Nollatoleranssi perheväkivaltaan!

09.12.2010 kl. 10:40
Elämme maailmassa, jossa naiset tekee 70 % työstä, saavat 10 % tuloista, omistavat 1 % maailman omaisuudesta, ja joutuvat väkivallan ja perheväkivallan uhreiksi sukupuolensa johdosta paljon useammin kuin miehet.

Toki tilanne Suomessa on kansainvälisesti katsottuna erittäin hyvä. Olimme maailman ensimmäinen maa, joka käytännössä toteutti myös naisten yleisen ja yhtäläisen äänioikeuden. Ja toki me voimme näyttää ulospäin kovin tasa-arvoiset kasvot juuri nyt kun meillä on naispresidentti, naispääministeri, naisenemmistö hallituksessa ja yksi vahvimmista naisedustuksista parlamentissa.

Mutta se joka luulee, että kaikki siten on kunnossa, erehtyy pahoin, tai ei ainakaan itse ole nainen, joka on kokenut yhä edelleen ontuvan tasa-arvon – perheessä, koulutuksessa, työelämässä, palkkauksessa, johtavissa tehtävissä virkamieskunnassa ja yritysjohdossa, ja niin edelleen. Naisen euro on edelleen runsaat 80 senttiä. Toisaalta miehen vuoden sanotaan olevan vain yksitoista kuukautta.

Yksi vakavimmista ongelmistamme on perhe- ja lähisuhdeväkivalta. Liian moni nainen ja tyttö on joskus lähisuhteessaan kokenut väkivaltaa. Ja aivan liian usein tekijä myös toistaa väkivaltaista käytöstään. Vuosittain kuolee parisuhdeväkivaltaan 20-30 naista. Riski tulla surmatuksi parisuhteessa on Suomessa yli kaksinkertainen verrattuna esimerkiksi Ruotsiin ja Hollantiin. Täten Suomella on väkivaltatilastoissa enemmän yhtäläisyyksiä entisten Itäblokin maiden kanssa kuin muiden Pohjoismaiden ja länsimaiden kanssa.
Lievä pahoinpitely on tähän saakka ollut niin sanottu asianomistajarikos. Eli ainoastaan jos uhri on halunnut nostaa syytteen, asia on edennyt käräjille. Nyt tähän tulee muutos. Eduskunta on hyväksynyt hallituksen hyvän esityksen siitä, että lieväkin pahoinpitely perhepiirissä tästä eteenpäin on virallisen syytteen alainen rikos. Tämä uudistus on erittäin tervetullut ja olen hyvin tyytyväinen siihen että me lakivaliokunnassa olimme yksimielisiä tästä asiasta. Yhteiskunnan signaalin pitää olla selvä. Mikään väkivallan muoto myöskään perhepiirissä ei ole hyväksyttävää, eikä ole yksityisasia.

Tietenkin tämä uudistus ei yksinään riitä kun haluamme vähentää naisiin kohdistuvaa väkivaltaa. Uudistus on kuitenkin tärkeä askel eteenpäin. Hallitus on aikaisemmin syksyllä hyväksynyt laajan toimenpideohjelman joka käsittää yli 60 ehdotusta lähisuhdeväkivallan vähentämiseksi. Seuraavan hallituksen onkin syytä toteuttaa ohjelmaa täysimittaisesti ja varattava riittävät varat siihen. Tarvitsemme mm lisää turvakotipaikkoja ja varsinkin tarvitsemme riittävää rahoitusta jotta nykyiset turvakodit, kuten Kokkolassa ja Pietarsaaressa sijaitsevat turvakodit, voivat jatkaa erittäin tärkeätä toimintaansa. Samalla meidän on kaikilla tasoilla jatkettava työskentely asenteiden suhteen.

Nollatoleranssi suhteessa kaikenlaiseen kiusaamiseen koulussa, netissä sekä työpaikoilla on hyvä alku.
 

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00