Samlade insatser för Östersjön ger resultat

01.12.2010 kl. 12:52
För drygt ett år sedan antog EU sin Strategi för Östersjöregionen. Det första uppföljningsmötet samlade nyligen över 500 politiker, tjänstemän och experter, vilket visar att det finns ett djupt engagemang i Östersjöregionens frågor, och dessutom kompetenser och erfarenheter som kan tas i bruk för att hantera dem.

Det finns skäl att lyfta fram ett par synpunkter kring Strategin. För det första är det viktigt att den aktivt medverkar till att främja en samsyn på regionens utmaningar. Regionens utmaningar överskrider både geografiska och institutionella gränser, och det måste även lösningarna på dessa utmaningar göra.

Det är av grundläggande betydelse att alla aktörer – från såväl EU- som icke-EU- länder – kan delta i arbetet på jämbördiga villkor. Därför måste det ske en nära samordning mellan EU:s Östersjöstrategi och den Nordliga Dimensionen, som är en övergripande politik för samarbete mellan EU, Ryssland, Norge och Island.

Östersjöregionen rymmer en myriad av program, projekt och aktörer som vill rätta till problemen i regionen. Vi måste kunna bli bättre på att hålla varandra informerade om vad vi gör och på att samordna aktiviteterna. Vi måste också bli bättre på att följa upp Strategin för att se att den verkligen får konkreta effekter i medborgarnas vardag.

För det andra måste Strategin kunna bidra till att det skapas en tydlig överblick över de ekonomiska resurser som står till förfogande. I det stora hela verkar det som om det finns tillräckliga finansieringskällor och resurser, även om de är spridda längs olika kanaler.

Det är viktigt att skapa klarhet och kunskap om var resurserna finns, så att man ökar tillgängligheten till dem. Eftersom de övergripande målen för flera av projekten i regionen sammanfaller, så finns det säkert synergivinster att skörda: I stället för att driva två parallella men närbesläktade projekt kanske man kan slå samman dem till ett och därmed frigöra resurser. Detta kräver vilja till informationsutbyte, överblick och samordning.

Det är också angeläget att vidga och förenkla åtkomsten till de ekonomiska resurserna för alla aktörer i regionen. Både nordvästra Ryssland och Vitryssland räknas till de länder som är berättigade att söka medel ur programmet. Det kan bidra till att man kan utveckla projekt som anpassas efter de frågeställningar man vill arbeta med, inte efter organisatoriska gränser och administrativa inskränkningar.

Pengar är en resurs, kompetens en annan. Det råder brist på realistiska och genomarbetade projekt för att förverkliga övergripande strategier och mål. Med utgångspunkt i ett initiativ av nordiska parlamentariker har Nordiska Investeringsbanken och Nordiska Miljöfinansieringsbolaget lanserat en fond för att stödja beredning och utveckling av projekt för genomförandet av HELCOM:s handlingsplan för Östersjön. Detta kommer givetvis även EU:s Östersjöstrategi till godo.

För det tredje, och kanske viktigaste, så måste EU:s Östersjöstrategi ha hög trovärdighet och djup förankring bland medborgarna. Detta förutsätter att de kan känna sig delaktiga i Strategins utformning och genomförande, och att Strategin kan leverera synliga resultat till glädje för människorna, samhället och miljön i regionen.

En fördjupad dialog med medborgarorganisationer måste därför vara en integrerad del av genomförandet av Strategin. Dessa har en ovärderlig roll som opinionsbildare och oberoende experter, och deras synpunkter, varningar och råd måste tas på största allvar. De har också en viktig uppgift i att följa genomförandet av Strategin och att hålla medborgarna orienterade om vad som sker.

På det här sättet kan vi alla bidra till att stärka Östersjöregionens bärkraft, välstånd, attraktivitet och säkerhet. Det involverande arbetssätt som Strategin står för har väckt intresse inom EU och även långt utanför EU:s gränser. Den positiva uppmärksamhet är ett erkännande till alla dem som på olika sätt verkat för Östersjöregionens bästa.

Debattartikel i HBL 1.12.2010

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00