Förändring står för dörren

15.01.2011 kl. 15:27
--- "Samtidigt skulle transparensen i livsmedelskedjan förbättras, någonting som dagens medvetna konsumenter också efterlyser"

 

Prisbildningen inom matkedjan och handelns dominerande position i förhandlingarna har diskuterats mycket under den gånga hösten. Nu står förändring för dörren och om allt går väl kommer producenterna inom jordbruket att ges politiska verktyg för att framöver kunna förbättra sin ställning i livsmedelskedjans prisförhandlingar.

Förra sommaren tog man beslut på regeringsnivå om att bereda en särlag om producent- och branschorganisationer inom jordbruket. Det handlar om verktyg som redan finns i användning i andra EU-länder och innebär att jordbruksproducenter ges möjligheten att gå samman i producentorganisationer och att produktionsgrenarna kan bilda branschorganisationer.

Det har knappast undkommit någon att handeln i vårt land är mycket koncentrerad. Verkligheten är den att det för närvarande är två direktörer på två handelskedjor som bestämmer både vad vi finländare äter och vad vi ska betala för vår mat. Dessa två handelskedjor är så starka att de lyckats hålla varuleverantörerna i ett järngrepp under de senaste åren och har därmed kunnat öka sin andel av matens slutpris på bekostnad av de övriga i matkedjan, vilket också noterats av flera forskningsinstitut.

Konsumenterna har således betalat mer och mer för servicen i butiken medan man betalat mindre för varorna, maten. För jordbruksproducenterna har detta i samband med kraftigt ökade bränsle-, energi och gödselpriser lett till en ohållbar ekonomisk situation. Om inte prisförhöjningar tillåts gå igenom hela kedjan stryps primärproducenterna långsamt, och det är tydligt att handelskedjorna inte har något intresse av att pruta på sin egen täckning. Med de nya organisationerna, som den nya lagen förordar, skulle producenternas ställning och förhandlingskraft i livsmedelskedjan stärkas, man kunde bättre anpassa förhållandet produktion-förädling-konsumtion och livsmedelskvalitén skulle tryggas. Samtidigt skulle transparensen i livsmedelskedjan förbättras, någonting som dagens medvetna konsumenter också efterlyser.

Lagen har stött på mycket motstånd från dels Livsmedelsindustriförbundet och Daglivaruhandelsföreningen, som representerar handeln, dels konkurrensverket, vilket är något förvånande. Konkurrensverket har som noterats hållit sig tyst som muren i exempelvis frågan om handelsgödselmarknaden som styrs fullständigt av ett enda företag. Och nu följer ju regeringen EU-kommissionens rekommendationer, som redan efterföljts i flera EU-länder.

Som det nu ser ut kommer lagen att ges till riksdagen inom nästa vecka och således kommer man kunna behandla lagförslaget inom denna regeringsperiod. Ett av den sittande regeringens löften enligt regeringsprogrammet är uttryckligen att förbättra jordbrukets lönsamhet och detta lagförslag är ett mycket viktigt steg i det arbetet.

Mats Nylund, riksdagsledamot SFP
 

Syd-Österbotten 15.1.2011

 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00