Flykting
är en person som åtnjuter internationellt skydd i ett annat land än sitt hemland. Han har flytt från människorättskränkningar, krig och oroligheter i hemlandet. Han har blivit tvungen att lämna sitt hemland för att han har välgrundade skäl att frukta förföljelse. En flykting är förföljd på grund av sin ras, nationalitet, religion, tillhörighet till en viss samhällsgrupp eller på grund av sin politiska uppfattning. En asylsökande är inte samma sak som en flykting. I vardagligt språk kallas ofta alla asylsökande "flyktingar", oavsett om de har förklarats vara flyktingar eller ej. I strikt, juridisk mening måste emellertid flyktingstatusen erkännas för att personen skall kallas flykting, vilket i det individuella fallet sker genom asylprocessen och beviljandet av uppehållstillstånd. En person som flyr sitt land, men som inte sökt eller fått asyl, är följaktligen heller inte erkänd som flykting.
Asylsökande
är en person som söker skydd i en främmande stat. I Finland kan man söka asyl genast vid gränsen eller hos polisen när man väl är inne i landet. En asylsökande kan beviljas flyktingstatus, baserat på personlig förföljelse eller uppehållstillstånd på grund av skyddsbehov, när han är hotad att utsättas för omänsklig behandling i hemlandet. Enligt finländsk lag kan den sökande också beviljas uppehållstillstånd på basen av individuella humanitära skäl eller tillfälligt uppehållstillstånd.
Ifjol hade vi i Finland knappt 6000 asylsökande vilket kan jämföras med Sveriges drygt 24.000 eller Norges dryga 17.000 asylsökande. Under början av år 2010 har Finland t.o.m. haft ett mindre antal asylsökande än Danmark. Om man ser på statistiken på antalet asylsökande per månad har vi i Finland haft en nedgång sedan toppen hösten 2008.
Kvotflykting
Finland tar årligen emot en viss mängd flyktingar. Antalet per år och länderna från vilka flyktingarna väljs fastställs av statsrådet i samband med de årliga budgetförhandlingarna. Under de senaste åren har kvoten varit 750 personer. I Finland beviljas flyktingstatus till kvotflyktingar som kommit genom FN:s flyktingkommissarie UNHCR.
SFP anser att flyktingkvoten borde höjas till 1000 personer per år.
Familjeåterförening
Genom familjeåterförening kan en flykting få sina nära anhöriga till Finland. Som medlem av kärnfamiljen räknas make och minderåriga barn. Övriga anhöriga som, t.ex. föräldrar till fullvuxna eller mor- och farföräldrar, kan få uppehållstillstånd enbart under vissa förutsättningar.
Dublin-förordningen
Enligt den sk. Dublin-förordningen är det EU-land (samt Norge, Island och Schweiz), i vilket en asylsökande först söker asyl eller genom honom eller hon rest in i EU, skyldigt att behandla ansökan. EU-länderna tar fingeravtryck på alla asylsökande över 14 år. Jämförande av fingeravtrycken gör det möjligt att kontrollera om person redan har ansökt asyl i ett annat land. Då ska den sökande skickas tillbaka till den medlemsstat som har ansvaret.
Hur mycket invandrare finns det i Finland? I slutet av 2009 bodde ca 233 000 personer födda utomlands stadigvarande i Finland. Antalet utlänningar, dvs. personer som inte har finländskt medborgarskap, var i slutet av 2009 ca 156 000. De största grupperna av utlänningar är ryssar, ester, svenskar och somalier. Antalet personer med ett annat modersmål än de inhemska språken (finska, svenska, samiska) var ca 211 000.
Hur mycket kostar invandringen för Finland? Som kommuninvånare har invandrarna rätt till basservice och annan service på samma sätt som andra kommuninvånare, och kostnaderna består av sådana tjänster och inkomstöverföringar som betalas till alla som bor i Finland. Invandrarna är också skattebetalare. Kostnaderna fördelas mellan flera förvaltningsområden samt staten och kommunerna. På så sätt är det mycket svårt att beräkna nettokostnaderna för invandringen. Det är omöjligt att ge ett entydigt svar, eftersom de tidigare undersökningarna i saken har gett mycket olika resultat beroende på de metoder som tillämpats, vilka antaganden som gjorts, vilket material som använts och vilka offentliga tjänster som räknats med. Allmänt taget visar forskningsresultaten i Finland samma resultat som i t.ex. Sverige, Tyskland och Nederländerna. Det uppskattas att en ”genomsnittlig invandrare” utgör en liten nettokostnad för samhället under invandringens första år. Däremot medför i synnerhet unga, utbildade invandrare som bor länge i landet mycket stora samhälleliga nettofördelar.
