Utlåtande om timfördelningen

06.09.2010 kl. 15:55

Svenska riksdagsgruppens utlåtande
om timfördelningsplanen

Ärende: Utlåtande om de förslag arbetsgruppen för en revidering av de riksomfattande målen för och timfördelningen inom den grundläggande undervisningen presenterat (8.6.2010), diarienr 20/040/2009

Till Undervisnings- och kulturministeriet

Ministeriet har den 8 juni 2010 inbegärt ett utlåtande av Svenska riksdagsgruppen i ovan nämnda ärende. Svenska riksdagsgruppen ger härmed följande utlåtande:

Allmänt

Målet med den grundläggande utbildningen bör vara en så rik och mångsidig allmänbildning som möjligt, som skapar en solid grund både för livet och för den fortsatta utbildningen. Det är viktigt att utveckla alla elevers alla begåvningspotentialer, både intellektuella, artistiska, emotionella och fysiska.

Särskilt central är undervisningen i modersmålet och i andra språk, börjande med det andra nationalspråket – finska respektive svenska. Naturvetenskapliga studier är viktiga med tanke på många framtida studie- och yrkesval. Samhällsvetenskapliga studier skapar grunden för elevernas och nationens identitet. Kulturämnen och fysisk fostran främjar likaså identitetsutvecklingen och lägger grunden för både mental och fysisk hälsa.

Med tanke på demokratins funktionsduglighet och medborgarsamhällets utvecklingsförutsättningar är det viktigt att utveckla ett källkritiskt, självständigt tänkande, förmågan att hantera information, de sociala färdigheterna och särskilt förmågan att uttrycka sig både muntligt, skriftligt och i bildspråk. Detta bör genomsyra all undervisning, särskilt i modersmålet och andra språk men också i form av drama.

Samarbetet mellan skola och hem bör fungera friktionsfritt, vilket också förutsätter att arbetsfördelningen mellan dem i elevernas fostran är klar.

Grundskolan bör också medverka till att skapa goda utgångspunkter för alla, i livet och den fortsatta utbildningen, genom att särskilt stöda elever med inlärnings- och andra svårigheter.

Nationalspråkens karaktär

Enligt Grundlagen har Finland två nationalspråk, finska och svenska. Alla elever i landet har rätt att lära sig bägge språken, alltså utöver modersmålet även det andra nationalspråket. Svenskan är ett med finskan jämbördigt, inhemskt språk, och dessutom ett grannspråk.

Svenska riksdagsgruppen finner därför inga skäl att frångå principen om obligatorisk undervisning i det andra nationalspråket, finska respektive svenska. Till allmänbildningens natur hör obligatoriet att studera de ämnen som är centrala. Alltför stor frivillighet och valfrihet fungerar inte då eleverna inte alltid är mogna att inse sina egna framtida behov. Valfrihet kan däremot vara rätt metod inom ämneshelheterna.

Svenska riksdagsgruppen anser att beslutet att göra det andra inhemska språket valbart i studentexamen var ett fatalt misstag, som bör korrigeras. Den grundläggande utbildningens uppgift är och förblir också att förbereda de elever som fortsätter sina studier i gymnasium för ett studentprov i detta språk.

Timfördelningen

Svenska riksdagsgruppen välkomnar förslaget att sammanföra olika läroämnen till helheter, men det är viktigt att inte vattentäta skott tillåts uppstå mellan de olika kategorierna. Det som på en högre nivå kallas tvärvetenskaplighet bör uppmuntras redan i grundskolan, bland annat genom projektarbeten som involverar flera läroämnen ur flera helheter.

Gruppen välkomnar också drama och etik som nya läroämnen. Sannolikt krävs det dock övergångsstadganden för lärarbehörigheten, i väntan på att specialiserade lärare utbildas. Fler timmar borde också anslås för gymnastik och fysisk fostran, för att förbättra elevernas kondition och hälsa, och motivation att sköta den i fortsättningen. Både gymnastik och drama är ämnen som kan få bidra till att öka det totalantal timmar som tillbringas i skolan, eftersom de är ägnade att öka, inte minska uthålligheten och orkandet.

Gruppen välkomnar förslaget att i finska skolor tidigarelägga undervisningen i det så kallade B-språket, och skulle för egen del vara redo att förorda en tidigareläggning till årskurs fem. Det motsvarar språkprogrammet i de svenska skolorna.

Gruppen vill också utöka antalet sammanlagda veckotimmar i B-språket från det föreslagna.

Gruppen betonar att den allmänna valfriheten mellan olika språk föreslås bli tillräckligt stor för att det inte ska finnas något behov av regionala experiment.

Svenska riksdagsgruppen vill också stärka undervisningen i Finlands historia då det gäller tiden före 1808-09, så att eleverna får en klar bild av att nationen existerade redan före det och av Finlands historia som en del av Nordens historia.

 


Riksdagen, den 3 september 2010

Svenska riksdagsgruppen


Ulla-Maj Wideroos        Björn Månsson
gruppordförande            generalsekreterare
 

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00