Politik som drivs för långt

13.09.2010 kl. 11:25
"Visst grumlar det ändå glädjen att vissa ledande centerpartister väljer att börja angripa grundlagen och språkliga rättigheter istället för att konstatera att de förde sin kamp så långt det gick."

 


Så är då äntligen Karlebyfrågan slutligt avgjord och grundlagen har visat sin styrka. Egentligen borde det ju ha räckt med sakargument men det gjorde det inte. Vi har all anledning att vara nöjda och det är på sin plats med ett stort tack till alla som bidragit till att vårt område får fortsätta att utvecklas enligt befolkningens, näringslivets och myndigheternas vilja.

Visst grumlar det ändå glädjen att vissa ledande centerpartister väljer att börja angripa grundlagen och språkliga rättigheter istället för att konstatera att de förde sin kamp så långt det gick. Statsminister Mari Kiviniemi hittar inte längre argument för att finskspråkiga ska lära sig svenska. Näringsminister Mauri Pekkarinen vägrar tala svenska och låter förstå att service på modersmålet är ett privilegium. Till och med kommunminister Tapani Tölli som själv suttit i grundlagsutskottet och tolkat lagen säger nu att svenskans ställning i grundlagen måste ses över. Centerns viceordförande Tuomo Puumala går med sitt uttalande om att grundlagsutskottets och justitiekanslers grundlagstolkning är fullständigt värdelös ("täysin kelvoton") ännu ett steg längre.

Dessutom sprids desinformation för fulla muggar i Mellersta Österbotten, och syftet kan knappast vara annat än skärpa motsättningarna. MTV3 släppte i onsdags en nyhet som hävdade att ”Mellersta Österbottens nya inriktning söderut gör att områdets jordbrukare förlorar tiotals miljoner i EU-stöd per år”. En arg bonde från Kaustby och Toholampis kommundirektör medverkade i inslaget och spädde på med aggressioner mot finlandssvenskarna som ”går över demokratin”. Lögn från början till slut, MÖF:s inriktning har inte ändrats och stödområdesgränserna är fastslagna i Finlands anslutningsfördrag som godkändes på EU-toppmöte 1994. Efter att jag talat med ansvariga chefredaktören så kom en rättelse upp på deras hemsida. Dessutom gick jord- och skogsbruksminister Sirkka-Liisa Anttila rakryggat ut i FST 5 och konstaterade att uppgifterna om lägre stöd är ren och skär lögn.

På torsdagen vars så näringsministern i Karleby och fick en fråga om han kan garantera att Mellersta Österbotten hålls kvar i EU:s nordliga stödområde när samarbetsinriktningen är söder. Det logiska svaret på den frågan är att statliga förvaltningsgränser inte alls påverkar stödområdesindelningen, men istället väljer ministern att svara att det kan han inte garantera men att han nog ska jobba hårt för det! Minister Pekkarinen väljer alltså medvetet att förstärka missuppfattningen att det att MÖF fortfarande kommer att höra till Södra Österbottens Ely-central skulle försvåra möjligheten att vara kvar i det så kallade norra NUTS 2-området.

Verkligheten är den att Mellersta Österbotten i nuvarande EU-förordning 1059 från 2003 hör till norra Finlands NUTS 2 tillsammans med Lappland och Norra Österbotten för perioden 2007-2013. När detta fastslogs så hörde MÖF till Österbottens T&E-central. Den 5.3.2010 gjorde Finland en framställan till kommissionen om att Finland nästa programperiod där det föreslås att Norra och Östra Finland omfattande sju landskapsförbund ska bilda ett nytt NUTS 2-område där MÖF ingår. I Finland råder det fullständig enighet om förslaget, och märk väl, det är inlämnat när nuvarande regionförvaltningsförordning redan trätt i kraft. Inget talar alltså för att stödförmånerna i MÖF skulle ändra!

I insändarspalter och kolumner blomstrar fördomarna. I tidningen Keskipohjanmaa låter en redaktör förstå att finlandssvenskarna inte tog emot Karelare efter kriget och drar paralleller till denna tvist. Ledarskribenterna i Centerorganet Suomenmaa och i MTK:s språkrör Maaseudun Tulevaisuus gör grova misstolkningar av den politiska situationen och anklagar SFP för att ha blåst upp till språkstrid. Det hotar att bli en tuff politisk höst.

Mats Nylund, riksdagsledamot, sfp
 

Publiceras i Vasabladet 14.9.2010

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00