Insändare om skyddsrumsfrågan på Åland

22.08.2010 kl. 10:55
Ålands riksdagsledamot Elisabeth Nauclér deltog i diskussionen kring byggandet av skyddsrum på Åland och Ålands demilitariserade status.

Hurdana skyddsrum behövs egentligen på Åland?

Revidering av lagstiftningen om skyddsrum har stannat upp därför att även politikerna på rikssidan frågar sig om Finland verkligen behöver en helt annan standard på sina skyddsrum än vad övriga Europa har. För Ålands del är frågan särskilt intressant därför att öriket har en så ovanlig folkrättslig status i fall av krig. Åland är i fredstid demilitariserat, det får inte befästas och kan därmed egentligen inte försvaras, vilket helt logiskt leder till att det i krigstid är neutraliserat, eller status mixtus som det kallas. Ofta sammanblandas neutralisering med neutralitet, och att Åland i fall av krig skulle vara neutralt, men så är inte fallet. Om Finland verkligen skulle krigförande är Åland också indraget, däremot är Åland fortfarande neutraliserat. Det innebär att inga krigshandlingar får företas här. Det kom avtalsparterna till Ålandskonventionen överens om 1921, men regimen är enligt oskriven folkrätt även bindande för andra stater. Man skulle nästan kunna jämföra regimen med vad som gäller för sjukhusområden i krig.

Finland är skyldigt att försvara Ålands neutralisering, men helt logiskt kan det inte ske genom traditionellt territorialförsvar. Hur det skulle gå till i praktiken fanns också reglerat i Ålandskonventionen. Här kan en jämförelse göras med Svalbard som också är föremål för status mixtus, och norska försvarets hållning att det bästa sättet att försvara öarna är genom att försvara traktatens innehåll eftersom ingen stat idag skulle riskera det internationella fördömande ett avtalsbrott skulle medföra. Det bästa försvaret är alltså att övervaka att folkrättsligt ingångna avtal respekteras. Man kan invända att det bara är ett papper och vad hjälper det i krig, men det är en nordisk tradition att vi håller oss till internationella avtal och respekterar dem. Det är t.ex. en otänkbar tanke att Finland skulle skriva på ett avtal som förbjuder minor, men ändå sätta ut minor.

Sedan i våras finns visserligen de instruktioner som krävs för att man skall kunna bygga skyddsrum på svenska, men skall Åland då verkligen behöva ha skyddsrum när krigshändelser inte får förekomma här? Det finns visserligen andra olyckor som vi behöver ett skydd mot, men skulle det inte då räcka med samma standard som t.ex. gäller för övriga Europa? Och nu har alltså frågan väckts även i riket, behöver Finland skyddsrum av samma standard som Israel och Nordkorea, eller klarar vi oss med europeisk standard?

Vem skall då svara på frågan? Enligt min åsikt borde frågan föras till Ålandsdelegationen. Det är kanske inte vanligt att frågor av folkrättskaraktär förs dit, om en rikslag kan sägas vara förenlig med ingångna internationella avtal eller inte, eller om andan och meningen i Ålandskonventionen respekteras, men de har tillgång till expertis och kan begära sakkunnigutlåtande av internationella experter om så skulle krävas. Också landskapsregeringen har i sitt utlåtande pekat på Ålands särskilda status som demilitariserat och neutraliserat område.

Åland fick av Nationernas förbund ett nationellt kontrollsystem som skulle garantera självstyrelsen. Det består av Ålandsdelegationen, Högsta domstolen och i slutändan Finland president, samt ett internationellt garantisystem, Åland kunde i frågor av juridisk art vända sig till permanenta domstolen i Haag. Den internationella garantin har försvunnit, men systemet har ändå fungerat eftersom de nationella garanterna tagit saken på allvar. Det tror jag också att Ålandsdelegationen skulle göra den här gången om man fick frågan till behandling.

Elisabeth Nauclér

Riksdagsledamot

22 augusti 2010
 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.
23.05.2007 kl. 14:30