När klimatpolitiken används fel

12.11.2010 kl. 14:26
Klimatpolitiken används för närvarande mycket flitigt som argument för urbanisering av vårt samhälle. De som använder sig av det är föga förvånande de urbana partierna...

 

Klimatpolitiken används för närvarande mycket flitigt som argument för urbanisering av vårt samhälle. De som använder sig av det är föga förvånande de urbana partierna, främst de gröna och en del av samlingspartiet. För att minska på koldioxidutsläppen vill de bland annat kraftigt koncentrera boendet till befintliga järnvägsspår, och samtidigt begränsa boende och byggande på landsbygden.

Över 35 procent av Finlands koldioxidutsläpp beräknas komma från boende och under 20 procent från kommunikationer. Majoriteten av finländarna bor idag i städer och det överlägset vanligaste husbyggnadsmaterialet i städerna är betong. I Finland finns det idag endast 33 flervåningshus i trä och de offentliga byggnaderna som är byggda i trä kan räknas på en hand. I Sverige finns det flervåningshus i trä i över 180 kommuner. I London kan man stoltsera med världens hittills hösta niovåningshus av trä. Koldioxidbelastningen av ett trähusbygge är endast en fjärdedel jämfört med motsvarande hus i betong eller stål och dessutom binder träet i byggnader koldioxid till skillnad från andra byggnadsmaterial.

Om man verkligen vill minska på koldioxidutsläppen är alltså trähusbyggande något av det effektivaste som finns. Om miljöministeriets bostadsavdelning vill stöda klimatmålsättningarna genom samhällsplaneringen bör de göra allt för att offentligt byggande och kommersiellt byggande av flervåningshus framöver skulle utföras i trä, och det med det snaraste. I Sverige har man gjort verkliga satsningar i det här och därmed byggs också över 20 procent av nya flervåningshus i trä. I Finland har en hel del satsningar gjorts på papper under de senaste årtiondena, men inget konkret har utmynnat.

Det verkar från storstadspolitikers håll finnas en klar vilja att begränsa byggandet på landsbygden i den metropolpolitik som nu behandlas i riksdagen, och där duger klimatpolitiken som bräckjärn. Det är en farlig väg både nationalekonomiskt och klimatpolitiskt om den finländska metropolpolitiken och de urbana partierna medvetet blundar för helheten Finland. Det är på landsbygden som skogen - det gröna guldet - finns, det är där den förnybara energin finns, det är där maten odlas och biodiversiteten upprätthålls. Det är klart att även vi på landsbygden ska bygga ekologiskt, spara energi och planera samhällsstrukturen klokt. Däremot ska det inte ske genom att citypolitiker vill begränsa landsbygdskommunernas planeringsmonopol.

Ny forskning visar att urbaniseringen, på en världsomspännande nivå, kan komma att öka koldioxidutsläppen med 25 procent. Det är alltså inte intellektuellt ärligt att via skärpta planeringsnormer tvinga mänskor att bygga tätt. Vad vi än gör så flyttar allt flera finländare till städer efter arbete och utbildning, den utvecklingen behöver ingen ytterligare stimulans. Stadsplanering har sina egna utmaningar men de ska inte tillämpas där de inte behövs.

Man kan inte se förbi de resurser som landsbygden har och som hela landet behöver för att nå klimat- och energimålsättningar och välmående bland befolkningen. Därför måste staten också satsa på decentraliserad energiproduktion, bredbandsbyggande, upprätthållande av vägnätet och utveckling av järnvägarna på landsbygden. Trähusbyggande i kombination med bättre vägförbindelser och fungerande kommunikationer har en avsevärt större positiv inverkan på klimatutsläppet än betonghus invid järnvägsspår. Fungerande datanät minskar också behovet av körda kilometrar på landsbygden, en viktig sak för urbana ministrar och tjänstemän som sitter på nyckelposter att tänka på. Finland behöver sina städer, men utan en bebodd landsbygd fungerar inte heller någon metropol.

Mats Nylund, riksdagsledamot, Pedersöre
 

Riksdagskrönika, ÖT 14.11.11

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00