Språk är nyckeln till en god integration

27.10.2010 kl. 14:40

I veckan konstaterade förbundskansler Agneta Merkel att Tyskland misslyckats med sin integrationspolitik. En stor del av de invandrare som kommit till Tyskland under de senaste årtiondena har inte lärt sig tyska. I Finland har vi all orsak att vara lyhörda för de signaler som kommer från länder med en lång erfarenhet av mer omfattande invandring. Vi skall inte upprepa deras misstag.

Det är ingen enkel uppgift att få människor som kommer från andra kulturer och länder att känna sig välkomna och rota sig i ett nytt land. Det kräver engagemang från många håll i samhället, och en lagstiftning som stöder målet. Därför är jag väldigt glad för det förslag till ny integrationslag som vår migrationsminister Astrid Thors (SFP) presenterade i riksdagen i veckan.

Att flytta till en annan ort i sitt eget land kan för vem som helst vara jobbigt. Att flytta till ett helt nytt land, med ett främmande språk, med annorlunda klimat och andra seder och bruk är allt annat än lätt för de flesta. Men med en egen vilja att lära sig och med ett samhälle som stöder en god integrering, finns alla möjligheter att lyckas. Nyckeln till en lyckad integration är att lära sig språket. Utan språk, vare sig det är svenska eller finska, ställs man lätt utanför. Och utanförskap är aldrig bra, det må sedan gälla infödda finländare eller invandrare.

Den nya integrationslagens styrka ligger i att den omfattar alla invandrare. Det betyder att också de kvinnor, som flyttat till landet för att deras män jobbar här eller pga äktenskap, nu också får rätt till såväl språkundervisning som en individuell integrationsplan. Det här är absolut nödvändigt. Ingen kan vara så sårbar idag, som en invandrarkvinna som är hemma med sina barn, som inte kan språket, vare sig svenska eller finska och som kanske därtill är analfabet. Därför är det så viktigt att också invandrarmammorna integreras väl. Då mamman klarar sig bra i sitt nya hemland, ger det också bättre förutsättningar för att det för barnens del skall gå väl.

Unikt i sammanhanget är det försöksprojekt som nu initieras i lagen, och som riktar sig till kommunerna. Projektet heter ”Delaktig i Finland” och kommer att pågå från 2011 fram till slutet av 2013. Målet är att skapa nya lyckade integrationsmodeller. Det handlar om mera och bättre språkundervisning och snabbare sysselsättningsmöjligheter för våra invandrare. Projektet är speciellt också för att det delfinansieras av Suomen kulttuurirahasto och Svenska kulturfonden.

Jag är övertygad om att det kommer att bli en viss trängsel i ansökningskön. Här gäller det därför för vår goda region att ta lyra nu, så att vi är med då projektpengarna delas. Det borde finnas alla förutsättningar för det. Regionen har visat framfötterna genom att Kronoby, Larsmo och Pedersöre nu tagit emot kvotflyktingar. Också i övrigt har vi en längre tid haft en relativt stor invandring från utlandet till våra trakter. Nykarleby kunde med fördel vara primus motor i denna ansökningsprocess, vilket jag förstått att de också gärna är. Det är bra! Viktigt är att vi också involverar dem som i tiderna kommit till vår region från andra länder, och tar vara på deras erfarenheter och synpunkter.


 

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00