Låt finsk mat bli en framgångssaga

23.10.2010 kl. 02:00
..."Vi har också en bild av vad som bromsar oss förutom vårt nordliga läge. En orsak är en ytterst koncentrerad handel där man lite tillspetsat kan säga att det är två personer som bestämmer vad finländarna äter, inköpscheferna på de dominerande livsmedelskedjorna."...

Senaste onsdag debatterades regeringens redogörelse om livsmedelspolitiken i plenum. I Finland har livsmedelspolitik traditionellt handlat om tillgång och säkerhet, medan smak och njutning har prioriterats lägre. När man nämner Frankrike och mat, så tänker de flesta på smakupplevelser och restaurangkultur. När man nämner Finland och mat, så går tankarna till renhet och god hygien, och till världens bästa försörjningsberedskap. Finland är det enda landet i Europa och eventuellt i hela världen som till exempel har ett års brödsäd i lager för sina invånare.

Den här uppfattningen har också verifieras i undersökningar. Hos dem som turistar i Frankrike är den franska maten en av de viktigaste skällen för resmålet, medan naturupplevelser prioriteras av dem som besöker Finland, och maten kommer lågt ner. Orsakerna till dethär kan förstås sökas i historien. Vi har ett kärvt klimat och vi har upplevt nöd och krig. Men världens bästa livsmedelssäkerhet står inte i något motsatsförhållande till kulinariska upplevelser. Tvärtom är det just en av de grundstenar som vi nu kan bygga en ny framgångshistoria på.

Samtidigt som allt fler måltider äts utanför hemmet så finns det också andra trender ute i världen som också kommit hit. Det är trenden med så kallad SLOW-food, långsam mat, och trenden med närproducerad mat. Det finns trender mot tillsatsämnen och mot snabbmat. Det är inte ovanligt att en helgmiddag i Finland har rest 10 000 km innan den landat på vårt matbord. Om den sträckan kunde sänkas till några hundra kilometer skull det betyda en hel del för både miljö, klimat, livsmedelsäkerhet, men framför allt för den inhemska livsmedelsproduktionens konkurrenskraft.

Det här är bara några av de tankar som ligger bakom satsningen ”morgondagens mat”, regeringens och livsmedelssektorns försök att göra den finska livsmedelsproduktionen till framtidens tillväxtbransch. Vi har en gedigen kunskap som börjar på jordbruken och i växthusen, finns hos fiskarna och fiskodlarna och andra primärproducenter. Vi har också en bild av vad som bromsar oss förutom vårt nordliga läge. En orsak är en ytterst koncentrerad handel där man lite tillspetsat kan säga att det är två personer som bestämmer vad finländarna äter, inköpscheferna på de dominerande livsmedelskedjorna. Vi har en överdriven byråkrati som bland annat gör det oerhört svårt för små livsmedelsproducenter kunna konkurrera. Nu görs i alla fall ett seriöst försök att åstadkomma en förändring. Den finska maten ska bli en framgångssaga!

Mats Nylund, riksdagsledamot, SFP
Riksdagskrönika S-Ö 23.10.2010

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15