Rovaniemi, Helsingfors och Pudasjärvi får erkännande

15.09.2010 kl. 10:30
I dag på Kommunmarknaden belönade inrikesministeriet tre kommuner som på ett målinriktat och innovativt sätt har utvecklat invandrar- och integrationsarbetet inom sitt område. De belönade är Rovaniemi, Helsingfors och Pudasjärvi. Enligt migrations- och Europaminister Astrid Thors är de tre kommunerna mycket olika i fråga om invånarantal och läge, men har många likadana verksamhetssätt.

Planmässigt invandrararbete utförs på många orter, men Rovaniemi, Helsingfors och Pudasjärvi har ett aktivt och utvecklingsinriktat förhållningssätt. Migrationsfrågor och internationalism är kopplade till kommunernas strategi och målen är inriktade på framtiden. Kommunernas beslutsfattare har förbundit sig till att utveckla invandrararbetet. På dessa områden har man nätverksbaserade arbetssätt och man har eftersträvat flexibla lösningar, så att t.ex. aktörer från olika sektorer har flyttat till gemensamma lokaler, säger Thors.

Rovaniemi har tagit emot flyktingar från slutet av 80?talet och vissa år även över sin mottagningskvot. I Rovaniemi har också antalet utländska studerande ökat år för år och allt fler har flyttat till staden för att arbeta.

– Målet med Rovaniemi stads internationella strategi är både att internationalisera näringslivet och att göra staden kändare. En väsentlig del av detta mål är ett fungerande integrationsarbete och att olika aktörer kan samarbeta, säger servicedirektör Pertti Hemminki.

Helsingfors utmärker sig bland Finlands kommuner som en ansvarsbärare, eftersom hälften av alla invandrare i Finland bor i huvudstadsregionen. Var tionde Helsingforsbo har invandrarbakgrund, av de unga ännu fler. De som flyttar till Helsingfors från övriga Finland och från utlandet formar Helsingforsidentiteten och för med sig innovationspotential.

– Invandringen håller Helsingfors invånarantal på en tillväxtbana, så framtiden finns i invandrarna. Utgångspunkten för stadens verksamhet är att alla invånare, även invandrare, behandlas som likvärdiga Helsingforsbor. Stadens tjänstemannaledning och politiska ledning har förbundit sig till detta, liksom naturligtvis stadens personal, säger direktören för invandrarfrågor Annika Forsander.

Pudasjärvi kan inte jämföras med de större kommunerna när det gäller invandrararbetet, men kommunens verksamhet är betydande i en annan skala. Pudasjärvi har ett utlyttningsöverskott och brist på arbetstagare. En lösning på problemet är att ta emot flyktingar och att integrera unga i kommunen.

– Vårt mål är att så många unga som möjligt stannar i Pudasjärvi. Samtidigt får vi nya intryck till det lokala arbetet. Vi betonar också särskilt behoven hos våra egna unga och arbetar långsiktigt för att stärka den unga arbetsföra åldersklassens andel av befolkningen. I Pudasjärvi är beslutsfattarna engagerade i saken och har genom sin enhällighet även påverkat andra aktörer. I synnerhet företag och föreningar har vid sidan av privatpersoner aktiverat sig i integrationsarbetet på orten. De unga har fått bekanta sig med det finländska arbetslivet och skolorna redan under asylprocessen, säger stadsdirektör Kaarina Daavittila.

Daavittila understryker vikten av humanitärt arbete. – Finland har anslutit sig till internationella fördrag som vi alla har ansvar för att uppfylla.

Närmare information:
Rovaniemi: Pertti Hemminki, servicedirektör, 040 558 1362. Helsingfors: Annika Forsander, direktör för invandrarförågor, 050 5339038. Pudasjärvi: Kaarina Daavittila, stadsdirektör, 040 826 6588. Inrikesministeriet: Meri-Sisko Eskola, konsultativ tjänsteman, 050 396 0161.


 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets meddelande om valfinansieringen

Demokrati förutsätter val. Val förutsätter kandidater och partier. Men val förutsätter också valkampanjer. Valkampanjer är inte gratis, de kostar. Det räcker inte med att nå ut till väljarna bara på torg- och stugmöten och med dörrknackning – inte för att de är helt gratis, de heller.
30.09.2009 kl. 15:35

Interpellationsdebatt om äldreomsorgen

Det är uppfriskande att oppositionen också intresserar sig för politiska substansfrågor som direkt berör medborgarnas vardagliga liv. Äldreomsorgen är utan tvekan en sådan. Äldreomsorgen är ändå mindre lämplig som föremål för en interpellation eftersom den är en gemensam angelägenhet för regeringen och hela riksdagen, och inte minst för kommunerna där oppositionen här i riksdagen bär samma ansvar som regeringspartierna.
29.09.2009 kl. 15:15

Remissdebatt om budgetförslaget för 2010

Minns någon en statsbudget som alla skulle ha varit helt tillfreds med? Knappast. Oppositionen hittar alltid stora brister i budgetförslagen och regeringspartier hittar mindre brister. Knappast har det ens funnits någon finansminister som skulle ha varit helt nöjd med alla detaljer. Det hör till sakens natur, eftersom varje budget är en balansgång och pengarna aldrig räcker till.
15.09.2009 kl. 16:05

Statsrådets redogörelse om mänskliga rättigheter

För att Finlands människorättspolitik utåt ska vara trovärdig gäller den gamla goda visdomen att det gäller att först sopa rent för egen dörr. Svenska riksdagsgruppen välkomnar därför att denna fjärde redogörelse också täcker respekten för de mänskliga rättigheterna och grundläggande fri- och rättigheterna i det egna landet.
09.09.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsrådets långsiktiga energi- och klimatstrategi

Utmaningarna har växt ytterligare för regeringens långsiktiga energi- och klimatstrategi under vintern och våren. Den ekonomiska nedgången har ytterligare försämrat ekonomin och därmed också höjt ribban en aning för ekonomiska satsningar på klimatpolitiken.
17.06.2009 kl. 15:45

Statsministerns upplysning om det ekonomiska läget

Det är minsann inget lätt jobb att sköta Finlands ekonomi i dagens situation. Det är osäkert och det är snabba förändringar som gör det nästan omöjligt att förutspå den ekonomiska utvecklingen.
17.06.2009 kl. 11:15

Responsdebatt om redogörelsen om Finlands säkerhets- och försvarspolitik

Svenska riksdagsgruppen har många gånger framhållit att EU är den samarbetsram inom vilken Finland ska stärka säkerheten såväl i Europa som ur ett globalt perspektiv. Säkerheten och stabiliteten i EU och övriga Europa stärks genom den mångomtalade solidaritetsklausulen.
16.06.2009 kl. 13:55