Grundlagen starkare än dagspolitiken!

11.09.2010 kl. 13:00

Riksdagen inledde höstsessionen i tisdags och arbetet började med en rivstart av sällan skådat slag. På morgonen konstaterade centerminister Pekkarinen att Mellersta Österbotten hör hemma söderut i regionförvaltningsreformen. Han fick genast flankstöd av minister Tölli och den politiska dragkampen kring Karlebys inriktning verkade vara över. Beslutet som fattades i november 2009 skulle inte tas upp till ny behandling i statsrådet. Det alternativ som bäst tryggar de språkliga rättigheter skulle i enlighet med grundlagsutskottets och justitiekanslerns åsikter väljas.

Det var säkert inget lätt besked för centerministrarna att ge och vi kan vara fullständigt övertygade om att de vänt varendaste sten och synat varevigaste argument i sömmarna i hopp om att hitta något som skulle ha kunnat ändra på denna inriktning. Statsminister Kiviniemi var inte beredd att ge upp så lätt och konstaterade att frågan inte ännu var avgjord. Det försatte oss i en mycket märklig situation där statsministern verkade göra ett försök att ställa sig över grundlagen. Vilken typ av demokrati skulle vi sedan ha haft? Tack och lov behövde vi aldrig söka svar på den frågan. Grundlagen var, som sig bör, starkare än dagspolitiska strömningar och några timmar senare konstaterade centerministergruppen att de förespråkar den sydliga inriktningen och att ärendet inte behöver behandlas vidare.

Förnuftet och sakargumenten segrade alltså till slut. Juridiken stod över politiken och grundlagen fungerade som vårt yttersta rättesnöre. Och vi kunde konstatera att hårt arbete lönar sig – ett arbete som visat vår entydiga linje såväl lokalt, regionalt som nationellt. En linje som också flere andra partier, påverkare, näringslivet och sakkunniga har understött. Gott så! Om det inte vore för den språkdebatt som plötsligt blossat upp i regionförvaltningens spår. Att kalla finlandssvenskarna för privilegierade, i en fråga som gäller de båda språkgruppernas jämlika behandling och lika rätt till fullgod service, är direkt oroande. Att blanda in skolsvenskan i debatten är än mer förvånande. Nej, Finland har sedan sin första grundlag varit en tvåspråkig republik. Dess båda språkgrupper har rätt till lika service på sitt modersmål – lika självklart som vi har rätt att rösta i val, rätt att yttra vår åsikt och rätt till vår egendom. Dessa grundrättigheter kan och skall vi inte på något sätt tumma på!

Ulla-Maj Wideroos
 

Ulla-Maj Wideroos

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00