Grundlagen starkare än dagspolitiken!

11.09.2010 kl. 13:00

Riksdagen inledde höstsessionen i tisdags och arbetet började med en rivstart av sällan skådat slag. På morgonen konstaterade centerminister Pekkarinen att Mellersta Österbotten hör hemma söderut i regionförvaltningsreformen. Han fick genast flankstöd av minister Tölli och den politiska dragkampen kring Karlebys inriktning verkade vara över. Beslutet som fattades i november 2009 skulle inte tas upp till ny behandling i statsrådet. Det alternativ som bäst tryggar de språkliga rättigheter skulle i enlighet med grundlagsutskottets och justitiekanslerns åsikter väljas.

Det var säkert inget lätt besked för centerministrarna att ge och vi kan vara fullständigt övertygade om att de vänt varendaste sten och synat varevigaste argument i sömmarna i hopp om att hitta något som skulle ha kunnat ändra på denna inriktning. Statsminister Kiviniemi var inte beredd att ge upp så lätt och konstaterade att frågan inte ännu var avgjord. Det försatte oss i en mycket märklig situation där statsministern verkade göra ett försök att ställa sig över grundlagen. Vilken typ av demokrati skulle vi sedan ha haft? Tack och lov behövde vi aldrig söka svar på den frågan. Grundlagen var, som sig bör, starkare än dagspolitiska strömningar och några timmar senare konstaterade centerministergruppen att de förespråkar den sydliga inriktningen och att ärendet inte behöver behandlas vidare.

Förnuftet och sakargumenten segrade alltså till slut. Juridiken stod över politiken och grundlagen fungerade som vårt yttersta rättesnöre. Och vi kunde konstatera att hårt arbete lönar sig – ett arbete som visat vår entydiga linje såväl lokalt, regionalt som nationellt. En linje som också flere andra partier, påverkare, näringslivet och sakkunniga har understött. Gott så! Om det inte vore för den språkdebatt som plötsligt blossat upp i regionförvaltningens spår. Att kalla finlandssvenskarna för privilegierade, i en fråga som gäller de båda språkgruppernas jämlika behandling och lika rätt till fullgod service, är direkt oroande. Att blanda in skolsvenskan i debatten är än mer förvånande. Nej, Finland har sedan sin första grundlag varit en tvåspråkig republik. Dess båda språkgrupper har rätt till lika service på sitt modersmål – lika självklart som vi har rätt att rösta i val, rätt att yttra vår åsikt och rätt till vår egendom. Dessa grundrättigheter kan och skall vi inte på något sätt tumma på!

Ulla-Maj Wideroos
 

Ulla-Maj Wideroos

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15