Ändringarna till hemkommunslagen kommer att ha påverkningar på Åland

17.11.2010 kl. 16:10

Ändringarna till hemkommunslagen kommer att ha påverkningar på Åland

 

Riksdagens grundlagsutskott har gett ett utlåtande (GrUU 39/2010) till förvaltningsutskottet om regeringens proposition till riksdagen med förslag till

lagar om ändring av lagen om hemkommun och av socialvårdslagen (RP 101/2010).

 

Syftet med ändringarna är att ändra gällande lagstiftning så att individens rätt enligt grundlagen att välja sin bostadsort kan tillgodoses bättre än för närvarande, i synnerhet i frågan om åldringar och personer med funktionsnedsättning.

Det föreslås att i lagen om hemkommun intas en ny bestämmelse enligt vilken den som vistas utanför sin hemkommun i långvarig vård, dvs. vård som har fortgått i över ett år, ska ha rätt att välja sin hemkommun. Denna rätt ska gälla sådan person, som genom ett myndighets beslut har placerats i familjevård eller institutionsvård eller att bo med hjälp av boendeservice på en annan än sin hemkommuns område.

 

I socialvårdslagen föreslås det en ny bestämmelse om rätt för en person som behöver långvarig institutionsvård, boendeservice eller familjevård att ansöka om bedömning av servicebehovet hos någon annan än sin hemkommun. Enligt den föreslagna bestämmelsen kunde ett byte av hemkommun även basera på personens eget beslut att söka för att bosätta sig i en annan kommun och bli delaktig av inflyttningskommunens tjänster. Dessutom intas i socialvårdslagen bestämmelser om ansvarsförhållandena mellan kommunerna samt om rätt att fakturera kostnaderna som servicen medför efter hemkommunen har förändrats. Den nya hemkommunen ska i fortsättningen svara för att ordna behövliga insatser, men den tidigare

kommunen ersätter den nya hemkommunen kostnaderna för de nämnda insatserna samt för tjänsterna som direkt anknyter till dem så länge som personen omfattas av tjänsterna, såvida kommunerna inte avtalar något annat.

 

Enligt självstyrelselagens 27 § 2 paragraf har riket lagstiftningsbehörighet i frågor som berör rätten att välja boningsort och att färdas från en ort till en annan, vilket betyder att ändringarna till hemkommunslagen kommer att ha påverkningar på Åland. Grundlagsutskottet har i ärendets behandling uppmärksammat att landskapet har enligt självstyrelselagens 18 § 13 paragraf lagstiftningsbehörighet i frågor som berör socialvården. Under lagförslagets beredning på ministeriet har man uppmärksammat endast byte av hemkommun inom riket, och byte av hemkommun mellan riket och Åland har blivit obeaktat. För att ersättningssystemet för socialvården är annorlunda på Åland än i riket, anser utskottet att det är nödvändigt att social- och hälsovårdsministeriet raskt utreder de relevanta frågorna med Ålands landskapregering.

 

Länk till lagförslaget: http://fakta.eduskunta.fi/triphome/bin/thw/?${APPL}=akirjat_ru&${BASE}=akirjat_ru&${THWIDS}=0.2/1289987522_1453669&${TRIPPIFE}=PDF.pdf

Tyvärr finns grundlagsutskottets utlåtande GrUU 39/2010 inte ännu översatt till svenska.

 

 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00