Alkolås blir obligatoriska för rattfyllerister!

25.10.2010 kl. 07:00

 

 

 

Finländsk alkoholpolitik tog ett stort steg framåt senaste onsdag. Då enades regeringen om nya bestämmelser kring rattonykterhet och alkolås. Och det är inte en dag för tidigt. Under år 2009 kom runt 23 000 fall av rattfylleri till polisens kännedom. Av dessa klassades hälften som grovt rattfylleri. Då kan vi med lätthet föreställa oss att mörkerantalet är än mycket större.

Varje år har i medeltal 86 finländare dött till följd av rattfylleri. Över 1000 personer har skadats. Varendaste en av dessa är en för mycket. Och värst utsatta är våra ungdomar. Unga i åldern 15-24 år utgjorde ungefär en tredjedel av dem som omkom och 44 % av dem som skadades. På detta måste vi hitta en lösning – och den bästa lösningen just nu är alkolås.

Ett försök med alkolås gjordes åren 2005-2008. I det deltog 300 personer som åkt fast för rattfylleri. Under det år de använde alkolås förhindrades 5000 fall av rattfylleri. Den största delen av dessa på måndag morgon. 5000 gånger hade vi alltså säkrare vägar för vårt eget och våra barns bästa. Det är inte så lite det – och det visar på att alkolås behövs.

Efter år 2008 blev experimentet med alkolås permanent. Domstolen fick möjlighet att döma en rattonykter till att installera alkolås och på detta sätt undvika körförbud. Detta har också använts i runt 800 fall sedan dess. Men nu går vi ett steg längre. Alla som blivit fast för rattfylleri skulle nämligen tvingas införskaffa ett alkolås. Och detta genast vid första förseelsen. Annars skulle körförbud följa. Det är en kostnad på runt 1500 euro. Rätt mycket, javisst. Men samtidigt kan man se det som ett bötesstraff och som en livförsäkring. En livförsäkring för den rattonyktre – och för hans medtrafikanter.

Detaljerna är inte klara än. Inte heller hur länge man måste ha alkolås efter att ha kört rattonykter. Men detta klarnar under ministerieberedningen av lagen – nu är det principen som slagits fast. Hur framtiden ser ut vet ingen. Kanske kommer alla nya bilar så småningom att utrustas med alkolås? Det vore en bra tilläggsfunktion. Vad vi vet är hur det ser ut just nu. Vi vet att vi bara har runt 2000 alkolås i Finland. I jämförelse med ungefär 70 000 i Sverige. Vi vet att alkolås förhindrar många olyckor och dödsfall. Och vi vet att den finländska alkoholkulturen inte alltid är sund. Därför behövs alkolås.

Det har kommit en del invändningar. Stora kostnader, vad händer med fruns, kompisens eller pappas bil, någon annan kan blåsa osv. Jag tycker de flesta bara är vaga bortförklaringar. Det är en kostnad, javisst. Men den är liten jämfört med det dåliga samvete man tvingas leva med om man kört ihjäl någon annan i fyllan. Dessutom borde det vara självklart att ta sitt ansvar och inte överlåta en bil åt någon som är berusad. Vem tycker det är okej? De som gör det är väldigt, väldigt få – om ens någon. Självklart är att vi inte löser alla problem med alkolås, men vi kommer en liten bit på vägen. Och det är värdefullt!

 

Ulla-Maj Wideroos

Gruppanföranden

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00