I statsrådets budgetförslag för 2011 reserveras på inrikesministeriets huvudtitel totalt 88,5 miljoner euro för kostnader som orsakas av mottagande av asylsökande, främjande av integrationen av invandrare samt ordnande av samhällsorientering för återflyttare från det forna Sovjetunionen. Arbets- och näringsministeriet använde ca 30 miljoner euro för ordnandet av integrationsutbildning för vuxna invandrare 2009. Dessutom ordnades förberedande undervisning och undervisning i eget modersmål för invandrarbarn med finansiering av undervisningsministeriet.
Hur mycket utkomststöd betalas till asylsökande?
Till asylsökande betalas 30 procent mindre av utkomststödets grunddel i form av pengar än till andra som bor i Finland, eftersom de får en del av stödet som förnödenheter (de kan t.ex. se på tv, använda Internet och få städredskap i flyktingförläggningen). T.ex. för en vuxen ensamboende asylsökande är utkomststödet 292,22 euro i månaden. Med grunddelen köper asylsökanden sin mat och sina kläder och betalar sina små hälsovårdsutgifter och andra utgifter. Om den asylsökande får alla måltider från flyktingförläggningen minskar grunddelen med 79 procent. Om personen vägrar språkundervisning och annan verksamhet kan stödet tillfälligt minskas med 20 procent. Asylsökanden får inte sjukförsäkring, barnbidrag eller andra bosättningsbaserade sociala förmåner.
Hur beräknas invandrarnas sociala stöd?
Det ministerium som ansvarar för sociala förmåner är social- och hälsovårdsministeriet. Allmänt taget behandlas en invandrare med uppehållstillstånd som vilken som helst kommuninvånare. De sociala stöden (t.ex. bostadsbidrag, utkomststöd och barnbidrag) räknas på samma grunder som för finländare. Om invandraren är arbetslös eller får utkomststöd kan han eller hon få arbetsmarknadsstöd eller utkomststöd i form av integrationsstöd. För att få integrationsstöd krävs att man utarbetar en integrationsplan. De grunder enligt vilka integrationsstödet fastställs är de samma som för arbetsmarknadsstödet.
En asylsökande däremot är inte kommuninvånare och därmed inte berättigad till bosättningsbaserad social trygghet.
Får alla asylsökande stanna i Finland?
Nej. Under de senaste åren har ca 30 procent av dem som sökt asyl i Finland fått stanna i landet på någon grund. Närmare information om beviljade tillstånd och antalet asylsökande finns på Migrationsverkets webbplats: Statistik över asyl och flyktingar
Varför kan EU medborgare som söker asyl inte sändas direkt tillbaka till sitt hemland?
Finland anser att alla EU länder är trygga och att asylansökningar av EU medborgare är uppenbart ogrundade. EU-lagstiftningen ger dock EU medborgare rätt att fritt röra sig inom EU:s område och begränsar möjligheten att avlägsna EU medborgare från landet. Enligt utlänningslagen och EU:s regler bör en EU medborgare ges 30 dagar på sig att avlägsna sig från landet efter negativt beslut.
Får medborgare från ett annat EU land fritt flytta till Finland?
Medborgare från ett annat EU land får flytta ganska fritt till Finland. De kan t.ex. vistas tre månader i Finland medan de söker jobb. Efter detta måste uppehållsrätten oftast registreras hos polisen, där man samtidigt måste bevisa att man kan livnära sig i Finland.
Kan åldern på en asylsökande utredas?
Man försöker alltid först ta reda på åldern genom dokument och intervjuer. I Finland kan man idag göra en utredning av ålder genom rättsmedicinsk undersökning. Lagstiftningen om detta trädde i kraft 1.8.2010.
Hur får en invandrare språkutbildning?
En arbetslös invandrare har rätt till integrationsutbildning med en längd på 40 studieveckor. Integrationsutbildningen består av språkutbildning och samhällslära. Invandraren kan också själv söka sig till en språkkurs i finska eller svenska t.ex. vid arbetarinstitutet. Språkutbildning ordnas även inom den förberedande undervisningen för yrkesutbildning.
