Det 19nde BSPC öppnades

30.08.2010 kl. 11:30
Östersjöparlamentarikernas 19e konferens öppnades idag i Mariehamn. I samband med öppningen höll jag följande tal.

Jag gläder mig åt att så många slutit upp till årets konferens. Det vittnar om ett brett engagemang, och det ger styrka åt våra politiska ställningstaganden. Låt oss använda denna styrka klokt och till gagn för vår region.

Först av allt vill jag på BSPC:s vägnar rikta ett stort och varmt tack till vår värd, Ålands Lagting, och särskilt till talmannen Roger Nordlund, samt till Harry Jansson och den grupp av parlamentariker som med entusiasm engagerat sig i projektet att arrangera den 19:e Parlamentariska Östersjökonferensen här i charmiga Mariehamn.

Här är i detta ö-rike är Östersjöns vackra natur och andra tillgångar så påfallande tydliga. Men här är man i allra högsta grad också berörd av de påfrestningar Östersjön utsätts för. De miljöproblem som för många kanske är en händelse man läser om i tidningen, är här en påtaglig realitet i det dagliga livet.

Det sker onekligen en hel del för att hjälpa Östersjön att återhämta sig och för att främja välstånds- och välfärdsutvecklingen i Östersjöregionen. En rad olika aktörer, både offentliga och privata, har tagit och genomfört olika slags initiativ och åtgärder. Det är bra och lovande. Men vi kan naturligtvis inte luta oss tillbaka och vara nöjda med sakernas tillstånd. Miljöproblemen i regionen, inte minst vad gäller Östersjöns hälsa, är alltjämt stora och pågående.

Oljekatastofen i Mexikanska golfen och dess utdragna hantering är en dyster hotbild som tyvärr inte är orealistisk för Östersjöns del. Oljetransporterna till havs beräknas öka med över 70 % till 2015. Katastrofen visar med all tydlighet på nödvändigheten av att ha en hög regional beredskap samt tillräcklig och tillgänglig utrustning för att kunna hantera stora utsläpp till havs.

I HELCOM:s nyligen publicerade holistiska utvärdering av hälsotillståndet hos ekosystemen i Östersjön säger man rakt ut, på första sidan, att utvärderingen sänder ett entydigt budskap att inget enda av Östersjöns öppna vattenområden är i tillfredsställande miljömässigt skick. Huvuddelen av Östersjön är negativt påverkad av övergödning, farliga ämnen och krympande biologisk mångfald. För att komma tillrätta med detta krävs omedelbara åtgärder inom jordbruk, industri och transportsektorn, men också, enligt HELCOM, insatser från oss enskilda medborgare. Ytterst är det vår livsstil som är den grundläggande orsaken till belastningen på ekosystemen.

Det är inte bara miljön som är utsatt för slitage och exploatering. Vi kan inte heller blunda för det faktum att det finns stora ojämlikheter och obalanser i Östersjöregionen, med sociala och ekonomiska missförhållanden som följd.

Som parlamentariker och lagstiftare har vi ett uppdrag och ett mandat från våra väljare att driva på insatser och åtgärder för att skydda Östersjöns miljö och främja välståndsutvecklingen i regionen. Vi måste vara duktiga på att lyssna till gräsrötternas önskemål och farhågor, att bilda opinion och skapa medvetenhet, att driva politiska frågor i våra hemmaparlament, att utöva politiskt tryck på våra regeringar att göra ord till handling, att agera som vakthundar som bevakar att regeringarna håller vad de lovat, och – inte minst –att påverka lagstiftningen.

Ett av årets teman är frågan om fred och säkerhet i Östersjöregionen. Detta är naturligt när vi befinner oss på det demilitariserade Åland, som i sig är ett exempel på och en symbol för fredlig konflikthantering. Samtidigt är det en påminnelse om att det yttersta syfte med allt internationellt samarbete, inklusive vår verksamhet i BSPC, är att främja fred och säkerhet.

