Riksdagen ansvarar för budgeten

12.01.2011 kl. 13:41
I VN:s ledare den 30.12 om statsbudgeten sällar sig Tommy Westerlund till dem som anser att riksdagen fungerar som en gummistämpel och att utskottsbehandlingen är onödig eftersom riksdagens ändringar är så små.

Jag delar inte den uppfattningen. Under två riksdagsperioder har jag representerat Svenska riksdagsgruppen i finansutskottet och har därför en lång erfarenhet av budgetbehandlingens goda och dåliga sidor. Det är riksdagens skyldighet att noggrannt sätta sig in i statsbudgeten. Ansvaret minskar inte av att de senaste regeringarna under regeringsförhandlingarna i stora drag kommit överens om budgetramarna. Det stämmer att de små ändringarna beror på att vi under en längre tid haft majoritetsregeringar som lätt kan driva igenom sina förslag i riksdagen. Till den delen skiljer sig budgeten inte från lagpropositioner. Oberoende av regeringsbas har man under många år ansett att överenskomna budgetramar skapar stabilitet på lång sikt för vårt lands ekonomi. Regeringspartierna påverkar budgetens innehåll redan under beredningen och därför är det naturligt att riksdagens förändringar är rätt små. Men trots det har riksdagen den slutliga budgetmakten.

Det är regeringspartierna som kommer överens om förändringarna till regeringens budget-förslag och den utskottsansvariga för riksdagsgruppen som förhandlar. Som förhandlare kan jag konstatera att det inte alls är en självklarhet att skärgårdstrafiken varje år får sina anslag i riksdagen. Men det är ett gott exempel på en viktig verksamhet som Svenska riksdagsgruppen bevakar.

Summorna som läggs till är ofta små och kan förefalla obetydliga men de har trots det en stor betydelse. Texterna i budgetbetänkandet är också viktiga. Som ett belysande exempel kan jag nämna satsningarna på den svenska barnträdgårdslärarutbildningen i södra Finland. Under förra riksdagsperioden lade vi till extra anslag för en utlokaliserad, kompetensgivande barnträdgårdlärarutbildning i Helsingfors, eftersom bristen på behöriga barnträdgårdslärare särskilt i huvudstadsregionen är enorm. Under den här riksdagsperio-den fick Åbo Akademi år 2009 ett anslag för att på nytt ordna en kompetensgivande utbildning i huvudstadsregionen och yrkeshögskolan Arcada fick dessutom ett anslag för att i samarbete med Helsingfors Universitet planera en helt ny grundutbildning. I betänkandet för år 2010 påpekade finansutskottet att utbildningen bör inledas år 2011 och i budgeten för år 2011 riktade finansutskottet ett extra anslag till Helsingfors Universitet och Åbo Akademi som tillsammans hösten 2011 startar den nya, efterlängtade utbildningen i Helsingfors. Utan riksdagens påtryckning skulle grundutbildningen inte ha förverkligats.

Westerlund konstaterar att budgetbehandlingen är tidsödande. Han talar om “budgetteater”. Så kan det ibland också kännas för oss riksdagsledamöter. Före julpausen röstar vi nämli-gen om oppostionens motförslag. Omröstningarna räcker många timmar. Resultatet är givet i förväg eftersom regeringspartierna håller fast vid förhandlingsresultatet. Jag försvarar förfarandet eftersom det är ett uttryck för demokrati att oppositionen har en rättighet att föra fram sitt alternativ.

Summa summarum, en översikt av budgetarbetet är välkommen, men den bör också omfatta ministerierna. För det är fel att finansministeriet envist år efter år stryker de tillägg som riksdagen lagt till. Min gissning är att det inte är möjligt att göra stora förändringar i riksdagens budgetbehandling utan att försvaga demokratin och riksdagens rätt till insyn i statsfinanserna. I grund och botten är en stabil parlamentarism en värdefull sak som inte för all framtid kan tas som en självklarhet.

Insändare, publicerad i Västra Nyland 11.1.2011

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets meddelande om valfinansieringen

Demokrati förutsätter val. Val förutsätter kandidater och partier. Men val förutsätter också valkampanjer. Valkampanjer är inte gratis, de kostar. Det räcker inte med att nå ut till väljarna bara på torg- och stugmöten och med dörrknackning – inte för att de är helt gratis, de heller.
30.09.2009 kl. 15:35

Interpellationsdebatt om äldreomsorgen

Det är uppfriskande att oppositionen också intresserar sig för politiska substansfrågor som direkt berör medborgarnas vardagliga liv. Äldreomsorgen är utan tvekan en sådan. Äldreomsorgen är ändå mindre lämplig som föremål för en interpellation eftersom den är en gemensam angelägenhet för regeringen och hela riksdagen, och inte minst för kommunerna där oppositionen här i riksdagen bär samma ansvar som regeringspartierna.
29.09.2009 kl. 15:15

Remissdebatt om budgetförslaget för 2010

Minns någon en statsbudget som alla skulle ha varit helt tillfreds med? Knappast. Oppositionen hittar alltid stora brister i budgetförslagen och regeringspartier hittar mindre brister. Knappast har det ens funnits någon finansminister som skulle ha varit helt nöjd med alla detaljer. Det hör till sakens natur, eftersom varje budget är en balansgång och pengarna aldrig räcker till.
15.09.2009 kl. 16:05

Statsrådets redogörelse om mänskliga rättigheter

För att Finlands människorättspolitik utåt ska vara trovärdig gäller den gamla goda visdomen att det gäller att först sopa rent för egen dörr. Svenska riksdagsgruppen välkomnar därför att denna fjärde redogörelse också täcker respekten för de mänskliga rättigheterna och grundläggande fri- och rättigheterna i det egna landet.
09.09.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsrådets långsiktiga energi- och klimatstrategi

Utmaningarna har växt ytterligare för regeringens långsiktiga energi- och klimatstrategi under vintern och våren. Den ekonomiska nedgången har ytterligare försämrat ekonomin och därmed också höjt ribban en aning för ekonomiska satsningar på klimatpolitiken.
17.06.2009 kl. 15:45

Statsministerns upplysning om det ekonomiska läget

Det är minsann inget lätt jobb att sköta Finlands ekonomi i dagens situation. Det är osäkert och det är snabba förändringar som gör det nästan omöjligt att förutspå den ekonomiska utvecklingen.
17.06.2009 kl. 11:15

Responsdebatt om redogörelsen om Finlands säkerhets- och försvarspolitik

Svenska riksdagsgruppen har många gånger framhållit att EU är den samarbetsram inom vilken Finland ska stärka säkerheten såväl i Europa som ur ett globalt perspektiv. Säkerheten och stabiliteten i EU och övriga Europa stärks genom den mångomtalade solidaritetsklausulen.
16.06.2009 kl. 13:55