En invandrare kan söka och få arbetskraftsservice (t.ex. arbetsförmedling) från arbets- och näringsbyrån. Arbets- och näringsbyråerna upprättar integrationsplaner för de flesta invandrarna.
Kan man tvinga en invandrare att lära sig finska eller svenska?
Ingen kan tvingas, men myndigheterna vill stödja och uppmuntra vuxna invandrare att lära sig landets språk. Enligt utredningsman Pentti Arajärvi, som utrett invandrarnas sysselsättning, bör invandrarna snabbare och effektivare än i dag styras till språkutbildning. Utmaningen är inte bristen på studerande, utan att språkundervisningen är periodisk.
Invandrarbarnen i Finland har läroplikt, vilket betyder att de omfattas av skyldigheterna och rättigheterna i lagen om grundläggande utbildning. I grundskolan får invandrarbarnen undervisning i finska eller svenska språket och i många skolor ordnas dessutom undervisning i barnens modersmål.
Varför beviljas inte nödställda far- och mormödrar uppehållstillstånd?
Uppehållstillstånd för andra anhöriga än medlemmar av kärnfamiljen kan beviljas på vissa villkor. Till kärnfamiljen räknas make/maka, sambo och barn. En person som inte hör till kärnfamiljen, dvs. en annan anhörig, kan beviljas uppehållstillstånd bara om personens anhöriga som bor i Finland är finsk medborgare eller en utlänning som har fått uppehållstillstånd på grund av internationellt skydd. Dessutom måste endera av följande villkor uppfyllas: Den som ansöker om uppehållstillstånd och den anhöriga som bor i Finland har för avsikt att fortsätta det fasta familjeliv som de tidigare levt eller den sökande är helt beroende av sin anhöriga som bor i Finland. I sista hand är det förvaltningsdomstolarna som avgör tolkningen av lagen t.ex. när det gäller totalt beroende.
Vilka är de vanligaste orsakerna att flytta till Finland?
De vanligaste orsakerna att flytta till Finland är arbete, studier eller familj. Enligt uppehållstillståndsstatistiken från 2009 beviljades mest uppehållstillstånd till personer som flyttat till Finland på grund av familjen (ca 5 700), näst mest till studerande (ca 4 300) och tredje mest till personer som kommit hit på grund av arbete (ca 3 900). Asyl beviljades till 116 personer och uppehållstillstånd på grund av humanitärt eller alternativt skydd till strax över 1 200 personer.
Varför utvisas inte en utlänning som begått brott genast?
En utlänning kan enligt lagen utvisas från Finland om han eller hon vistas olagligt i landet eller har gjort sig skyldig till ett grovt brott eller upprepade brott eller är ett hot mot Finlands säkerhet. Utvisningsbeslutet görs på basis av en helhetsbedömning. I helhetsbedömningen tar man hänsyn till brott som personen begått, längden på vistelsen i landet, personens familjeliv i Finland och bland annat dennes arbete eller studier i Finland. Det är polisen eller Gränsbevakningsväsendet som föreslår utvisning och beslutet fattas av Migrationsverket. Beslutet kan överklagas hos förvaltningsdomstolen. Utvisning är en tung åtgärd som också oftast innebär inreseförbud.
Asylsökandens ställning i Finland
Boende Under tiden för behandlingen av asylansökan ordnas boende för sökanden vid en sådan mottagningscentral, där det finns plats. Sökande kan inte själv välja mottagningscentral. Det finns 13 mottagningscentraler för asylsökanden i Finland och en förvarsenhet, som upprätthålls av staten, kommunerna eller Finlands Röda Kors. Asylsökande kan också bo privat, men då är han eller hon tvungen att själv sköta sin hyra och andra boendekostnader. Asylsökanden erhåller social- och hälsovårdstjänster från den mottagningscentral, där han är registrerad. För asylsökande som bor privat i huvudstadsområdet finns det en servicepunkt vid mottagningscentralen i Krämertskog. Asylsökande kan bo vid mottagningscentralen så länge asylförfarandet fortgår. Asylsökande som kommit ensam till Finland delar rum med personer av samma kön. Åt familjer försöker man ge ett gemensamt rum. Minderåriga barn som kommit utan sina vårdnadshavare får bo vid grupphem som fungerar i samband med mottagningscentralerna. Vid mottagningscentralerna finns gemensamma kök, där var och en kan tillreda sin mat. Invånarna sköter städningen i sina rum- och vid vissa mottagningscentraler hela huset. Vid mottagningscentralerna finns en arbetsledare, socialarbetare, hälsovårdare, flyktingledare samt övrig personal. De anställda hjälper mottagningscentralens invånare i vardagliga ärenden.
