Räddningslagstiftningen revideras

19.11.2010 kl. 16:03
Räddningslagen, som reglerar räddningsverksamheten, förebyggandet av olyckor och befolkningsskyddet, ska revideras helt, informerar inrikesministeriet. Enligt självstyrelselagen för Åland (1144/1991) hör befolkningsskyddet till rikets lagstiftningsbehörighet. Räddningslagens bestämmelser om befolkningsskydd och inrättande av skyddsrum ska således också

tillämpas i landskapet Åland.

Räddningslagstiftningen revideras

 

Räddningslagen, som reglerar räddningsverksamheten, förebyggandet av olyckor och befolkningsskyddet, ska revideras helt, informerar inrikesministeriet. Enligt självstyrelselagen för Åland (1144/1991) hör befolkningsskyddet till rikets lagstiftningsbehörighet. Räddningslagens bestämmelser om befolkningsskydd och inrättande av skyddsrum ska således också

tillämpas i landskapet Åland.

 

Enligt förslaget ska skyddsrum i fortsättningen inrättas i alla byggnader med en våningsyta som överstiger 1000 kvadratmeter. I fråga om industri-, produktions- och samlingsbyggnader samt lagerlokaler ska gränsen för skyldighet att inrätta skyddsrum dock vara 1500 kvadratmeter. Dispens för Ålands del beviljas i fortsättningen av statens ämbetsverk (i riket regionförvaltningsverket).

 

Trots att Åland är demilitariserat och neutraliserat skall det fortfarande byggas skyddsrum på Åland. I sitt beslut att skicka propositionen med lagförslaget till riksdagen, gav statsrådet ett beslut om att frågan om skyddsrummens nödvändighet kommer att behandlas i den följande säkerhets- och försvarspolitiska redogörelsen.

 

Ålands riksdagsledamot Elisabeth Nauclér är kritisk till att Ålandsdelegationen inte har hörts, men förhoppningsvis behandlas frågan om Ålands demilitarisering och neutralisering i den följande säkerhets- och försvarspolitiska redogörelsen, som statsrådet meddelat.

 

Ytterligare information:

Riksdagsledamot Elisabeth Nauclér 09 432 3047, 050 512 1984

Assistent Laura Lyly, 09 432 4047

 

 

INRIKESMINISTERIET INFORMERAR MEDIAN:

 

RÄDDNINGSLAGSTIFTNINGEN REVIDERAS

 

Räddningslagen, som reglerar räddningsverksamheten, förebyggandet av olyckor och befolkningsskyddet, ska revideras helt. Den nya räddningslagen ska tydligare definiera varje individs och sammanslutnings skyldigheter när det gäller att upprätthålla säkerheten samt olika instansers ansvar vid skötseln av räddningsväsendets uppgifter. Förebyggandet av olyckor ska inriktas utifrån riskerna. Skyldigheten att bygga skyddsrum ska göras lindigare.

 

Regeringen antog i dag torsdagen den 18 november innehållet i propositionen med förslag till ny räddningslag och lag om ändring av sjöräddningslagen. Statsrådet antog också ett gemensamt uttalande om befolkningsskydd och byggande av skyddsrum. Avsikten är att republikens president överlämnar propositionen till riksdagen fredagen den 19 november.

 

Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt efter det att de har antagits och blivit stadfästa våren 2011.

 

Brandsynerna bygger i fortsättningen på lokal riskbedömning

 

Propositionen med förslag till räddningslag innehåller flera beredskaps- och aktionsskyldigheter som gäller var och en. Räddningsverket ska övervaka hur de iakttas. Räddningsverket ska också övervaka förpliktelserna i anslutning till byggnaders och andra objekts säkerhet. Räddningsverket ska fortfarande utföra brandsyner men också ha tillgång till andra tillsynsmetoder.

 

De objekt där syn ska förrättas ska inte längre definieras i lagen eller i bestämmelser som utfärdas med stöd av den, utan räddningsverket definierar dem på basis av en lokal riskbedömning. Avsikten är att inrikta tillsynen bättre än i nuläget enligt riskerna i området och andra särskilda tillsynsbehov.

 

Precisering av säkerhetskrav för vårdinrättningar och service- och stödboende

 

Det föreslås att man i den nya räddningslagen bestämmer om särskilda krav på utrymningssäkerhet för vårdinrättningar samt service- och stödboende. Verksamhetsutövare ska göra utredningar, upprätta planer och utgående från dem vidta åtgärder för att säkerställa att de boende och de personer som vårdas tryggt kan ta sig ut i händelse av eldsvåda eller annan fara.

