Räddningslagstiftningen revideras

19.11.2010 kl. 16:03
Räddningslagen, som reglerar räddningsverksamheten, förebyggandet av olyckor och befolkningsskyddet, ska revideras helt, informerar inrikesministeriet. Enligt självstyrelselagen för Åland (1144/1991) hör befolkningsskyddet till rikets lagstiftningsbehörighet. Räddningslagens bestämmelser om befolkningsskydd och inrättande av skyddsrum ska således också

tillämpas i landskapet Åland.

Räddningslagstiftningen revideras

 

Räddningslagen, som reglerar räddningsverksamheten, förebyggandet av olyckor och befolkningsskyddet, ska revideras helt, informerar inrikesministeriet. Enligt självstyrelselagen för Åland (1144/1991) hör befolkningsskyddet till rikets lagstiftningsbehörighet. Räddningslagens bestämmelser om befolkningsskydd och inrättande av skyddsrum ska således också

tillämpas i landskapet Åland.

 

Enligt förslaget ska skyddsrum i fortsättningen inrättas i alla byggnader med en våningsyta som överstiger 1000 kvadratmeter. I fråga om industri-, produktions- och samlingsbyggnader samt lagerlokaler ska gränsen för skyldighet att inrätta skyddsrum dock vara 1500 kvadratmeter. Dispens för Ålands del beviljas i fortsättningen av statens ämbetsverk (i riket regionförvaltningsverket).

 

Trots att Åland är demilitariserat och neutraliserat skall det fortfarande byggas skyddsrum på Åland. I sitt beslut att skicka propositionen med lagförslaget till riksdagen, gav statsrådet ett beslut om att frågan om skyddsrummens nödvändighet kommer att behandlas i den följande säkerhets- och försvarspolitiska redogörelsen.

 

Ålands riksdagsledamot Elisabeth Nauclér är kritisk till att Ålandsdelegationen inte har hörts, men förhoppningsvis behandlas frågan om Ålands demilitarisering och neutralisering i den följande säkerhets- och försvarspolitiska redogörelsen, som statsrådet meddelat.

 

Ytterligare information:

Riksdagsledamot Elisabeth Nauclér 09 432 3047, 050 512 1984

Assistent Laura Lyly, 09 432 4047

 

 

INRIKESMINISTERIET INFORMERAR MEDIAN:

 

RÄDDNINGSLAGSTIFTNINGEN REVIDERAS

 

Räddningslagen, som reglerar räddningsverksamheten, förebyggandet av olyckor och befolkningsskyddet, ska revideras helt. Den nya räddningslagen ska tydligare definiera varje individs och sammanslutnings skyldigheter när det gäller att upprätthålla säkerheten samt olika instansers ansvar vid skötseln av räddningsväsendets uppgifter. Förebyggandet av olyckor ska inriktas utifrån riskerna. Skyldigheten att bygga skyddsrum ska göras lindigare.

 

Regeringen antog i dag torsdagen den 18 november innehållet i propositionen med förslag till ny räddningslag och lag om ändring av sjöräddningslagen. Statsrådet antog också ett gemensamt uttalande om befolkningsskydd och byggande av skyddsrum. Avsikten är att republikens president överlämnar propositionen till riksdagen fredagen den 19 november.

 

Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt efter det att de har antagits och blivit stadfästa våren 2011.

 

Brandsynerna bygger i fortsättningen på lokal riskbedömning

 

Propositionen med förslag till räddningslag innehåller flera beredskaps- och aktionsskyldigheter som gäller var och en. Räddningsverket ska övervaka hur de iakttas. Räddningsverket ska också övervaka förpliktelserna i anslutning till byggnaders och andra objekts säkerhet. Räddningsverket ska fortfarande utföra brandsyner men också ha tillgång till andra tillsynsmetoder.

 

De objekt där syn ska förrättas ska inte längre definieras i lagen eller i bestämmelser som utfärdas med stöd av den, utan räddningsverket definierar dem på basis av en lokal riskbedömning. Avsikten är att inrikta tillsynen bättre än i nuläget enligt riskerna i området och andra särskilda tillsynsbehov.

 

Precisering av säkerhetskrav för vårdinrättningar och service- och stödboende

 

Det föreslås att man i den nya räddningslagen bestämmer om särskilda krav på utrymningssäkerhet för vårdinrättningar samt service- och stödboende. Verksamhetsutövare ska göra utredningar, upprätta planer och utgående från dem vidta åtgärder för att säkerställa att de boende och de personer som vårdas tryggt kan ta sig ut i händelse av eldsvåda eller annan fara.