Tagning i förvar Asylsökande med oklara personuppgifter eller outredd resrutt, kan placeras vid en skild förvarsenhet, som finns i Helsingfors. Det är en sluten förvarsenhet. Invånarna får inte självständigt avlägsna sig från området.
Frihet att förflytta sig Asylsökanden är fria att resa i Finland.
Hälsovård Mottagningscentralerna sköter asylsökandens hälsovård. Sjukhus ger akut vård. I Helsingfors och Uleåborg finns Rehabiliteringscentret för tortyroffer, där torterade asylsökande har möjlighet att få vård.
Tolkningstjänster Mottagningscentralen ordnar avgiftsfria tolk- och översättningstjänster för asylsökande, som inte talar finska eller svenska. Tjänsten är gratis, när det är fråga om skötsel av myndighetsärenden.
Mottagningscentralernas arbets- och studieverksamhet Mottagningscentralerna ordnar arbets- och studieverksamhet. Invånare och mottagningscentralens personal sammanställer ett verksamhetsprogram, enligt vilket asylsökande arbetar eller studerar. Om asylsökande vägrar att göra upp ett verksamhetsprogram eller att delta i arbets- eller studieverksamheten, kan utkomststödet minskas. Utkomststödet minskas inte om det till vägran finns en motiverad anledning, såsom egen eller närståendes sjukdom. Arbetsverksamheten kan bestå av städning, renovering eller gårdsarbete vid mottagningscentralen, ledning av en klubb eller en fritidsgrupp, uppgifter i kommunen eller i företag osv. Studieverksamheten kan vara studier i det finska eller svenska språket, i den finländska samhällsverksamheten samt finländska seder och bruk, informationsteknik osv.
Arbete Asylsökande som kan bevisa sin identitet med pass får arbeta efter tre månader när han eller hon har lämnat asylansökan. Särskilt arbetstillstånd behövs inte. En asylsökande som inte kan bevisa sin identitet med pass får arbeta först efter 6 månader. Asylsökandens inkomster inverkar på utkomststödet.
Studier Asylsökande kan även utanför mottagningscentralen studera och delta i fritidsaktiviteter. Asylsökande har inte rätt till studiesociala stöd såsom studiestöd. Yrkesläroinstitut kan besluta om de tar emot asylsökande som studerande. Asylsökande kan också studera vid arbetskraftsinstitut och vuxengymnasier.
Barnens skolgång I Finland har 7-16 åriga asylsökande rätt att gå i grundskola. Till en början studerar barnen finska eller svenska och senare också andra ämnen. Barnen går i allmänhet i samma skola som finländska barn. Undervisningen och skolböckerna är avgiftsfria.
10 PÅSTÅENDEN OCH FAKTA OM ASYLSÖKANDE OCH FLYKTINGAR
Påstående 1:
”De asylsökande som anländer utan behövliga dokument och pass är illegala flyktingar.”
FAKTA:
Det finns inga illegala flyktingar. En person som söker om asyl i ett land uppehåller sig alltid legalt på landets territorium. Om personen anlände i landet utan papper eller med falska papper får inte påverka bedömningen av om personen skall beviljas asyl eller inte.
Ofta har flyktingarna inte haft någon möjlighet att i hemlandet ordna med behövlig dokumentation innan avfärden. Ifall hemlandets myndigheter förföljer flyktingen kan det vara omöjligt för denne att få ett pass av samma myndigheter. Att skaffa ett visum till ett främmande land kan vara farligt, eller så beviljas helt enkelt inga visum alls. På grund av omständigheter som dessa tyr sig många asylsökande till smugglares hjälp eller försöker fly med hjälp av förfalskade dokument. Att bli eller vara flykting är aldrig ”illegalt”.
Enligt förbudet mot återsändande får ingen sändas tillbaka till ett område, där han eller hon hotas av förföljelse, tortyr eller annan omänsklig behandling.
Påstående 2:
”De asylsökande som rör sig i Europa missbrukar asylsystemet och sysslar med ”asylshopping”.”
