Gruppanförande 13.10.2010

13.10.2010 kl. 15:30
Gruppanförande i aktualitetsdebatten om målen för den grundläggande utbildningen

Målet för den grundläggande utbildningen bör vara en rik och mångsidig allmänbildning, som skapar en solid grund för livet och fortsatt utbildning. Det är viktigt att utveckla alla elevers alla begåvningspotentialer, både intellektuella, artistiska, emotionella och fysiska.

Särskilt central är undervisningen i modersmålet och i andra språk, börjande med det andra nationalspråket – finska respektive svenska. Naturvetenskapliga studier är viktiga med tanke på många framtida studie- och yrkesval. Samhällsstudier skapar grunden för elevernas och nationens identitet. Kulturämnen och fysisk fostran främjar likaså identitetsutvecklingen och lägger grunden för både mental och fysisk hälsa.

Det är också viktigt att utveckla ett källkritiskt, självständigt tänkande, förmågan att hantera information, sociala färdigheter och särskilt förmågan att uttrycka sig muntligt, skriftligt och i bildspråk.

Enligt Grundlagen har Finland två nationalspråk. Alla elever i landet har rätt att lära sig bägge språken, alltså utöver modersmålet även det andra nationalspråket.

Svenska riksdagsgruppen finner därför inga skäl att frångå principen om obligatorisk undervisning i det andra nationalspråket, finska respektive svenska. Till allmänbildningens natur hör obligatoriet att studera de ämnen som är centrala. Alltför stor frivillighet och valfrihet fungerar inte då eleverna inte alltid är mogna att se sina egna framtida behov.

Svenska riksdagsgruppen anser att beslutet att göra det andra inhemska språket valbart i studentexamen var ett fatalt misstag, som bör korrigeras. Den grundläggande utbildningens uppgift förblir också att förbereda de elever som fortsätter sina studier i gymnasium för ett studentprov i detta språk.

Svenska riksdagsgruppen välkomnar timfördelnings-arbetsgruppens förslag att sammanföra läroämnen till helheter. Tvärvetenskaplighet bör dock uppmuntras redan i grundskolan, bland annat genom projektarbeten som involverar flera läroämnen, ur flera helheter.

Gruppen välkomnar också drama och etik som nya element. Fler timmar bör också anslås för gymnastik och fysisk fostran, för att förbättra elevernas kondition och hälsa, och motivation att sköta den i fortsättningen så att de orkar i livet och arbetslivet. Dessa ämnen kan få öka totalantalet skoltimmar, eftersom de är ägnade att öka orkandet och inlärningsförmågan.

Gruppen välkomnar förslaget att i finska skolor tidigarelägga undervisningen i det så kallade B-språket, och skulle för egen del vara redo att förorda en tidigareläggning till årskurs fem. Det motsvarar språkprogrammet i de svenska skolorna. Gruppen vill också utöka antalet sammanlagda veckotimmar i B-språket från det föreslagna.

Kunskaper i landets båda nationalspråk är också den bästa grunden för att lära sig andra språk. Språkkunskaper är ett värdefullt verktyg då näringslivet ska hävda sig i konkurrensen på den internationella marknaden, vilket är en grundförutsättning för välfärden i vårt land.

Gruppen betonar att den allmänna valfriheten mellan olika språk föreslås bli tillräckligt stor för att det inte ska finnas något behov av särskilda regionala experiment.

Svenska riksdagsgruppen vill också stärka undervisningen i Finlands historia då det gäller tiden före 1808-09, så att eleverna får en klar bild av att nationen existerade redan före det och av Finlands historia som en del av Nordens historia.

Svenska riksdagsgruppen anser att timfördelningsarbetsgruppens förslag bildar en god grund för kommande beslut om timfördelningen i regeringen. Utbildning är alltid en lönsam investering, och den måste därför få kosta.
 

Gruppanförandet hölls av ledamot Håkan Nordman 13.10.2010

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00