Översättning av kollektivavtalen till svenska

17.12.2010 kl. 16:15
Riksdagen har nu den 17.12 fattat beslut om att anslå medel för översättning av de allmänt bindande kollektivavtalen. Beloppet man anslår fanns inte upptaget i budgetförslaget, men i två budgetmotionen, den ena inlämnad av ledamot Maarit Feldt-Ranta (s) och den andra av mig, för övrigt också den undertecknad av Maarit. Det är inte arbetssättet som räknas utan resultatet, men trots det kan det vara av intresse att veta hur arbetet i riksdagen går till.

Översättning av kollektivavtalen till svenska.

Riksdagen har nu den 17.12 fattat beslut om att anslå medel för översättning av de allmänt bindande kollektivavtalen. Beloppet man anslår fanns inte upptaget i budgetförslaget, men i två budgetmotionen, den ena inlämnad av ledamot Maarit Feldt-Ranta (s) och den andra av mig, för övrigt också den undertecknad av Maarit. Det är inte arbetssättet som räknas utan resultatet, men trots det kan det vara av intresse att veta hur arbetet i riksdagen går till.

För min del började kampen i riksdagen för finansiering av översättning av kollektivavtalen redan på hösten 2008 då jag skrev min första budgetmotion i frågan. På Åland hade före det arbetsgivarföreningen haft kontakter med tjänstemän på landskapsregeringen, som i sin tur haft kontakter på tjänstemannanivå med justitieministeriet. Justitieministeriet hade också gett ett utlåtande i ärendet till justitiekanslern, men trots det godkändes inte motionen.

Landskapsregeringen följde under år 2009 upp frågan med att skriva till det ansvariga ministeriet och till justitiekanslern, utan resultat. Den juridiska ansvarsfrågan klarnade, men någon översättning blev det inte. Följaktligen skrev jag en ny budgetmotion hösten 2009, men trots att det borde ha varit självklart att bevilja medlen ledde inte heller denna motion till resultat. Jag beslöt i mars 2010 att göra ett skriftligt spörsmål till ansvarig minister, i detta fall Liisa Hyssälä för att få frågan löst. Trots att det juridiska ansvaret nu var klarlagt fick jag inget positivt besked från ministern och jag förde därför ärendet till justitiekanslern för bedömning. Under tiden hade en arbetsgrupp med uppgift att lösa frågan tillsatts vid ministeriet, och justitiekanslern var tillfreds med det och ansåg att man bör vänta på resultatet av det arbetet.

Vid ett möte mellan lantrådet och statminister Matti Vanhanen den 15 april i år togs frågan upp och jag följde samma eftermiddag upp med att vid riksdagens frågestund till statsministern ställa en fråga om detta.
Statsministern svarade att det nu är helt klarlagt att avtalen skall översättas och att det är social- och hälsovårdsministeriets uppgift, Justitiekanslers linjedragning är klar och man kan inte "spjärna emot" detta mera. Han hade själv gett i uppgift till ministeriet att tillsammans med arbetsmarknadsorganisationerna finna en lösning på problemet så att avtalen översätts inom en rimlig tid. På min tilläggsfråga svarade han att svenskspråkiga avtalsparter nog är bundna av avtalen trots att de inte finns på svenska. (se hela frågan och svaret nedan)
Ändå fanns inga medel upptagna i budgeten för 2011, och jag skrev därför min tredje budgetmotion i ärendet.

Utanför riksdagen har jag haft ett antal möten med arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer och även arbetarskyddsmyndigheterna för att se på vilket sätt jag kunde föra frågan framåt. Tyvärr nåddes inget resultat innan de två ovan nämnda budgetmotionerna lämnades in och alltså godkändes i samband med budgetbehandlingen.
Arbetet i riksdagen bygger på ett lagarbete. Svenska riksdagsgruppens representant i finansutskottet är Christina Gestrin, Ulla-Maj Wideroos är suppleant, och de sitter i den sektion som behandlade just den här frågan. För min del har det varit särskilt viktigt att denna motion skulle godkännas redan i utskottet eftersom både Maarit och jag var eniga om att saken var så viktig att den annars måste upp till omröstning i plenum. Jag var därför särskilt mån om att ha ett nära samarbete med mina gruppmedlemmar i utskottet, och det lyckades.

Man har kunnat få intrycket att man med goda kontakter når snabba lösningar på komplicerade frågor. Och det stämmer att goda kontakter är ovärderliga, men det mesta bygger på ett intensivt arbete där många energiska personer dragit sitt strå till stacken i form av det som kallas lagarbete, men som sagt var valfebern bara stiger…

Med den beskrivningen av strävandet i riksdagen önskar jag Er alla en riktigt GOD JUL som belöning för strävandet i varje åländskt hem.

 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00