Politik som drivs för långt

13.09.2010 kl. 11:25
"Visst grumlar det ändå glädjen att vissa ledande centerpartister väljer att börja angripa grundlagen och språkliga rättigheter istället för att konstatera att de förde sin kamp så långt det gick."

 


Så är då äntligen Karlebyfrågan slutligt avgjord och grundlagen har visat sin styrka. Egentligen borde det ju ha räckt med sakargument men det gjorde det inte. Vi har all anledning att vara nöjda och det är på sin plats med ett stort tack till alla som bidragit till att vårt område får fortsätta att utvecklas enligt befolkningens, näringslivets och myndigheternas vilja.

Visst grumlar det ändå glädjen att vissa ledande centerpartister väljer att börja angripa grundlagen och språkliga rättigheter istället för att konstatera att de förde sin kamp så långt det gick. Statsminister Mari Kiviniemi hittar inte längre argument för att finskspråkiga ska lära sig svenska. Näringsminister Mauri Pekkarinen vägrar tala svenska och låter förstå att service på modersmålet är ett privilegium. Till och med kommunminister Tapani Tölli som själv suttit i grundlagsutskottet och tolkat lagen säger nu att svenskans ställning i grundlagen måste ses över. Centerns viceordförande Tuomo Puumala går med sitt uttalande om att grundlagsutskottets och justitiekanslers grundlagstolkning är fullständigt värdelös ("täysin kelvoton") ännu ett steg längre.

Dessutom sprids desinformation för fulla muggar i Mellersta Österbotten, och syftet kan knappast vara annat än skärpa motsättningarna. MTV3 släppte i onsdags en nyhet som hävdade att ”Mellersta Österbottens nya inriktning söderut gör att områdets jordbrukare förlorar tiotals miljoner i EU-stöd per år”. En arg bonde från Kaustby och Toholampis kommundirektör medverkade i inslaget och spädde på med aggressioner mot finlandssvenskarna som ”går över demokratin”. Lögn från början till slut, MÖF:s inriktning har inte ändrats och stödområdesgränserna är fastslagna i Finlands anslutningsfördrag som godkändes på EU-toppmöte 1994. Efter att jag talat med ansvariga chefredaktören så kom en rättelse upp på deras hemsida. Dessutom gick jord- och skogsbruksminister Sirkka-Liisa Anttila rakryggat ut i FST 5 och konstaterade att uppgifterna om lägre stöd är ren och skär lögn.

På torsdagen vars så näringsministern i Karleby och fick en fråga om han kan garantera att Mellersta Österbotten hålls kvar i EU:s nordliga stödområde när samarbetsinriktningen är söder. Det logiska svaret på den frågan är att statliga förvaltningsgränser inte alls påverkar stödområdesindelningen, men istället väljer ministern att svara att det kan han inte garantera men att han nog ska jobba hårt för det! Minister Pekkarinen väljer alltså medvetet att förstärka missuppfattningen att det att MÖF fortfarande kommer att höra till Södra Österbottens Ely-central skulle försvåra möjligheten att vara kvar i det så kallade norra NUTS 2-området.

Verkligheten är den att Mellersta Österbotten i nuvarande EU-förordning 1059 från 2003 hör till norra Finlands NUTS 2 tillsammans med Lappland och Norra Österbotten för perioden 2007-2013. När detta fastslogs så hörde MÖF till Österbottens T&E-central. Den 5.3.2010 gjorde Finland en framställan till kommissionen om att Finland nästa programperiod där det föreslås att Norra och Östra Finland omfattande sju landskapsförbund ska bilda ett nytt NUTS 2-område där MÖF ingår. I Finland råder det fullständig enighet om förslaget, och märk väl, det är inlämnat när nuvarande regionförvaltningsförordning redan trätt i kraft. Inget talar alltså för att stödförmånerna i MÖF skulle ändra!

I insändarspalter och kolumner blomstrar fördomarna. I tidningen Keskipohjanmaa låter en redaktör förstå att finlandssvenskarna inte tog emot Karelare efter kriget och drar paralleller till denna tvist. Ledarskribenterna i Centerorganet Suomenmaa och i MTK:s språkrör Maaseudun Tulevaisuus gör grova misstolkningar av den politiska situationen och anklagar SFP för att ha blåst upp till språkstrid. Det hotar att bli en tuff politisk höst.

Mats Nylund, riksdagsledamot, sfp
 

Publiceras i Vasabladet 14.9.2010

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15