Gruppanförande 12.10.2010

12.10.2010 kl. 15:35
Gruppanförande i interpellationsdebatten om rening av avloppsvatten i glesbygden

Övergödningen av våra vattendrag är ett av de största miljöproblemen i vårt land. Glesbygdens avloppsvatten är den nästa största inhemska källan till fosforutsläpp som belastar vattendragen.

I glesbygden finns fortfarande över 300 000 fastigheter för året om boende utanför det kommunala avloppsnätet. Många av de befintliga 450 000 fritidsstugorna i Finland är idag dessutom utrustade med disk- och tvättmaskiner och vattentoalett. Med stöd av miljöskyddslagen gav statsrådet därför år 2003 en förordning om behandlingen av hus-hållsavloppsvatten i områden utanför vattenreningsverkets avloppsnät. Syftet med förord-ningen är viktigt, men tillämpningen av förordningen har visat sig vara svårare än man kunde ana.

Svenska riksdagsgruppen vill förbättra kvaliteten på våra sjöar och vattendrag. Vi vill ock-så förhindra nedsmutsning av brunnar och stränder i vår närmiljö. Statsrådets mål om att våra vattendrag skall uppnå en god ekologiskt status år 2015 håller vi fast vid. Även om mycket redan gjorts så är vi inte ännu nöjda med situationen. Att minska på utsläppen från bosättningen är ett viktigt mål, som bör uppfyllas. Den aktuella förordningen är bara ett av verktygen i detta arbete. Andra praktiska åtgärder, som vi varmt förespråkar är utbyggnaden av avloppsnätet, i bruktagandet av komposterande torrdass i fritidsstugor och en övergång till fosfatfria tvätt- och diskmedel.

Finland har förbundit sig till att senast år 2012 förbjuda försäljningen av tvättmedel som innehåller fosfater. Flera Östersjöländer ligger före oss på denna punkt. Maskindiskmedel innehåller fortfarande ofta höga halter av övergödande fosfater. Om alla länder runt Öster-sjön skulle förbjuda användningen av fosfathaltiga tvättmedel och samtidigt effektivera vattenreningen vid vattenreningsverken, skulle fosforutsläppen till Östersjön minska med 20%, d.v.s. en avsevärd förbättring jämfört med dagsläget.

Finland ska inom ramen för HELCOM medverka till att Östersjön återfår en god ekolo-giskt status senast år 2021. Av Finland krävs en minskning av fosforutsläppen med 150 ton per år och av kväve med 1200 ton per år. I den nationella handlingsplan som uppgjorts har det visat sig vara svårt för Finland att uppnå de uppställda målen. Nya och effektivare metoder för att minska på utsläppen av näringsämnen behövs. Ingen sektor kan lämnas obeaktad.

Ett stort problem har med åren visat sig vara Finlands miljöcentrals bristfälliga informa-tion om hur förordningen kan omsättas i praktik. Det har också förekommit oklarheter kring subventioner för olika åtgärder. Det har upptäckts brister i den teknik som funnits på marknaden och kombinationen av den svaga informationen från myndigheternas sida och den bristfälliga kunskapen och dåliga kontrollen av tekniken, har lett till många tråkiga överraskningar, höga kostnader och praktiska problem för fastighetsägare som för bety-dande kostnader investerat i teknik som inte fungerat som man tänkt sig. Riksdagen har flera gånger påpekat att det finns ett behov av förbättrad information.

Regeringen har reagerat på kritiken. Utgående från den utredning och de förslag som ut-redningsman Lauri Tarasti presenterade tidigare detta år har miljöminister Lehtomäki före-slagit korrigeringar till förordningen från 2003. Att på grund av problemen helt upphäva förordningen är inte ett alternativ eftersom många redan lagt ner pengar i anskaffningen av små vattenreningsverk och annan ny teknik. Regeringen föreslår nu att tiden för installa-tion av effektivare vattenrening vid särskilda situationer kan förlängas med fem år och att äldre personer undantas från kravet att installera ny teknik. Dessutom har regeringen re-serverat resurser för effektivare rådgivning och information. Regeringen har också möjlig-gjort användningen av hushållsavdraget i beskattningen för arbetet att installera den nya tekniken.

Största delen av allt avloppsvatten från tätt bebyggda områden behandlas i kommunala reningsverk. Reningseffekten vid reningsverken har ökat och ligger nu nationellt på 97% för organiskt material och 95 % för fosfor. De största städerna så som Helsingfors, Esbo och Åbo har infört effektiv rening av kväve och i takt med att miljötillstånd förnyas höjs kvävereningskravet vid också andra avlopps vattenreningsverk.

Svenska riksdagsgruppen har under många år arbetat för att större resurser skall reserveras för utbyggnaden av vatten- och avloppsnätet. Budgetmedlen är otillräckliga också för år 2011. Riksdagen bör se till att nya vatten- och avloppsnätprojekt också kan inledas år 2011.Vi anser att staten bör understöda utbyggnaden av avlopps nätet i större utsträckning än hittills så att en större del av avloppsvattnet också utanför stadskärnor kan behandlas i centraliserade reningsverk. Situationer där fastighetsägare först är tvungna att investera i fastighetsvisa mini reningsverk och några år senare blir tvungna att ansluta sig till ett nytt avloppsnät kan inte accepteras. Regeringen gör därför rätt i att förlänga tidsfristen också i de fall då ett projekt att bygga ut avloppsnätet för ett område är under arbete.

Med beaktande av de åtgärder regeringen vidtagit och med tanke på vikten av att minska belastningen på våra vattendrag och förhindra förorening av brunnar och stränder anser vi att interpellationen som behandlas inte är motiverad. Däremot stöder Svenska riksdags-gruppen regeringens lagförslag om tillämpningen av förordningen som även är i remissde-batt idag.
 

Gruppanförande 12.10.2010 hölls av ledamot Christina Gestrin

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00