I resolutionen från vår 18:e konferens i Nyborg förra året riktade vi en rad rekommendationer till regeringarna i Östersjöregionen. Vi underströk att den ekonomiska krisen inte får utnyttjas som ursäkt för att minska satsningarna på åtgärder mot regionens utmaningar. Regeringarna måste t ex vidta starka och konkreta åtgärder för att uppfylla de utfästelser de gjort för att nå målen i HELCOM:s handlingsplan för Östersjön. Regeringarna måste också stödja uppbyggnaden av kapacitet för att främja utveckling, framväxt och ledning av ekonomiskt realistiska och praktiskt genomförbara projekt till regionens fromma. Vidare efterfrågade vi en rad konkreta åtgärder, bland annat inom områdena sjösäkerhet, energisamarbete, energieffektivitet, ungdomsarbetlöshet och organiserad brottslighet.

Har vi fått gensvar? Det är klart att sådana här rekommendationer inte kan förverkligas över natten eller ens året. Men det är lika klart att man lyssnar på vad vi säger, inte minst när vi samverkar med andra aktörer i regionen och bidrar med vårt specifika parlamentariska stöd till opinionsbildning och praktisk projektutveckling. Ett målmedvetet, konsekvent och långsiktigt agerande gör att frågorna hålls kvar på dagordningen och att man gradvis driver fram lösningar på dem. Enighet, envishet och tålamod är, som vi alla vet, nödvändiga egenskaper i politiken.

Våra kontaktytor med andra organisationer vidgas och stärks. Låt mig ge en kort överblick.

Vårt samarbete med CBSS är pragmatiskt och konstruktivt. I somras hade vi förmånen att vara inbjudna till Östersjöstaternas 8:e toppmöte, och framhöll där att regeringarna måste ta ansvar för att stärka samordningen mellan olika initiativ i regionen och för att förse dem med ekonomiska och andra resurser för deras implementering. På vårt eget januarimöte fick vi även i år en lägesrapport och tillfälle till tankeutbyte med ordföranden i CBSS CSO om arbetet i CBSS. Vi har i stor utsträckning försökt att samordna våra övergripande prioriteringar med CBSS, vilket medverkat till att vi nu har två arbetsgrupper vardera som arbetar med likartade frågeställningar men utifrån olika infallsvinklar. Grupperna upprätthåller regelbundna kontakter, och man deltar i varandras möten. Vi stöder CBSS projektförslag till EU angående förbättrad kunskapsuppbyggnad om trafficking (DEFLECT). Vi har också etablerat kontakt med den Nordliga dimensionens partnerskap för hälsa och social välfärd (NDPHS), vilket kan komma att leda till konkreta samarbetsaktiviteter.

Vi har från första början uttalat vårt starka stöd till HELCOM:s handlingsplan för Östersjön. Redan 2007 förband sig HELCOM:s medlemsstater att utarbeta nationella handlingsplaner för det praktiska genomförandet av den övergripande planen. Det var därför med viss besvikelse som vi noterade att flera stater inte kunde presentera nationella handlingsplaner vid HELCOM:s ministermöte i maj. Nu ser vi emellertid fram emot att även dessa stater lägger fram sina planer senast under våren 2011.

EU:s Östersjöstrategi, som formellt sjösattes i oktober 2009, kan bli ett verksamt tillskott i verktygslådan för hanteringen av regionens utmaningar. Vi vidhåller att den måste synkroniseras med andra initiativ och åtgärder, inte minst den Nordliga dimensionen, för att säkra full och jämbördig medverkan av alla länder i Östersjöregionen. I samband med vårt januarimöte fick vi lägesrapporter från EU-Kommissionen om bl a Östersjöstrategin, Nordliga dimensionen och den integrerade havspolitiken, vilket vi sätter stort värde på.