FAKTA:
Enligt den så kallade Dublin-förordningen är det EU-land, i vilket en asylsökande först söker asyl, även skyldigt att handlägga ansökan. EU:s medlemsländer tillämpar dock kriterierna för skydd av flyktingar mycket varierande.
Många av de asylsökande som anländer till Europa har lämnat allt bakom sig och är rädda för att tvingas återvända till sitt hemland. Då ansökan om asyl förkastats i det första EU-landet är för många det enda kvarvarande alternativet att fortsätta sin färd till ett annat land och hoppas att där få ansökan beviljad.
Det är ett allmäneuropeiskt problem att asylsökande flyttar från land till land. För de som söker asyl är företeelsen en mänsklig tragedi. De asylsökande som under långa tider åker omkring i Europa hamnar i en desperat situation. Speciellt de barn som söker asyl mår mycket dåligt.
Asylansökningar avslås även fastän de asylsökande inte kan sändas tillbaka till sina hemländer, då säkerhetssituationen i hemländerna är för dålig. I många EU-länder lämnas människorna vind för våg efter ett negativt asylbeslut – utan uppehållstillstånd eller till exempel rätt att arbeta.
Påstående 3:
”Asylsökanden flyr fattigdom i sina hemländer och söker efter bättre ekonomiska förhållanden. De borde få hjälp i sina hemländer eller närliggande regioner.”
FAKTA:
Allvarliga väpnade konflikter och människorättskränkningar uppstår ofta i världens fattigaste länder. Fattigdom är en orsak till att krig och konflikter blir långvariga. Detta är orsaken till att största delen av de asylsökande som kommer till Finland och Europa kommer från fattiga länder. Fattigdom i sig ger hur som helst inte rätt till asyl. Om den dåliga levnadsstandarden är det enda skälet till ansökan om asyl, avslås ansökan.
En del av flyktingarna reser vidare från det första land till vilket de haft möjlighet att fly, om de inte fått tillräckligt skydd i detta första land. Till en flyktings rättigheter hör bland annat att få trygga sin utkomst genom att arbeta. I praktiken är detta ofta inte möjligt i de förhållanden som ett flyktingläger erbjuder. Det uppskattas att kring sju miljoner flyktingar har bott i läger över tio år.
Påstående 4:
”Ensamma asylsökande barn är ”ankarbarn”. De utnyttjas för att föräldrarna senare skall kunna följa efter barnet.”
FAKTA:
Ensamma asylsökande barn är en speciellt utsatt grupp bland de asylsökande.
Antalet barn som söker om asyl utan sina föräldrar steg kraftigt år 2008, men har nu kommit ner till en betydligt lägre nivå. Skälet till att barnen flyr är ofta inbördeskrig eller någon annan allvarlig konflikt. Barn kommer till Finland till exempel från Irak, Somalia och Afghanistan.
Många av barnen har varit med om väpnade attacker och strider, de har flyttat från ställe till ställe och deras familjemedlemmar och vänner har dött eller försvunnit. Ofta har någon av barnets föräldrar eller någon annan släkting fattat beslut om att sända iväg barnet till ett säkert land.
Om barnet är i behov av internationellt skydd och barnet inte kan sändas tillbaka till sitt hemland, så har barnet rätt att bli återförenat med sina föräldrar och minderåriga syskon i Finland. Många av de barn som ensamma söker asyl i Finland får dock avslag på sin ansökan, eller sänds på basen av Dublin-förordningen tillbaka till ett annat EU-land. Om barnet som kommit till Finland ensamt hinner fylla 18 år innan beslut med anledning av ansökan om asyl fattas har han eller hon inte längre rätt till familjeåterförening om inte han eller hon har tillräckliga inkomster för att försörja hela familjen.
Barn bör skyddas förutom som flyktingar, även som barn. Enligt FN:s avtal om barns rättigheter har barn rätt att få speciellt skydd och stöd. Stater bör handla så att barnens rättigheter och barnets bästa förverkligas.
Påstående 5:
”Bland de asylsökande finns det farliga terrorister och brottslingar som inte borde släppas in i Finland.”
