Kärnkraftsdebatten i plenum

30.06.2010 kl. 02:00
Om riksdagen besluter sig för att stöda principbesluten om kärnkraft har man samtidigt låst Finlands energipolitiska linje för de kommande 80 åren.

Samtidigt går drömmen om att Finland skulle kunna vara landet som står i täten då det gäller att utveckla och ta i bruk ny förnybar energi i kras. Finland befinner sig visserligen i utkanten av Europa, men att man varit så ovillig att lyfta blickan och se var de globala intressen då det gäller utveckling och investeringar i energiformer idag finns är ändå häpnadsväckande.

Jo jonkin aikaa Suomi on menettänyt asemiaan ympäristöteknisen osaamisen ja markkinoinnin osalta ja, jos eduskunta päättää tukea ydinvoimahakemuksia, Suomesta tulee ydinvoimaparatiisi ydinvoimaan investoiville. Huhuja on jo liikkeellä ydinvoimaluvan antamisesta Fortumille seuraavalla hallituskaudella. Kaksi ydinvoimalaa merkitsee ydinsähkön vientiä määrään, joka vastaa tuotannon määrää yhdessä uudessa ydinvoimayksikössä. Suomesta tulee johtava maa maailmassa korkea-aktiivisen ydinpolttoaineen tuotannossa asukasta kohden. Ydinjätekysymys on kuitenkin edelleen ratkaisematta.

Suomi tulisi hyvin toimeen ilman ydinvoiman lisärakentamista. Siitä huolimatta, että Suomen teollisuuden usko muuhun tekniikkaan kuin ydinvoimaan näyttää horjuvan, globaalisesti uusiutuvia energiamuotoja, energian säästötoimenpiteitä ja energiatehokkuutta kehitetään nopeasti. Useat tutkimuslaitokset ovat osoittaneet, että omavaraisuusastetta on täysin mahdollista nostaa voimakkaasti panostamalla kotimaisiin uusiutuviin energiamuotoihin ja energiatehokkuuteen. Jos energiatuotannon laajempi hajauttaminen toteutettaisiin, teollisuus voisi käyttää suuremman määrän perusenergiaa.

Regeringens prognoser har varit svåra att förstå. Regeringen hade helt förbisett energieffektiveringsmålen. Att kraftigt minska på chp-produktionen är varken sannolikt eller klokt eftersom kombinerad värme- och elproduktion är ett effektivt sätt att producera el och värme som behövs för fjärrvärmeproduktion. Att utgå från att importen av el från Ryssland skulle ta slut är också orealistiskt så länge elpriset är billigare där än på den nordiska elmarkanden. Att förbjuda import av el har ännu inte föreslagits.

Regeringen har försökt väga upp den massiva satningen på kärnkraften med ett paket som ska öka produktionen av förnybar energi. Man säger att dessa beslut stöder varandra. Personligen tror jag inte på denna tes. Regeringes paket för förnybar energi är i motsats till kärnkraften inte häpnadsväckande stor. Men paketet visar att det finns en stor oförbrukad potential i förnybar energi. Frågan lyder: Om vi har ett överflöd av kärnkraftsel vem ska då investera i förnybar energi och energieffektivering?

Kun ydinvastuulaki astuu voimaan ja ydinvoimayhtiöiden vastuuta lisätään, tämä tulee kaiken järjen mukaan vaikuttamaan ydinvoiman kokonaiskustannuksiin. Uraanista tulee ajan myötä kalliimpaa sen vuoksi, että uraaniresurssit maailmassa hupenevat. Ydinjätteen loppusijoituksesta saattaa tulla paljon kalliimpaa, kuin tähän mennessä on arvioitu. Mahdollisesti EU lopettaa niin sanotun Mankala-periaatteen soveltamisen, joka tänään mahdollistaa sen, että ydinvoiman tuotannossa mukana olevat yhtiöt saavat sähkönsä omakustannushintaan, kun taas kuluttajien sähkönhinta nousee sen vuoksi, että hinnan Euroopan sähkömarkkinoilla arvioidaan nousevan.

Bland alla de frågor som lämnades obesvarade under utskottsbehandlingen var frågan om prisbildningen för kärnkraften det mest obegripliga. Vad man än frågade så var svaret att kostnaderna för just den faktorn, till exempel uranet eller avfallshanteringen, är av marginell betydelse med tanke på helheten.

Posivas ansökan om att få utvidga slutdeponeringen lämnade också många frågor öppna. Chockerande var det bland annat att få höra att man på grund av språkproblem inte i grannländerna Finland och Sverige har kunnat sätta sig in i varandras forskningsutredningar. Frågan som infinner sig är om den forskning kring slutdeponin som görs i Finland verkligen är utsatt för tillräcklig internationell och vetenskapligt kritisk granskning.

Med kärnkraft löser vi inte klimatförändändringen. Dels är en sådan utbyggnad av kärnkraften globalt, att det skulle ge återverkning i koldioxidnivåer i världen, otänkbar av många skäl. Dels skulle de kärnkraftverk som vi nu behandlar tidigast vara i funktion i slutet av nästa årtionde, och inte ens teoretiskt sett kan de här ersätta fossila energiformer före det. En kraftig inriktning på förnybar energi och energieffktiveringsåtgärder skulle ge resultat och effekt långt tidigare. Dessutom skulle ett sådant val skapa många nya bestående arbetstillfällen och bibehålla Finland bland de innovativa, moderna och miljövänliga länderna.

Tal i plenum 29.6.2010

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00