Det s k Baltic Sea Action Summit i Helsingfors i februari var ett innovativt östersjöinitiativ, som hade föresatt sig att samla ihop praktiska och bindande åtagande från en rad olika privata och offentliga aktörer. BSPC:s åtagande går ut på att verka politiskt för att utveckla trafiklednings- och rapporteringssystemen för att förbättra navigationssäkerheten i Östersjön.

BSPC medverkar som associerad partner i projektet Baltic Sea Labour Network (BSLN), som är ett s k Flagship Project i EU:s Östersjöprogram 2007-2013. Projektet syftar till att stärka samarbetet mellan arbetsmarknadens parter i Östersjöregionen.

BSPC var också inbjudet till Nordiskt Forum för Säkerhetspolitik i St Petersburg i våras, där vi kunde föra fram våra ställningstaganden och politiska rekommendationer angående den organiserade brottsligheten och civila säkerheten.

Med utgångspunkt i ett initiativ från parlamentariker i Östersjöregionen har Nordiska investeringsbanken (NiB) och Nordiska miljöfinansieringsbolaget (Nefco) lanserat en utvecklingsfond för att stödja projektutveckling för genomförande av HELCOM:s handlingsplan för Östersjön. Vi ger vårt helhjärtade stöd till fonden och uppmanar regeringarna i regionen att skjuta till medel till den.

Vi fortsätter den interna verksamhetsutvecklingen inom BSPC. De nya formerna för möten i den permanenta kommittén och den utvidgade permanenta kommittén fungerar väl. De har i praktiken lett till att den utvidgade permanenta kommittén – särskilt dess januari-möte – fungerar som ett strategiskt beslutsfattande organ med representanter från samtliga BSPC:s medlemsparlament och parlamentariska organisationer.

Den gemensamma finansieringsmekanismen för finansiering av sekretariatets löpande kostnader har varit i bruk sedan 2007 och har under 2009-2010 funnit en fungerande form. Samtliga medlemsparlament har nu betalat – eller aviserat att de kommer att betala – bidraget för 2010, och de utestående inbetalningarna för föregående år är nu också till 99% reglerade.

Vi börjar nu också ha långa och mogna erfarenheter av att använda politiska arbetsgrupper. De har otvivelaktigt skapat ett mervärde i BSPC:s verksamhet, och har levererat såväl självständiga och vederhäftiga rapporter som substantiella inspel till våra resolutioner. Jag utgår därför från att vi etablerar en eller ett par nya arbetsgrupper när de nuvarande avgett sina slutrapporter vid den 20:e konferensen i Finland 2011.
BSPC:s nya hemsida har varit fullt operativ sedan våren 2010. Den är en bra och användarvänlig plattform för informationsspridning och dokumentation.

BSPC har efterhand utvecklats till stabil struktur, med flera fasta organ och återkommande arbetsgrupper, och med etablerade externa samarbetskanaler och informationsvägar. En tanke smyger sig på: borde vi bekräfta denna utveckling genom att döpa om oss till t ex Baltic Sea Parliamentary Council i stället för Conference? Det skulle vara en mer rättvisande benämning, och dessutom skulle vi i det avseendet få en slags paritet med vår systerorganisation på regeringssidan, CBSS.

Många av utmaningarna i Östersjöregionen är komplexa och har olika konsekvenser och återverkningar för olika länder eller aktörer. Men det är just därför att de är komplexa och rymmer många olika förhållningssätt som ett forum som BSPC är så viktigt. Vi kan tillhandahålla en arena där olikheterna kan föras till torgs och där man kan föra en öppen politisk debatt om dem. Detta är en nödvändig förutsättning för att kunna finna goda lösningar och pragmatiska kompromisser även på känsliga frågor. På så vis kan BSPC bidra till en transparent, demokratisk och konstruktiv politisk process, och till praktiska lösningar på Östersjöregionens utmaningar.

Tal på det 19nde BSPC, 30.8.2010

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15