FAKTA:
I asylsystemet finns det inbyggt en rad effektiva sätt att motarbeta felanvändning av systemet. Under ansökningsprocessen är de asylsökande i kontakt med flera olika myndigheter och deras bakgrund utreds i detalj innan man fattar beslut med anledning av deras ansökan. Grunderna för exkludering som finns inskrivna i Geneve-konventionen garanterar att flyktingstatus inte beviljas åt tungt belastade kriminella. Samma exkluderings-klausul finns också i Finlands utlänningslag.
Om det till Finland anländer en asylsökande som misstänks för allvarliga internationella brott är det Finlands skyldighet att undersöka saken och vid behov ställa den misstänkta inför rätta.
Påstående 6:
”Till Finland kommer fler och fler asylsökande och flyktingar.”
FAKTA:
Under 2000 talet har årligen ungefär 1500 – 6000 personer sökt asyl i vårt land. De asylsökande som kommer via ett annat EU-land återsänds snabbt till detta första land.
Under de senaste åren har ungefär 30 procent av alla asylsökanden fått ett positivt beslut. Detta antal inkluderar både egentliga asyl och andra uppehållstillstånd. De som får negativa beslut avvisas tillbaka sina hemländer.
Förutom asylsökande tar Finland även emot flyktingar via den kvot man kommit överens om med UNHCR och genom familjeåterföreningsprogrammet. Flyktingkvoten har under många år varit 750 flyktingar per år. Under de senaste åren har några hundra personer årligen anlänt till Finland som familjemedlemmar till flyktingar som är bosatta här. I en internationell jämförelse är Finlands flyktingmängd ytterst liten.
Till Finland anländer endast 1-2 procent av alla de asylsökande som kommer till den Europeiska unionen.
Påstående 7:
”Flyktingar vill inte arbeta och lever bara på socialskydd.”
FAKTA:
Arbetslöshetsgraden bland invandrare och flyktingar är avsevärt större än hos grundbefolkningen. Flyktingarna kommer till vårt land utan kunskaper i finska eller svenska, som ju ofta är en förutsättning för att få arbete här. I statistiken syns dock flyktingarna som arbetslösa arbetssökanden innan de ens har en realistisk möjlighet att få ett arbeta här. Också fördomar och rasism påverkar möjligheterna att få ett arbete. Enligt statistiken är möjligheterna att få ett arbete bättre ju längre flyktingarna bott i Finland.
Varje människa, också flyktingar, har vissa grundläggande mänskliga rättigheter. Också det finska arbetslöshets- och socialskyddet följer jämlikhetsprinciperna inom människorättssystemet, vilka även är garanterade i vår grundlag. Flyktingarna får samma service hos arbetskraftsmyndigheterna och folkpensionsanstalten som övriga finländare. En arbetslös arbetssökande flykting får sålunda samma arbetslöshetsunderstöd och arbetsmarknadsunderstöd som en finländare. Flyktingarna, som alla andra, betalar skatt på den inkomst de har.
Det stöd som beviljas asylsökanden är 30 procent lägre än minimiutkomststödet, eftersom asylsökandena har möjlighet att bo på mottagningscentraler. En asylsökande får börja arbeta efter tre eller sex månader i Finland. I detta skede betalar de skatt på sin lön och får inte heller något extra stöd. Asylsökande har inte rätt till barnbidrag eller studiestöd.
Påstående 8:
”Skattemedlen bör i första hand användas för att hjälpa behövande finländare och inte för att hjälpa flyktingar.”
Finland har en skyldighet att hjälpa förutom sina egna medborgare även de, som inte är säkra i sitt eget land. Den finländska flyktingpolitiken är inte ett skäl till orättvisor, bostadslöshet eller den arbetslöshet som finns i Finland.
Påstående 9:
”Flyktingarna är friska, unga män, som borde kämpa i sina hemländer. Finland borde ta emot fler kvinnor och barn.”
FAKTA:
Av alla flyktingar i världen är ungefär 80 procent kvinnor och minderåriga. Av de asylsökande som kommer till väst är andelen män större. Detta beror ofta på att resan till väst är säkrare och lättare att ta sig igenom för män. Pojkar löper också en större risk att bli tvångsrekryterade som barnsoldater.
Krigsföringen har ändrat form. De krig som i dag tvingar människor på flykt är inbördes konflikter, i vilka andelen civila offer är stor och där de civila oftast är måltavlor för våldsamheterna. Flertalet flyktingar kommer från länder som slitits sönder av inbördes konflikter, såsom Irak, Somalia, Afghanistan eller Demokratiska Republiken Kongo.
