmål till er behandling av ärendet.

Arbetsminister Anni Sinnenmäki svarar att ministeriet inte kan ansvara för översättningen av privaträttsliga föreningars eller sammanslutningars rekommendationer, eftersom det skulle innebära en kostnad på 80 000 euro, trots att innehållet i dessa rekommendationer kan läggas till grund för en eventuell domstolbehandling och vara av avgörande betydelse för utgången av fallet. Det är enligt min åsikt inte möjligt kringgå grundlagens bestämmelser genom att till en privaträttslig förening eller sammanslutning överlåta utfärdandet av sådana rekommendationer, vars innehåll man måste känna till för att få en rättvis rättegång.
Den frågan har behandlats av grundlagsutskottet i ett flertal sammanhang och nu senast i samband med behandlingen av regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av 22 § i ordningslagen, lagen om ordningsvakter och lagen om privata säkerhetstjänster (GrUU 13/2010 rd). I betänkandet sägs att ”Grundlagens 124 § kräver inte längre att det i lag hänvisas till allmänna förvaltningslagar, eftersom de allmänna förvaltningslagarna tillämpas med stöd av de i dem ingående bestämmelserna om tillämpningsområde, definition på myndighet eller enskildas skyldighet att ge språklig service också på enskilda när de utför ett offentligt förvaltningsuppdrag (GrUU 42/2005 rd, s. 3). Det går att i ett avtal mellan myndighet och privat aktör säkerställa att de allmänna förvaltningslagar som garanterar rättssäkerheten tillämpas. Utskottet påpekar att skyldigheten att följa dessa lagar också i det fallet följer direkt av lag (GrUU 3/2009 rd, s. 5).”

Det är framför allt med tanke på Ålands självstyrelseordning ministerns hänvisning till de höga kostnaderna är mycket förvånande och starkt måste ifrågasättas. Den konfliktlösning som tillkom på Nationernas förbunds försorg i Genève år 1921, och som väckt intresse världen över som exempel på en internationell konfliktlösning som kan tjäna som exempel för andra områden, innehöll inte några begränsningar vad gällde kostnaderna. Åland fick garantier för det svenska språket och den svenska kulturen oavsett de kostnader det kunde komma att medföra. De språkliga bestämmelser som reglerar förhållandena i riket återfinns förutom i grundlagen också i språklagen, och justitieombudsmannens tidigare behandling av ärendet har utgått från förenligheten med dessa lagar. Språklagen gäller inte i landskapet Åland, utan Ålands språkliga rättigheter återfinns i självstyrelselagen som i sin tur bygger på ett internationellt beslut. Jag vill härmed fästa justitieombudsmannens uppmärksamhet på det svar jag erhöll på mitt skriftliga spörsmål för att ärendet också skall få en behandling i förhållande till Ålands självstyrelseordning.

Helsingfors den 30 juni 2010


Elisabeth Nauclér
Riksdagsledamot

 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellation om regeringens ställningstagande till högre pensionsålder

Vi har upplevt dramatiska veckor i politiken, något som har sin naturliga bakgrund i det som har hänt i världsekonomin men som också har med vårt lands åldersstruktur och arbetsmarknad att göra. Med stor tillfredsställelse kan vi notera att förståelsen för regeringens framförda förslag till åtgärder börjar vinna allt större understöd.
11.03.2009 kl. 16:30

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17