Ropande och hoande om alkohollag

29.11.2010 kl. 09:55
Publicerad i Ålandstidningen 29.11.2010.

Ropande och hoande om alkohollag

Under den senaste veckan har det varit många kraftfulla uttalanden och fördömanden med anledning av ändringen av alkohollagen och det kan vara på sin plats med några klargöranden.

Den 22 oktober kom propositionen till riksdagen och min bedömning var direkt att det enligt lagen skulle få säljas alkohol på fartyg, såväl luft- som passagerarfartyg i utlandstrafik, och att en farkost som trafikerar regelbunden rutt kan färdas via landskapet Åland. Det överensstämmer också med vad som sägs i den lagstiftning från 1996 som innebär att Åland fått ett undantag från mervärdesskatte- och accislagstiftningen. Detta styrks vidare av vad som sägs i propositionen nämligen att lagförslaget motsvarar vad som idag ingår i förordningen om försäljning av alkoholdrycker och övervakning av försäljningen av på färdmedel som trafikerar mellan Finland och utlandet. Syftet med lagändringen var att i fortsättningen tillåta försäljning av alkohol på tågen till St Petersburg, alltså ingen förändring för Ålands del. Denna tolkning överensstämde med det ansvariga ministeriets intentioner, med den åsikt som fördes fram av arbetsgruppen som berett ärendet, med Finnairs och Finnavias yttranden och med justitieministeriets tjänstemäns uppfattning, och följaktligen hade inte landskapsregeringen hörts.

Frågan behandlades i social- och hälsovårdsutskottet (9 november) och där framkommer det att ett av bolagen börjat tveka på vilken grund försäljningen vid Mariehamns flygplats sker och hur den skall betraktas i förhållande till lagförslaget. Bestämmelsen som nu skall flyttas från förordning till lag är visserligen den samma som tidigare, men frågan var hur flygtrafiken till och från Åland skulle betraktas. Ingen kunde svara på vilken laglig grund försäljningen hittills tillåtits och saken behövde utredas.

Jag kontaktade omedelbart Sten Palmgren vid jusititieministeriet som gjorde samma bedömning att det gällde internationell trafik och dit räknades Åland, men nu handlade det inte om den fiskala sidan av saken utan om var man får sälja alkohol, och han som lovade se på saken. Jag informerade samtidigt landskapsregeringen genom finansminister Mats Perämaa om vad som pågick (10 november).

Justitieministeriet beslöt att för säkerhetsskull komma med ett förslag till förtydligande direkt i alkohollagen om att det också gällde försäljning på Åland (11 november). Justitieministeriet förde förslaget till social- och hälsovårdsministeriets tjänstemän och jag via svenska riksdagsgruppens representant i utskottet Håkan Nordman till utskottet (12 november). Vid månadsmötet med landskapsregeringen (15 november) informerade jag om det eventuella problemet och jag hade med en kopia av justitieministeriets förslag till ändring, med budskapet att allt tydde på att saken skulle kunna rättas till i utskottet. Vid behandlingen i utskottet (16 november) ansåg sig utskottet inte beredda att ändra texten eftersom avsikten aldrig varit att förändra rättsläget och det var bråttom med att få försäljningen på tåget i kraft. Istället skulle man i betänkandet uppmana ministeriet att skyndsamt återkomma med eventuella ändringar som behövs. Eftersom inte heller utskottet ändrade något, eller hade för avsikt att förändra rättsläget hördes inte landskapsregeringen.

För min del hade jag ingen anledning att betvivla att avsikterna var goda. Jag informerade både finansministern och lantrådet om resultatet av utskottsbehandlingen och min åsikt (18 november)

Nu reagerade dock övervakningsmyndigheterna och undrade vad som egentligen gäller och om de är eller blir skyldiga att ingripa. Helt naturligt kontaktades jag av landshövdingen (22 november) som ville ha information om hur man resonerat i riksdagen. För min del ansåg jag läget vara under kontroll och jag litade på att åtgärder skulle vidtas i brådskande ordning så som överenskommet. Ärendet godkändes därför i första behandling (22 november). Landskapsregeringen ansåg dock att de skulle ha blivit hörda eftersom de uppfattade att det företagits en ändring av lagen som berörde Åland och skrev därför (22 november) till riksdagens talman. Eftersom ingen ändring skett i utskottet hade de inte hörts och det var inte längre möjligt. Nu kopplades Ålandsministern Astrid Thors stab in och eftersom ministern var på utlandsresa ombads jag att bordlägga ärendet vid andra behandlingen så att hon skulle kunna komma hem och bilda sig en uppfattning om saken. Jag kom då överens med riksdagens kansli om att talmannen skulle dra bort ärendet från föredragningslistan (23 november) så att Thors skulle hinna hem till andra behandlingen (25 november). Resten har avhandlats i offentligheten. Lantrådet kom till riksdagen, talmannen beslöt att inte ta upp ärendet som planerat den 25 november och minister Risikko meddelade sedan att hon drar tillbaka lagförslaget, men fortfarande med intentionen att ordna försäljningen på tåget i brådskande ordning. När jag talade med ministern (25 november) sade hon att avsikten aldrig varit att ändra något för Ålands del. Fortsättning följer.

Det är helt klart att de lagförslag med olösta problem som jag hunnit uppleva som en lotterilag där det var tänkt att stoppa all PAF:s verksamhet i riket, en lag som inte skulle möjliggöra stöd för vindkraften till Åland eller denna oklara alkohollag aldrig skulle ha kommit till riksdagen, men när de väl kommer måste jag lösa problemen och jag anser att det skall ske i bästa samförstånd med regeringen. Jag försöker hålla dem informerade via möten, genom mail, textmedddelanden och telefonsamtal. Vilken metod som var den rätta i det här fallet råder det tydligen olika åsikter om. Det sätt jag hanterat frågan på är just det sätt jag arbetar på och kommer att fortsätta så länge jag har folkets förtroende.

Under de 15 år som nuvarande bestämmelser varit i kraft har inga övervakningsmyndigheter ingripit och ingen har uppmärksammat förhållandet, men nu stiger valfebern…

Elisabeth Nauclér

 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00

Interpellation om regeringens ställningstagande till högre pensionsålder

Vi har upplevt dramatiska veckor i politiken, något som har sin naturliga bakgrund i det som har hänt i världsekonomin men som också har med vårt lands åldersstruktur och arbetsmarknad att göra. Med stor tillfredsställelse kan vi notera att förståelsen för regeringens framförda förslag till åtgärder börjar vinna allt större understöd.
11.03.2009 kl. 16:30

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00