 

De nya bestämmelserna förtydligar även det sätt på vilket utrymningssäkerheten bedöms. Den lokala räddningsmyndigheten ska meddela den verksamhetsidkare som svarar för vårdinrättningens eller service- och stödboendets verksamhet ett föreläggande om utrymningssäkerhet när kravet på utrymningssäkerheten inte uppfylls med de åtgärder som planerats för att förbättra den.

 

Behovet av släckanläggning i vårdinrättningar samt service- och stödboende ska på nuvarande sätt bedömas utifrån en utvärdering av riskerna hos det specifika objektet.

 

I fråga om särskilda riskobjekt kompletteras regleringen genom att myndigheter och andra instanser åläggs att samarbeta för att minska olycksriskerna. Riskobjekt är exempelvis stödbostäder för personer med missbruksproblem.

 

Skyldigheten att inrätta skyddsrum lindras

 

Enligt den gällande räddningslagen ska skyddsrum inrättas för en byggnad eller byggnadsgrupp på samma tomt eller byggnadsplats, om våningsytan är minst 600 kvadratmeter och byggnaden eller byggnadsgruppen används som bostad eller arbetsplats.

 

Enligt propositionen ska skyddsrum i fortsättningen inrättas i alla byggnader med en våningsyta som överstiger 1 200 kvadratmeter. För industri-, produktions-, lager- och samlingsbyggnader stiger gränsen för skyldigheten att bygga skyddsrum till 1 500 kvadratmeter.

 

Skyldigheten att inrätta ett nytt skyddsrum i samband med ombyggnad slopas och istället åläggs skyldighet att iståndsätta skyddsrum i samband med ändringar och reparationer. Även skyldigheten att inrätta allmänna skyddsrum slopas.

 

Lagändringarna kommer enligt uppskattning att minska kostnaderna för byggande av skyddsrum med omkring 21 miljoner euro per år. Genom att revidera bestämmelserna på förordningsnivå uppskattas kostnaderna för byggande av skyddsrum ytterligare minska med ca 8 miljoner euro per år.

 

Betydelsen av frivilligarbete betonas

 

Avtalsbrandkårerna har en betydande ställning i synnerhet i glesbygdsområden. Det lokala räddningsväsendet ska fortfarande kunna avtala om skötseln av uppgifter inom räddningsväsendet med en frivillig brandkår, anstaltsbrandkår, industribrandkår och militärbrandkår. Avtal ska också kunna ingås med någon annan sammanslutning som är verksam inom räddningsbranschen. Sådana sammanslutningar kan vara t.ex. sjöräddningsföreningar.

 

I räddningslagen föreslås ett eget kapitel och egna bestämmelser om frivilligarbete. Det föreslås att man fogar bestämmelser om bland annat främjande av frivilligarbete, avtalsbrandkårers och andra samarbetssammanslutningars hälsoundersökningar samt arbetarskydd till lagen.

 

Vissa av räddningsverkets tjänster blir avgiftsbelagda

 

Det föreslås att bestämmelserna om finansiering av räddningsväsendet samt avgifter, arvoden och ersättningar revideras. För närvarande utför myndigheterna sina uppgifter enligt räddningslagen avgiftsfritt. Enligt lagförslaget ska räddningsverket i fortsättningen kunna ta ut en avgift för brandsyn eller någon annan tillsynsåtgärd enligt tillsynsplanen.

 

Räddningsverket kan också ta ut en avgift för återkommande felaktig funktion hos brandlarmanläggningar som är anslutna till nödcentralen. Syftet är att minska antalet felaktiga anmälningar som orsakar onödiga larm.

 

Ersättning för olycksfall i räddningsåtgärder som vidtagits på eget initiativ

 

Det föreslås att regleringen om ersättning för olycksfall som inträffat i samband med räddningsverksamhet och befolkningsskydd kompletteras så att också de som deltagit i räddningsverksamhet frivilligt samt de som vidtagit räddningsåtgärder på eget initiativ också ska ha rätt till ersättningar. Motsvarande ändringar föreslås i sjöräddningslagen.

 

Statsrådets uttalande och närmare information om beredningen av propositionen med förslag till räddningslag finns på adressen www.intermin.fi/svenska/raddningslag.

 

Närmare information: statssekreterare Antti Pelttari, 050 357 7194, biträdande avdelningschef Esko Koskinen, 050 456 0007, lagstiftningsrådet Mika Kättö, 071 878 8413

 

 

 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15