Gruppanförande 23.11.2010

25.11.2010 kl. 09:13
Gruppanförande i debatten om europeiska säkerhetsstrukturer


Begreppet säkerhet har traditionellt uppfattats som syftande bara på militär säkerhet. I dagens värld måste begreppet definieras bredare än så: säkerheten innefattar allt från militär säkerhet över en säkrad tillgång till livsmedel, energi, råvaror och kommunikationer till en ren miljö och en ekologiskt hållbar utveckling.

Det vidare säkerhetsbegreppet implicerar att också medlen för att trygga säkerheten måste vara mångsidiga. Militärt försvar är och förblir den hårda kärnan, men det måste kompletteras med ett civilt försvar av tillgången på livsförnödenheter och gemensamt försvar av vår livsmiljö.

Det här nytänkandet rubbar inte det faktum att Finlands säkerhet är beroende av minst fyra sfärer utöver den nationella: den nordiska, Östersjöregionen, Europa och världen.

Norden har inte getts stort utrymme i det utskottsbetänkande som ligger till grund för dagens debatt. Och ändå är och förblir Norden vår förnämsta referensram då det gäller värdegemenskap. Även om de nordiska länderna har valt olika lösningar för sin militära säkerhet har de mycket gemensamt.

Som utrikesutskottet kort konstaterar, har det nordiska försvarssamarbetet stärkts på senare tid. Det handlar om allt från kompabilitet och gemensamma anskaffningar över gemensamma övningar och arbetsfördelning i övervakningen av luftrum och havsområden till samarbete i krishantering utanför Norden. Gemensam för de nordiska länderna är inte minst satsningen på civil krishantering vid sidan av den militära.

Östersjöregionen är nästa referensram. Då EU numera omspänner Östersjöns alla kuster frånsett det ryska Kaliningrad och Finska vikens innersta, ryska del, är unionen en stark part i regionens säkerhetsarrangemang. Men Östersjöområdet erbjuder framför allt en möjlighet att integrera också Ryssland i ett fredligt, civilt säkerhetstänkande. Med hjälp av samarbetsstrukturer för att främja den ekonomiska utvecklingen och skydda den marina miljön kan Ryssland knytas upp till en utveckling som också gagnar freden och säkerheten.

I den europeiska sfären är EU vår referensram och den samarbetsstruktur som bär det största ansvaret också för säkerheten i dess vida bemärkelse. Men det är klart: av 27 medlemsländer är 21 samtidigt medlemmar i Nato, och de har valt Nato som sin militära säkerhetsgarant. Ett nära samarbete mellan EU och Nato är därför mer än naturligt.

Det hinder som Turkiet och dess ockupation av norra Cypern utgör för samarbetet måste elimineras. Det måste göras klart för Turkiet att landet inte kan göra anspråk på att tas på fullt allvar som kandidat för ett EU-medlemskap innan konflikten på Cypern är löst. I Nicosia finns den mur och tvärs över Cypern den järnridå kvar som redan för över två decennier sedan raserades på den europeiska kontinenten.

Utrikesutskottets betänkande är rätt Rysslandsfixerat, men inte utan fog. En integrering av Ryssland i de europeiska säkerhetsstrukturerna förblir ett nyckelelement om vi vill trygga en bestående fred och säkerhet i vår världsdel. Natos och Rysslands närmande i all ära, men det är nog genom ekonomiskt samarbete och samarbete på alla civila samhällsområden som Ryssland bäst kan integreras i de europeiska strukturerna. Ett ryskt WTO-medlemskap och ett alleuropeiskt frihandelsområde är nycklar till en sådan utveckling.

I gränsmarkerna mellan den europeiska sfären och den globala finns dels Natos nya strategi, sådan den bekräftades vid toppmötet i Lissabon i helgen, dels den arktiska dimensionen.

Nato har insett att organisationen vid sidan av att tillhandahålla territoriellt försvar av sina medlemmar också kan och bör ha en vidare roll i säkerhetsstrukturerna. Ändå är det viktigt att betona att den nordatlantiska försvarspaktens sfär begränsar sig till Nordamerika, Europa och delar av Asien, medan Latinamerika, Afrika och södra och östra Asien står utanför.

Nato är alltså ingen världspolis, och både FN och EU är bättre lämpade än Nato för civil krishantering på olika håll i världen. I morgon ska riksdagen debattera Finlands deltagande i EU:s stridsgrupper, och deras roll som vägröjare för civil krishantering.

Det är bra om Nato och Ryssland närmar sig varandra, som partners, inte motpoler, men nog är det lite ironiskt att närmandet nu ser ut att ske inom ramen för en upprustning i form av ett gemensamt robotförsvar mot världens i och för sig farliga fanatiker.

Den arktiska dimensionen kan i bästa fall förena det nordiska samarbetet, EU:s nordliga dimension, EU som helhet och Ryssland, men också Kanada och USA, till gemensamma insatser för att trygga nya handelsfarleder i den oundvikliga klimatuppvärmningens fotspår, en ekologiskt hänsynsfull exploatering av naturresurser och därmed sådana ekonomiska strukturer som också föder fred och säkerhet.

På det globala planet bör Finland tveklöst försvara Förenta Nationernas och dess specialorganisationers centrala roll. FN:s betydelse borde betonas också då det gäller lösningen av så kallade frusna konflikter, om de sedan finns på Cypern eller i Kaukasien.

Europa kan vara FN:s bästa vän och gynnare, men det förutsätter att EU har styrka och beredskap att vara en seriös och trovärdig aktör i den globala politiken. Se här den främsta utmaningen för Europas säkerhetsstrukturer och EU:s förnyade förvaltning för externa angelägenheter!

Gruppanförandet hölls 23.11.2010 av riksdagsledamot Mikela Nylander

 

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00