Gruppanförande 23.11.2010

25.11.2010 kl. 09:13
Gruppanförande i debatten om europeiska säkerhetsstrukturer


Begreppet säkerhet har traditionellt uppfattats som syftande bara på militär säkerhet. I dagens värld måste begreppet definieras bredare än så: säkerheten innefattar allt från militär säkerhet över en säkrad tillgång till livsmedel, energi, råvaror och kommunikationer till en ren miljö och en ekologiskt hållbar utveckling.

Det vidare säkerhetsbegreppet implicerar att också medlen för att trygga säkerheten måste vara mångsidiga. Militärt försvar är och förblir den hårda kärnan, men det måste kompletteras med ett civilt försvar av tillgången på livsförnödenheter och gemensamt försvar av vår livsmiljö.

Det här nytänkandet rubbar inte det faktum att Finlands säkerhet är beroende av minst fyra sfärer utöver den nationella: den nordiska, Östersjöregionen, Europa och världen.

Norden har inte getts stort utrymme i det utskottsbetänkande som ligger till grund för dagens debatt. Och ändå är och förblir Norden vår förnämsta referensram då det gäller värdegemenskap. Även om de nordiska länderna har valt olika lösningar för sin militära säkerhet har de mycket gemensamt.

Som utrikesutskottet kort konstaterar, har det nordiska försvarssamarbetet stärkts på senare tid. Det handlar om allt från kompabilitet och gemensamma anskaffningar över gemensamma övningar och arbetsfördelning i övervakningen av luftrum och havsområden till samarbete i krishantering utanför Norden. Gemensam för de nordiska länderna är inte minst satsningen på civil krishantering vid sidan av den militära.

Östersjöregionen är nästa referensram. Då EU numera omspänner Östersjöns alla kuster frånsett det ryska Kaliningrad och Finska vikens innersta, ryska del, är unionen en stark part i regionens säkerhetsarrangemang. Men Östersjöområdet erbjuder framför allt en möjlighet att integrera också Ryssland i ett fredligt, civilt säkerhetstänkande. Med hjälp av samarbetsstrukturer för att främja den ekonomiska utvecklingen och skydda den marina miljön kan Ryssland knytas upp till en utveckling som också gagnar freden och säkerheten.

I den europeiska sfären är EU vår referensram och den samarbetsstruktur som bär det största ansvaret också för säkerheten i dess vida bemärkelse. Men det är klart: av 27 medlemsländer är 21 samtidigt medlemmar i Nato, och de har valt Nato som sin militära säkerhetsgarant. Ett nära samarbete mellan EU och Nato är därför mer än naturligt.

Det hinder som Turkiet och dess ockupation av norra Cypern utgör för samarbetet måste elimineras. Det måste göras klart för Turkiet att landet inte kan göra anspråk på att tas på fullt allvar som kandidat för ett EU-medlemskap innan konflikten på Cypern är löst. I Nicosia finns den mur och tvärs över Cypern den järnridå kvar som redan för över två decennier sedan raserades på den europeiska kontinenten.

Utrikesutskottets betänkande är rätt Rysslandsfixerat, men inte utan fog. En integrering av Ryssland i de europeiska säkerhetsstrukturerna förblir ett nyckelelement om vi vill trygga en bestående fred och säkerhet i vår världsdel. Natos och Rysslands närmande i all ära, men det är nog genom ekonomiskt samarbete och samarbete på alla civila samhällsområden som Ryssland bäst kan integreras i de europeiska strukturerna. Ett ryskt WTO-medlemskap och ett alleuropeiskt frihandelsområde är nycklar till en sådan utveckling.

I gränsmarkerna mellan den europeiska sfären och den globala finns dels Natos nya strategi, sådan den bekräftades vid toppmötet i Lissabon i helgen, dels den arktiska dimensionen.

Nato har insett att organisationen vid sidan av att tillhandahålla territoriellt försvar av sina medlemmar också kan och bör ha en vidare roll i säkerhetsstrukturerna. Ändå är det viktigt att betona att den nordatlantiska försvarspaktens sfär begränsar sig till Nordamerika, Europa och delar av Asien, medan Latinamerika, Afrika och södra och östra Asien står utanför.

Nato är alltså ingen världspolis, och både FN och EU är bättre lämpade än Nato för civil krishantering på olika håll i världen. I morgon ska riksdagen debattera Finlands deltagande i EU:s stridsgrupper, och deras roll som vägröjare för civil krishantering.

Det är bra om Nato och Ryssland närmar sig varandra, som partners, inte motpoler, men nog är det lite ironiskt att närmandet nu ser ut att ske inom ramen för en upprustning i form av ett gemensamt robotförsvar mot världens i och för sig farliga fanatiker.

Den arktiska dimensionen kan i bästa fall förena det nordiska samarbetet, EU:s nordliga dimension, EU som helhet och Ryssland, men också Kanada och USA, till gemensamma insatser för att trygga nya handelsfarleder i den oundvikliga klimatuppvärmningens fotspår, en ekologiskt hänsynsfull exploatering av naturresurser och därmed sådana ekonomiska strukturer som också föder fred och säkerhet.

På det globala planet bör Finland tveklöst försvara Förenta Nationernas och dess specialorganisationers centrala roll. FN:s betydelse borde betonas också då det gäller lösningen av så kallade frusna konflikter, om de sedan finns på Cypern eller i Kaukasien.

Europa kan vara FN:s bästa vän och gynnare, men det förutsätter att EU har styrka och beredskap att vara en seriös och trovärdig aktör i den globala politiken. Se här den främsta utmaningen för Europas säkerhetsstrukturer och EU:s förnyade förvaltning för externa angelägenheter!

Gruppanförandet hölls 23.11.2010 av riksdagsledamot Mikela Nylander

 

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00