Positiva beslut för miljön och sysselsättningen i skärgården

21.12.2010 kl. 13:01
Riksdagen lägger nu till 1,4 miljoner euro för en ny verksamhet som kallas för reduceringsfiske.

Det är ett år sedan EU:s strategi för Östersjöregionen godkändes. Miljöavsnittet i strategin utgörs av den aktionsplan för Östersjön som HELCOM (Helsingfors kommissionen) utarbetat och som godkänts av regeringarna runt Östersjön år 2007. I maj 2010 var det meningen att alla Östersjöländer skulle presentera sina nationella handlingsplaner, men tyvärr var det flera länder som inte ännu hade beredskap till det då. Nästa HELCOM ministermöte är i mars 2011 och då är det viktigt att Östersjöländerna kan visa att betydande framsteg i Östersjöskyddet har skett. Finland bör föregå med gott exempel. Finland har utarbetat en nationell plan inom utsatt tid, men tyvärr har det visat sig att de åtgärder man räknat med inte är tillräckliga för att nå den minskning på 150 ton fosfor och 2000 ton kväve per år som krävs av Finland.

Också mot den här bakgrunden är riksdagens satsningar på Östersjön i nästa års budget viktiga. Riksdagen lägger nu till 1,4 miljoner euro för en ny verksamhet som kallas för reduceringsfiske. Meningen är att en miljon euro skall användas för att bygga ut och utveckla reduceringsfisket av braxen och mört i Finska viken och i Skärgårdshavet. För reduceringsfiske i sjöar och bassänger reserveras 400 000 euro.

Reduceringsfisket i skärgårds vikar har pågått som en pilotprojekt i vilt- och fiskeriforskningsinstitutets regi under det gångna året. Pilotprojektet har genomförts i Mynälahti och i Ingå. Resultaten har varit goda. Det har visat sig att stora mängder mört och braxen kan fiskas bort om yrkesfiskaren kan garanteras en rimlig ersättning för arbetet. Enligt en försiktig uppskattning kan yrkesfiskarna längs med kusten fånga åtminstone 5000 ton braxen- och mörtfisk per år. Eftersom 1000 ton fisk innehåller ca 7-8 ton fosfor och 27-28 ton kväve är det lätt att räkna ut effekten av reduceringsfisket. Kostnaden för borttaget ton fosfor blir ca 50 000 euro vilket är ett mycket kostnadseffektivt sätt att minska på belastningen. Man räknar med att gränsen för kostnadseffektiva åtgärder går vid 150 000 euro per ton fosfor. Mängden fosfor motsvarar orenat avloppsvatten av ca 50 000 invånare.

Om reduceringsfisket förverkligas så som planerat, så innebär det att Finland lyckas nå de mål som vi förbundit oss vid på ett kostnadseffektivt sätt. Samtidigt öppnar verksamheten nya möjligheter för yrkesfisket. Fångsten ska också utnyttjas på ett klokt sätt. Jag hoppas att nya förädlingsmetoder för inhemsk fisk inom livsmedelsproduktionen ska utvecklas och att inhemsk fisk återfår sin berättigade plats i storköken på arbetsplatser, i skolor och på daghem.

Riksdagen ökade också anslaget för oljebekämpningen genom en tilläggsreservering på 800 000 euro för anskaffningen av oljebekämpningsbommar till havs. Med tanke på de enorma lasterna av olja som dagligen transporteras förbi vår kust, måste oljebekämpningen få en ännu större resursökning inom de närmaste åren.

Jag är också mycket glad över tillägget på 7 miljoner euro för utbyggnaden av vatten- och avloppsnätet. Skrivningen vi enades om i finansutskottet innebär att också nya regionala projekt kan inledas nästa år.

Förbindelsetrafiken i skärgården får också sin verksamhet tryggad för år 2011 genom att riksdagen lade till 1,5 miljoner euro. Sammantaget tycker jag att man kan konstatera att riksdagen i nästa års budget på ett positivt sätt beaktat både miljön och sysselsättningsmöjligheterna i skärgården.

Insändare, publicerad bl.a. i VN 21.12.2010

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15