 

De nya bestämmelserna förtydligar även det sätt på vilket utrymningssäkerheten bedöms. Den lokala räddningsmyndigheten ska meddela den verksamhetsidkare som svarar för vårdinrättningens eller service- och stödboendets verksamhet ett föreläggande om utrymningssäkerhet när kravet på utrymningssäkerheten inte uppfylls med de åtgärder som planerats för att förbättra den.

 

Behovet av släckanläggning i vårdinrättningar samt service- och stödboende ska på nuvarande sätt bedömas utifrån en utvärdering av riskerna hos det specifika objektet.

 

I fråga om särskilda riskobjekt kompletteras regleringen genom att myndigheter och andra instanser åläggs att samarbeta för att minska olycksriskerna. Riskobjekt är exempelvis stödbostäder för personer med missbruksproblem.

 

Skyldigheten att inrätta skyddsrum lindras

 

Enligt den gällande räddningslagen ska skyddsrum inrättas för en byggnad eller byggnadsgrupp på samma tomt eller byggnadsplats, om våningsytan är minst 600 kvadratmeter och byggnaden eller byggnadsgruppen används som bostad eller arbetsplats.

 

Enligt propositionen ska skyddsrum i fortsättningen inrättas i alla byggnader med en våningsyta som överstiger 1 200 kvadratmeter. För industri-, produktions-, lager- och samlingsbyggnader stiger gränsen för skyldigheten att bygga skyddsrum till 1 500 kvadratmeter.

 

Skyldigheten att inrätta ett nytt skyddsrum i samband med ombyggnad slopas och istället åläggs skyldighet att iståndsätta skyddsrum i samband med ändringar och reparationer. Även skyldigheten att inrätta allmänna skyddsrum slopas.

 

Lagändringarna kommer enligt uppskattning att minska kostnaderna för byggande av skyddsrum med omkring 21 miljoner euro per år. Genom att revidera bestämmelserna på förordningsnivå uppskattas kostnaderna för byggande av skyddsrum ytterligare minska med ca 8 miljoner euro per år.

 

Betydelsen av frivilligarbete betonas

 

Avtalsbrandkårerna har en betydande ställning i synnerhet i glesbygdsområden. Det lokala räddningsväsendet ska fortfarande kunna avtala om skötseln av uppgifter inom räddningsväsendet med en frivillig brandkår, anstaltsbrandkår, industribrandkår och militärbrandkår. Avtal ska också kunna ingås med någon annan sammanslutning som är verksam inom räddningsbranschen. Sådana sammanslutningar kan vara t.ex. sjöräddningsföreningar.

 

I räddningslagen föreslås ett eget kapitel och egna bestämmelser om frivilligarbete. Det föreslås att man fogar bestämmelser om bland annat främjande av frivilligarbete, avtalsbrandkårers och andra samarbetssammanslutningars hälsoundersökningar samt arbetarskydd till lagen.

 

Vissa av räddningsverkets tjänster blir avgiftsbelagda

 

Det föreslås att bestämmelserna om finansiering av räddningsväsendet samt avgifter, arvoden och ersättningar revideras. För närvarande utför myndigheterna sina uppgifter enligt räddningslagen avgiftsfritt. Enligt lagförslaget ska räddningsverket i fortsättningen kunna ta ut en avgift för brandsyn eller någon annan tillsynsåtgärd enligt tillsynsplanen.

 

Räddningsverket kan också ta ut en avgift för återkommande felaktig funktion hos brandlarmanläggningar som är anslutna till nödcentralen. Syftet är att minska antalet felaktiga anmälningar som orsakar onödiga larm.

 

Ersättning för olycksfall i räddningsåtgärder som vidtagits på eget initiativ

 

Det föreslås att regleringen om ersättning för olycksfall som inträffat i samband med räddningsverksamhet och befolkningsskydd kompletteras så att också de som deltagit i räddningsverksamhet frivilligt samt de som vidtagit räddningsåtgärder på eget initiativ också ska ha rätt till ersättningar. Motsvarande ändringar föreslås i sjöräddningslagen.

 

Statsrådets uttalande och närmare information om beredningen av propositionen med förslag till räddningslag finns på adressen www.intermin.fi/svenska/raddningslag.

 

Närmare information: statssekreterare Antti Pelttari, 050 357 7194, biträdande avdelningschef Esko Koskinen, 050 456 0007, lagstiftningsrådet Mika Kättö, 071 878 8413

 

 

 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35