Också förföljelse på grund av kön eller sexuell inriktning, att man tillhör en sexuell minoritet är omständigheter som ger upphov till flyktingar. Den som förföljer kan också vara en privatperson eller organisation, som den egna staten inte kan erbjuda skydd emot.
Påstående 10:
”Europas gränser håller inte. Europa fylls av flyktingar och asylsökande.”
FAKTA:
Till Europa anländer årligen 100 000 - 200 000 asylsökande. Antalet asylsökande påverkas av hurudana kriser och konflikter som är på gång i världen och hur återvändandet efter kriser kommer igång. Flest asylsökande kom till Europa efter kriget i Bosnien i början på 1990-talet.
Antalet flyktingar i världen har ökat under de senaste åren. Enligt FN:s flyktingorganisation UNHCR finns det nu 12 miljoner flyktingar i världen. Dessutom finns det 26 miljoner internflyktingar. Flest flyktingar bor i Asien, Mellanöstern och Afrika. Europa hyser enbart 14 procent av världens flyktingar.
Europas gränser är väl bevakade. Detta har lett till att de asylsökande som söker skydd på den Europeiska unionens område ofta anförtror sitt liv åt smugglare. Och eftersom de domar som ges för människosmuggling har blivit allt hårdare, har smugglingen blivit allt farligare. Många har mist sitt liv på resan till Europa.
Statistik:
Världens flyktingar
Inom UNHCR:s och UNRWA:s (Förenta nationernas hjälporganisation för palestinska flyktingar) mandatkrets fanns det år 2007 cirka 16,5 miljoner flyktingar. Flyktingarnas ursprungsland var Palestina (4,5 miljoner), Afghanistan (över 3 miljoner), Irak (2,5 miljoner), Sudan (500 000), Somalia (450 000), Burundi (380 000) och Demokratiska republiken Kongo (370 000).
Det finns 26 miljoner internflyktingar. Det är svårt att föra statistik över de som flyr inom sina egna hemländer, men uppskattningsvis finns det flest flyktingar i Sudan, Demokratiska republiken Kongo, Colombia, Uganda, Irak och Algeriet.
Flyktingar i Finland
Sedan 1970-talet har det allt som allt kommit ca 30 000 flyktingar till Finland. De största flyktinggrupperna är somalier, irakier, medborgare i f.d. Jugoslavien, iranier och afghaner.
Asylsökande
År 2008 anlände 4 035 asylsökande till Finland. De flesta kom från Irak (1 255), Somalia (1 181), Afghanistan (254), Ryssland (209) och Iran (144).
Andra länders statistik över asylsökande år 2008:
Sverige 24 353
Norge 14431
Danmark 2380
Frankrike 35200
Italien 31160
Polen 7200
Grekland 20000
År 2008 kom 706 minderåriga asylsökande utan vårdnadshavare till Finland, till Norge kom 1 374 och till Sverige 1 510.
År 2008 beviljades 89 personer asyl. 484 personer beviljades uppehållstillstånd på basen av skyddsbehov och 212 fick uppehållstillstånd på andra grunder. Ca 70 procent av de sökande fick negativa beslut eller återvisades till asylprocesser i ett annat europeiskt land enligt den s.k. Dublin-förordningen.
Ytterligare information:
Asylsökandes rättsställning, asylprocess och -politik:
Flyktingrådgivningen r.f.: www.pakolaisneuvonta.fi
FRK:s flyktingarbete, integration, familjeåterförening:
Finlands Röda Kors: www.redcross.fi
Internationellt och inhemskt flyktingarbete, information om flyktingskap:
Finlands Flyktinghjälp: www.pakolaisapu.fi
Mänskliga rättigheter, flyktingars rättigheter:
Amnesty Internationals avdelning i Finland: www.amnesty.fi
Tillståndsärenden, beslutsfattning, statistik:
Migrationsverket: www.migri.fi
Migrationspolitik, mottagning av asylsökande, integration:
Inrikesministeriet: www.intermin.fi
EU:s flykting- och asylpolitik:
European Council on Refugees and Exiles: www.ecre.org
Amnesty International, EU Office: www.amnesty-eu.org
Världens flyktingar, skydd av flyktingar:
FN:s flyktingkommissarie UNHCR: www.unhcr.org
FN:s flyktingkommissarie UNHCR, svenska sidor: www.unhcr.se
