Konkurrenslagstiftningen under lupp

24.09.2010 kl. 10:40
"Bland konsumenter finns det också ett ökande intresse för hur de stora handelskedjorna egentligen driver sin verksamhet."

Under de senaste åren har konkurrensverket i flera fall ingripit och avslöjat karteller. Det har bland annat gällt asfalt, byggnadsverksamhet och virkeshandel. Konkurrensverket har också flera gånger reagerat vid företagsköp och satt upp begränsningar när företag fått så kallad marknadsdominerande ställning. Däremot har det förvånat många att konkurrensmyndigheterna åtminstone inte ännu reagerat på att landets enda tillverkare av handelsgödsel plötsligt beslöt att inte sälja något alls åt de finländska jordbrukarna och när man började sälja igen hade priset stigit avsevärt. Bland konsumenter finns det också ett ökande intresse för hur de stora handelskedjorna egentligen driver sin verksamhet.

Nu har vi en helt ny konkurrenslag under behandling i riksdagen och det är helt säkert på sin plats. Många upplever att nuvarande konkurrenslag, och framför allt hur den tillämpas, missar målet genom att ingripa snabbt när det gäller små aktörers möjligheter att samarbeta och har betydligt svårare att reagera på stora aktörers prisförhöjningar. Speciellt inom livsmedelssektorn med tusentals små aktörer i primärproduktionen, beroende på sektor från något tiotal till hundratal förädlare, och ett par fullständigt dominerande aktörer i handelsledet blir obalansen ofta stark och prisbildningen skev. Jordbruket är helt beroende av biologiska processer, grödorna blir färdiga en viss tid på året och det tar tre år från att en ko insemineras tills att nästa generation producerar mjölk. Handeln är ytterst medveten om att jordbrukarna inte kan öka eller minska produktionen snabbt beroende på efterfrågan och den använder också detta effektivt. Som exempel kan nämnas att en av de stora livsmedelskedjorna varje vecka under den tid då de finländska tomaterna mognade som mest erbjöd tyska och holländska tomater till dumpningspris.

Den orättvisa prisbildningen som innebär att handeln kontinuerligt ökar sin andel av livsmedlens pris samtidigt som producentens andel krymper har nu också uppmärksammats av EU-kommissionen. Ett nytt direktiv som avser att producenterna ökade möjligheter att komma överrens om pris väntas bli klart i december. Vår regering håller som bäst på och bereder en nationell lagstiftning som ska göra det möjligt för aktörerna i livsmedelssektorn i Finland att utnyttja de undantag i EU:s lagstiftning som redan finns för livsmedelssektorn.

I praktiken handlar det om två separata mekanismer. Den första innebär att jordbrukarna får rätt att bilda så kallade producentorganisationer med i lag reglerade rättigheter om att samordna utbud och kunna gemensamt bjuda ut sina produkter till exempelvis kommuner och storkök. Det här förväntas göra det lättare att komma ut med närproducerat och ekologiska produkter. Den andra möjligheten, som av vissa uppfattas som mera kontroversiell, handlar om rätten att sektorsvis bilda så kallade branschorganisationer där alla led i livsmedelskedjan får sitt med och diskutera till exempel kvalitetsfrågor, produktionsmängder, vad konsumenterna förväntar sig i framtiden och så vidare. Inom EU är det här inget nytt, systemet tillämpas redan i Frankrike, Belgien, Holland och ett par andra länder.

Kauppalehti har redan hunnit beteckna lagförslaget som ett försök till kartellbildning och på riksdagens frågetimme senaste torsdag försökte socialdemokraterna sig på det samma. Det är något ironiskt att man från just det håll där man säger att man vill se Finlands jordbruk fungera på marknadens villkor genast skriker kartell då det enda det handlar om är att ge de finländska jordbrukarna samma möjligheter som kollegerna i andra EU-länder. Alla lösningar som stärker primärproducentens roll gynnar både landet och konsumenterna. Handelns position är minsann stark så det räcker, och möjligheten till import har ju ingen tänkt röra.

Mats Nylund, riksdagsledamot, SFP
 

 

Riksdagskrönika ÖT 2010.09.25

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00